Regional samverkan Svenska för invandrare, Sfi - Lindesberg.se

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN 

Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, 

måndagen den 10 juni 2013 kl. 9-ca. 12 i Leja, kommunhuset, Lindesberg. 

Observera att det kommer att vara ett extra beslutande kommunstyrelsesammanträde 

direkt efter beredande kommunstyrelsen! Separat kallelse kommer. 

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. 

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller 

rakvatten! 

Anders Ceder 

Ordförande Malin Sjöberg 

Sekreterare 

Ledamöter Ersättare 

Anders Ceder (S) ordförande 

Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande 

Arnold Bengtsson (S) 

Margareta Ahlm (S) 

Hans-Olof Hake (S) 

Margaretha Östlund (S) 

Inger Griberg (MP) 

Ulf Axelsson (V) 

Pär-Ove Lindqvist (M) 

Anniette Lindvall (M) 

Jonas Kleber (C) 

Christina Pettersson (C) 

Göran Gustavsson (FP) 

Ingrid Åberg (KD) 

Sven-Ove Karlsson (SD) 

Föredragningslista 

Bengt Storbacka (S) 

Linda Andersson (S) 

John Omoomian (S) 

Pia Gröndahl (S) 

Hassan Abdi Bidar (S) 

Carina Östrand (S) 

Bengt Evertsson (MP) 

Matz-Eric Nilsson (V) 

Jan Hansson (M) 

Såma Arif (M) 

Anne Nyström (C) 

Ulf Lager (C) 

Per Carlström (FP) 

Hlödur Bjarnason (KD) 

Inger Karlsson (SD) 

Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 

1. Information om projekt regional samverkan, Sfi Anders Friberg, 

LST 

9- 

9.30 

2. Detaljplan för Gåsen 7 m fl (Strandskolan) i 

Lindesbergs kommun 

2013/194 

AKK 

Cornelia Liebl, 

Roger Sixtensson 

9.30- 

9.45 

3. Detaljplan för Torp 24:5 med flera, Tallen, i Frövi 2013/199 

AKK 

Isabella Lohse 9.45- 

10

4. Svar på motion från Jan Hansson (M) om att 

genomföra projektering av industrimark i Frövi 

5. Svar på motion från Jonas Kleber och Christina 

Pettersson (C) om att bygga bostäder på tivoliplan 

och att Bergslagens miljö- och byggnämnd får ta 

fram alternativa parkeringsplatser och plats/mark 

för cirkus/tivoli 

6. Beställning av detaljplaner för Lindesby och 

Sörlunda 

7. Tillsammansodling vid lekplatsen nedanför 

Hagaberg i Lindesberg 

2012/244 

AKK 

2012/260 

AKK 

2013/118 

AKK 

2013/70 

AKK 

8. Resor till och från daglig verksamhet 2013/195 

AKK 

9. Svar på motion från Göran Gustavsson (FP) om 

fastigheter som är förfallna och kan utgöra fara för 

lekande barn 

2013/48 

AKK 

10. Investeringsbudget 2014 2013/102 

AKK 

11. Val av politisk representant i kommungruppen för 

Sveriges Kommuners och Landstings 

matematiksatsning 

12. Svar på medborgarförslag om belysning vid 

pulkabacke och obelyst cykel- och gångväg på 

Stadsskogen 2 

13. Svar på motion från Ulf Axelsson (V) och Inger 

Söderberg (V) om tillgänglighet för alla till 

biografen i Lindesberg 

14. Revidering av avtal mellan Hällefors, Lindesbergs, 

Ljusnarsbergs och Nora kommun om gemensam 

nämnd för överförmyndarverksamheten om 

kostnadsfördelning 

15. Utvärdering av förordnandeperioden för 

förvaltningschef för Bergslagens miljö- och 

byggförvaltning 

16. Information om ansökan om bidrag från Leader 

Bergslagen 

17. Meddelanden till kommunstyrelsen 

2013/196 

AKK 

2013/17 

AKK 

2013/63 

AKK 

2013/176 

AKK 

2013/192 

AKK 

Jesper Almlöf 

Jesper Almlöf 10.20 

- 

10.50 



Marie Ekblad 10.50 

-11 

Peter Grönlund 11- 

11.10

1. Information om projekt regional samverkan Sfi 

För närvarande pågår ett regionalt projekt, regional samverkan Sfi. Projektets syfte är 

att få till stånd en ökad samverkan mellan länets kommuner kring Sfi. Ambitionen är att 

kommunerna ska få bättre förutsättningar att möta de förändringar som uppstår inom 

området, samt att de individer som studerar vid Sfi får ett bättre stöd att etablera sig i 

samhället. 

Projektledare Anders Friberg från Länsstyrelsen Örebro län kommer vid beredande 

kommunstyrelsen den 10 juni 2013 för att lyssna och få till stånd en dialog för att kunna 

identifiera behov och förutsättningar för ökad regional samvekan inom Sfi. 

1.1. Handlingar 

Sammanställning regional samverkan Sfi_1.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 3 av 19 

3

Projekt regional samverkan Sfi 

Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt § 37 

förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. 

Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som är ett 

kommunalförbund som sedan 1 juli 2008 omfattar Askersund, 

Hallsberg och Laxå kommun. Utbildningsförbundet startade den 1 

juli 1999 och skall på uppdrag av medlemskommunerna leda och 

ansvara för utbildningar inom de frivilliga skolformerna, det vill 

säga gymnasial utbildning, vuxenutbildning och 

uppdragsutbildning. 

4 

En samlande kraft!

Syfte 

Att i länet utreda förutsättningar och behov för en regional Sfi 

samverkan 

Målgruppen är länets nyanlända 

Möta upp kommande förändringar inom Sfi 

Stödja såväl samhällsetablering som etableringsplanens olika 

insatser 

5 

En samlande kraft!

En flexibel modell 

Mål 

Svarar mot regionens behov, önskemål och förutsättningar 

Hållbar lösning som möter morgondagens behov och 

förutsättningar för nyanlända 

Stödjer etableringen av nyanlända 

6 

En samlande kraft!

Arbetsmetod 

Framtagning och skapande av frågor kopplat till syfte och mål 

Kartläggning och intervjuer med vuxenutbildningens rektorer 

Svaren har skickats via mail för godkännande och justering 

Personlig återkoppling med länssammanställning 

Förankring 

Kommunerna äger frågan och beslutar om eventuellt steg två 

av projektet 

7 

En samlande kraft!

Slutsatser 

Samverkan JA under förutsättning att de ekonomiska och 

organisatoriska frågorna utreds 

Exempel på samverkansområden som kan utvecklas i länet är, 

nätverkande, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samordning 

av olika slag, studiebesök, utvecklingsfrågor 

Utveckla och stärka yrkessfi i hela länet kopplat till framtidens 

kompetensbehov med stöd av Regionförbundets prognoser 

om framtidens kompetensförsörjning 

De mindre kommunernas behov av regional samverkan är 

större utifrån mindre elevantal, begränsat utbud samt mindre 

ekonomiska förutsättningar 

Mer och fler kontaktytor och samarbeten inom länet 

Osäkerheten kring framtidens Sfi kopplat till Sfi-utredningen 

8 

En samlande kraft!

Utmaningar 

Lösningsfokuserat förhållningssätt 

Att se vinster med samverkan 

Skapa en konkret modell innehållande: 

- mätbara uppföljningsmål 

- tydliga rutiner 

- förbättrade arbetsmetoder 

Att verka för ett positivt samarbetsklimat 

Med rätt inställning är allt möjligt! 

9 

En samlande kraft!

Kommunernas roll och möjligheter 

Kommunerna är huvudman för Sfi och 

äger frågan. Förutsatt att kommunerna 

ser ett fortsatt utredningsbehov av 

regional samverkan inom Sfi utifrån 

prioriterade behov och förbehållet att 

erforderliga § 37-medel beviljas 

projektets andra del, kan den regionala 

Sfi frågan drivas vidare till utgången av 

2014. 

10 

En samlande kraft!

Hur vill ni gå vidare?? 

Hur vill ni utveckla Sfi verksamheten? 

Vad vill ni att Länsstyrelsen skall bidra med? 

11 

En samlande kraft!

Boka in! 

Ämne: Regional Sfi-konferens 

Datum: 5 september 2013 

Tid: 8.30-16.00 

Plats: Alléskolan Hallsberg, Hörsalen 

12 

En samlande kraft!

2. Detaljplan för Gåsen 7 m fl (Strandskolan) i Lindesbergs kommun 

Kompletteras med handlingar senare. 

Sida 4 av 19 

13

3. Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi 

Syftet med detaljplanen är att medge en högre exploatering med bostäder inom 

fastigheterna Torp 24:4 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation av ett flerfamiljshus 

i 7-8 våningar i anslutning till det befintliga äldreboendet Tallen. Den nya byggnaden 

kommer att innehålla cirka 28 lägenheter med förhöjd standard, ett så kallat 

trygghetsboende. Byggnaden planeras att länkas samman med det befintliga äldreboendet 

Tallen via en sluten gångbro över Gruvgränd. Angöring med bil och cykel till de nya 

bostäderna kommer främst att ske från Vannebodagatan. 

Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade den 30 maj 2013 att föreslå 

kommunfullmäktige att anta detaljplanen Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, Lindesbergs 

kommun, Örebro län. 


BMB protokoll.pdf (inkluderad nedan) 

Tjänsteskrivelse BMB.pdf (inkluderad nedan) 

Antagandehandling Torp 24_5 Planbeskrivning.pdf (inkluderad nedan) 

Torp 24_5 Illustration Antagande A1-L.pdf (inkluderad nedan) 

Torp 24_5 Plankarta Antagande A1-L.pdf (inkluderad nedan) 

Torp 24_5 Granskningsutlåtande.pdf (inkluderad nedan) 

A_Fastighetsförteckning.pdf (inkluderad nedan) 

Behovsbedömning Tallen, 2012-12-03 rev 20130507(1).pdf (inkluderad nedan) 

Sida 5 av 19 

14

Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Giro Organisationsnr: 

Kungsgatan 41 

711 30 Lindesberg 

BMB 

Bergslagens 

Miljö- och 

Byggförvaltning 

Hällefors Lindesberg 

Ljusnarsberg Nora 

Stadsarkitektkontoret 

Isabella Lohse 

Tfn. 0581-81066 

Isabella.Lohse@bmb.se 

Kungsgatan 41 

Gamla Kirurgen 

Förslag till beslut 

Fastighet: Torp 24:5 M Fl. 

0581-810 00 vxl 

0581-169 72 fax 

info@bmb.se 

http://www.bmb.se 

FÖRSLAG TILL NÄMNDEN 

Sidan 1 av 2 

2013-04-29 Dnr 2012-S240-36 

Bergslagens Miljö- och Byggnämnd 


Bergslagens Miljö- och Byggnämnd beslutar att anta detaljplanen Torp 24:5 

m fl (Tallen) i Frövi, Lindesbergs kommun, Örebro län. 

Motivering till beslutet 

Planavdelningen anser att den lösningen som presenteras för att hantera 

bullernivåerna i området är god. Samtliga lägenheter skall enligt föreslagna 

bulleråtgärder klara högts 50 dBA utanför minst ett fönster i varje 

boningsrum. Planavdelningen delar inte Länsstyrelsens bedömning att 

avstegsfall inte är tillämpbart i Frövi. 

En exploatering med bostäder i de centrala delarna av Frövi har flera 

positiva effekter som väger upp och gör platsen lämplig att bebygga: 

• Ny bostadsbebyggelse med mycket goda kollektivtrafikförbindelser. 

Närheten till både järnvägsstation och busshållsplatser kan bidra till att 

skapa en hållbar stad om allt fler väljer att åka kollektivt i stället för i 

egen bil. 

• Ny bostadsbebyggelse i anslutning till centrum men också nära annan 

service i angränsande kvarter kan bidra till minskat bilåkande inom orten. 

Fler bostäder centralt ger också ett ökat serviceunderlag för befintlig 

service i Frövi. Möjligheten att behålla och utveckla servicen i Frövi ökar 

med fler boende på orten. 

• Den nya bostadsbebyggelsen ger ett tillskott av trygghetsbostäder, 

lägenheter, med hiss vilket är positivt i Frövi. 

• Byggnationen av tillgänglighetsanpassade lägenheter förväntas leda till 

en ökad inflyttning till orten tillföljd av ett ökat utbud av villor när äldre 

bosätter sig i de planerade lägenheterna. Frövi är en del av Örebros 

arbetsmarknadsområde och bra kollektivtrafikförbindelser gör orten 

attraktiv att bo i. 

• Frövi är en större tätort i bergslagen med närhet till och mycket bra 

kollektivtrafikförbindelser med en större stad som Örebro. Att främja en 

Bankgiro 821-3134 212000-2015 

17

Dnr 2012-S240-36 


Kungsgatan 41 


Kungsgatan 41 

Gamla Kirurgen 

bostadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen bidrar till en tätare 

bebyggelse och en minskad pendling med bil. 

0581-810 00 vxl 

0581-169 72 fax 

info@bmb.se 

http://www.bmb.se 

Sidan 2 av 2 

Ärende 

Syftet med detaljplanen är att medge en högre exploatering med bostäder 

inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation 

av ett flerfamiljshus i 7-8 våningar i anslutning till befintligt äldreboende, 

Tallen. Den nya byggnaden kommer att innehålla cirka 28 lägenheter med 

förhöjd standard, ett så kallat trygghetsboende. Byggnaden planeras att 

länkas samman med befintligt äldreboende, Tallen, via en sluten gångbro 

över Gruvgränd. Angöring med bil och cykel till de nya bostäderna kommer 

främst att ske från Vannebodagatan. 

Kommunicering 

Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande meddelat att de kommer att 

överpröva kommunens beslut om detaljplanen antas på grund av höga 

bullernivåer samt att de inte anser avstegsfall vara tillämpbart på en ort i 

Frövis storlek. 

För övriga synpunkter inkomna under samråd- och granskningsskede se 

granskningsutlåtande. 

Hur beslutet kan överklagas 

Besvärshänvisning kommer att skickas ut till dem som inte fått sina 

synpunkter tillgodosedda efter att Kommun Fullmäktige har antagit planen. 

Isabella Lohse 

Fysisk planerare 

Bankgiro 821-3134 212000-2015 

18

epo03.docx 2012-03-29 

ANTAGANDEHANDLING 

Detaljplan för 

Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, 


Dnr 2012-S240 

2013-05-07 

Sweco Architects AB 

VÄSTERÅS 

Helena Hansson 

Uppdragsnummer 3372016100 

Sweco 

Ingenjör Bååths Gata 17 

Box 8 

SE-721 03 Västerås, Sverige 

Telefon +46 (0)21 4954100 

Fax +46 (0)21 4954183 

www.sweco.se 

Sweco Architects AB 

Org.nr 556173-0606 

Styrelsens säte: Stockholm 

En del av Sweco-koncernen 

HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000__planbeskrivning antagande.docx 


Planeringsarkitekt FPR/MSA 

Arkitektur, Studio Plan och Landskap 

Telefon direkt +46 (0)21 4954119 

Mobil +46 (0)76 8021637 

helena.hansson@sweco.se 

1 (25) 

19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 INLEDNING 4 

1.1 HANDLÄGGNING 4 

1.2 HANDLINGAR 4 

1.3 SYFTE OCH HUVUDDRAG 5 

2 PLANDATA 5 

2.1 LÄGE OCH AREAL 5 

2.2 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 5 

3 BEHOVSBEDÖMNING och MKB 6 

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 

4.1 Riksintressen (3kap MB) 6 

4.2 Översiktliga planer och överordnade plandokument 6 

4.3 Gällande detaljplaner (planprogram, fastighetsplan, områdesbestämmelser) 6 

5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 7 

5.1 OMRÅDESSTRUKTUR 7 

5.2 NATUR OCH KULTUR 8 

5.2.1 Mark och vegetation 8 

5.2.2 Radon 8 

5.2.3 Geotekniska förhållanden (erosion, skred, jordarter) 8 

5.2.4 Förorenad mark 8 

5.2.5 Kulturmiljövärden/fornlämningar 8 

5.3 BEBYGGELSEOMRÅDEN/BEBYGGELSE (BEFINTLIG OCH NY) 9 

5.3.1 Service (Offentlig och kommersiell) 14 

5.3.2 Lek och rekreation 14 

5.4 GATOR OCH TRAFIK 14 

5.4.1 Kollektivtrafik 14 

5.4.2 Gatunät och trafik 14 

5.4.3 Gång- och cykelvägnät 15 

5.4.4 Parkering 15 

5.5 TEKNISK FÖRSÖRJNING 16 

5.5.1 Vatten och avlopp, el, tele, bredband och uppvärmning 16 

5.5.2 Avfall 16 

5.5.3 Dagvatten 16 

6 HÄLSA OCH SÄKERHET 16 

6.1 TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET 16 

6.2 STÖRNINGAR OCH RISKER 17 


2013-05-07 

p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000__planbeskrivning antagande.docx 

2 (25) 

20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

6.2.1 Risker 17 

6.2.2 Buller 18 

6.3 SOL- OCH SKUGGSTUDIER 20 

6.4 ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR 20 

7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 20 

7.1 SOCIAL HÅLLBARHET 20 

7.2 EKOLOGISK HÅLLBARHET 21 

7.3 KULTURELL HÅLLBARHET 21 

7.4 EKONOMISK HÅLLBARHET 21 

7.5 MILJÖKVALITETSNORMER 21 

7.5.1 Utomhusluft 21 

7.5.2 Vattenförekomster 21 

8 ORGANISATORISKA FRÅGOR 22 

8.1 Plangenomförande 22 

8.2 Tidplan 22 

8.3 Ansvarsfördelning 22 

8.4 Huvudmannaskap 22 

9 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 22 

9.1 Fastighetsreglering/Fastighetsbildning 22 

9.1.1 Servitut och Ledningsrätter 24 

9.2 Fastighetsindelningsbestämmelser 24 

10 EKONOMISKA FRÅGOR 24 

10.1 Planekonomi 24 

10.2 Teknisk försörjning 25 

11 TEKNISKA FRÅGOR 25 

12 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 25 

12.1 Genomförandetid 25 

13 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 25 

Bilagor 

Behovsbedömning av Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi 

Sol och skuggstudier 

Trafikbullerutredning, ÅF 

PM – Utlåtande angående avstegsfall från Riksdagens riktvärde, ÅF 


2013-05-07 

p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000__planbeskrivning antagande.docx 

3 (25) 

21

epo03.docx 2012-03-29 

PLANBESKRIVNING 

1 INLEDNING 

1.1 HANDLÄGGNING 

Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande vilket innebär att planförslaget först 

skickas på samrådsremiss. Då ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på 

planförslaget. Efter samrådet sammanfattas inkomna skrivelser i en samrådsredogörelse. 

Eventuellt sker också en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. 

Inkomna yttranden sammanfattas i ett granskningsutlåtande. Detaljplanen kommer där 

efter att antas av Kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre 

veckor såvida inte beslutet överklagas. 

Preliminär tidplan: 

Samråd december 2012 

Granskning mars 2013 

Beslut om antagande juni 2013 

Laga kraft juli 2013 

1.2 HANDLINGAR 

Till detaljplanen hör följande handlingar: 

GRANSKNINGSHANDLING 

2013-05-07 

- Plankarta med bestämmelser 

- Illustration 

- Planbeskrivning inklusive genomförandefrågor (denna handling) 

- Behovsbedömning beträffande miljöpåverkan 

- Fastighetsförteckning 

- Samrådsredogörelse 

- Granskningsutlåtande 

Utredningar: 

- PM Geoteknik (uppdragsnr 3372016000), Sweco 

- Markteknisk undersökningsrapport (uppdragsnr 3372016000), Sweco 

- Brandskyddsbeskrivning (uppdragsnr 12-495), Fire and Risk Engineering AB 

- Trafikbullerutredning (uppdragsnr 581386), ÅF-Infrastructur AB 

- PM Utlåtande angående avstegsfall från Riksdagens riktvärde (uppdragsnr 

581386), ÅF-Infrastructur AB 

DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN 


4 (25) 

22

epo03.docx 2012-03-29 


1.3 SYFTE OCH HUVUDDRAG 


fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation av ett flerfamiljshus i 

7-8 våningar i anslutning till befintligt äldreboende, Tallen. Den nya byggnaden kommer 

att innehålla cirka 28 lägenheter med förhöjd standard, ett så kallat trygghetsboende. 

Byggnaden planeras att länkas samman med befintligt äldreboende, Tallen, via en sluten 

gångbro över Gruvgränd. Angöring med bil och cykel till de nya bostäderna kommer 

främst att ske från Vannebodagatan. 

2 PLANDATA 

2.1 LÄGE OCH AREAL 

Karta. Blått fält visar planområdets avgränsning och läge i centrala Frövi. Bildkälla: raa.se 

Planområdet utgörs av fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 samt delar av Torp 25:5 och 

1:127. Planområdet är cirka 4800 m 2 stort. 

2.2 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 

Alla de inblandade fastigheterna ägs i dagsläget av Lindesbergs kommun. 


2013-05-07 



5 (25) 

23

epo03.docx 2012-03-29 


3 BEHOVSBEDÖMNING och MKB 

Genomförandet av detaljplanen innebär att redan ianspråktagen och bebyggd mark ges 

samma användning, bostäder, men med en högre exploatering. Den föreslagna 

bebyggelsen kommer innebära en förändring i stadsbilden till följd av läge och 

byggnadens höjd. Under byggtiden finns risk för störning till följd av sprängning av berg, 

transporter osv. Efter färdigställandet bedöms förändringen inte innebära någon sådan 

negativ inverkan. Den planerade bebyggelsen bedöms ej heller medföra någon 

betydande påverkan på naturvärden eller kulturmiljövärden eller att några 

miljökvalitetsnormer överskrids. Då planförslaget inte bedöms innebära någon betydande 

påverkan på miljön har inte någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL upprättats. 

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 

4.1 Riksintressen (3kap MB) 

Planområdet eller dess närområde omfattas inte av något riksintresse. I utkanten av Frövi 

finns Hinseberg, en herrgårdsmiljö från 1800-talet, som är av riksintresse för 

kulturmiljövård (RK39). Järnvägen genom Frövi är av riksintresse. Bergslagsbanan som 

sträcker sig mellan Kil och Gävle är av nationell betydelse och är ett utpekat strategiskt 

godsnät. Godsstråket genom Bergslagen ingår i TEN-T nätet och är av internationell 

betydelse. Stråket sträcker sig mellan Storvik och Mjölby. Då banan är av riksintresse är 

även järnvägsstationen i Frövi med resandeutbyte av riksintresse. 

4.2 Översiktliga planer och överordnade plandokument 

Den kommuntäckande översiktsplanen som antags av kommunfullmäktige den 17 april 

2007 är i vissa delar styrande över den områdesplan, som räknas som en fördjupad 

översiktsplan, som upprättades för Frövi under 80-talet. Arbetet med någon ny fördjupad 

översiktsplan för Frövi pågår inte. Pågående detaljplanarbete är förenligt med de 

övergripande riktlinjer som finns i den kommunomfattande översiktsplanen. 

4.3 Gällande detaljplaner (planprogram, fastighetsplan, områdesbestämmelser) 

Planområdet omfattas av tre olika gällande detaljplaner, se bild nedan. Detaljplan 316, 

laga kraft i februari 1990, medger bostäder i två våningar och att suterrängvåning får 

anordnas. Detaljplan A19, laga kraft oktober 1963, samt detaljplan A13, laga kraft juli 

1957, tillåter bostäder i öppet byggnadssätt i två våningar. 


2013-05-07 



6 (25) 

24

epo03.docx 2012-03-29 


Karta. Gällande detaljplaner 

För området finns gällande fastighetsindelningsbestämmelser från 1958 (Förslag till 

ändring av tomtindelning för del av kvarteret Linden, B 262). Tomtindelningen 

upprättades när sådana planer var obligatoriska inom stadsplanelagda områden. Något 

behov av tomtindelning för berörda fastigheter bedöms inte föreligga. 

Tomtindelningsbestämmelserna kommer att försvinna för fastigheterna Torp 24:5 och 

24:6 i samband med beslut om antagande av den nya detaljplanen. De fastigheter som 

planläggs för det nya bostadshuset, Torp 24:5, 24:6 samt del av Torp 1:127, kommer att 

sammanföras med fastigheten Torp 25:5 (Tallen). 

5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 

5.1 OMRÅDESSTRUKTUR 

Frövi är en tätort vid sjön Väringen. Bebyggelsen är småskalig och består mestadels av 

småhusbebyggelse, friliggande villor i en till två våningar, samt i de centrala delarna av 

orten av flerfamiljshus i två till tre våningar. Flerfamiljshusen är företrädesvis uppförda i 

puts eller tegel. Huvudgatorna utgörs av Bergslagsvägen, infarten från norr, Centralvägen 

som genomkorsar orten i öst-västlig riktning samt av Järnvägsgatan. Det är 

huvudsakligen bebyggelsen längs med Järnvägsgatan och längs delar av Centralvägen 

som utgör centrum i Frövi. Verksamheter och service finns även spridda på andra platser 

inom orten. Större arbetsplatsområden, verksamheter, finns huvudsakligen lokaliserade i 

den västra delen av orten, Frövifors och Mariedal. Samhället genomkorsas av järnvägen i 

öst-västlig riktning. 


2013-05-07 



7 (25) 

25

epo03.docx 2012-03-29 


5.2 NATUR OCH KULTUR 

5.2.1 Mark och vegetation 

Terrängen inom kvarteret Tallen och Linden är kuperad. Berg i dagen finns i den sydöstra 

delen av kvarteret Tallen. Den högsta punkten är i mitten av Gruvgränd i höjd med 

fastigheten Torp 24:4. En kraftig brant i nordvästlig/sydöstlig riktning genom kvarteret gör 

att marken utefter Vannebodagatan är plan och i nivå med gatan. Grönstrukturen inom 

planområdet består huvudsakligen av anlagda trädgårdar (gräsmattor, olika fruktträd, 

björkar och blommor) samt ett icke hävdat parti utefter Vannebodagatan. 

Den föreslagna bebyggelsen innebär att en större andel av den mark som i dagsläget 

består av grönytor kommer att hårdgöras för parkering. För att balansera intrycket av de 

hårdgjorda ytorna föreslås carportar och miljöbod förses med så kallade gröna tak. 

Parkeringsytorna bör även förses med gröna element som träd och buskar. Markområdet 

mot Gruvgränd och fastigheterna Torp 24:4 och 24:3 planeras att nyttjas som gård för de 

boende. Förslagsvis bör befintliga träd och murar sparas samtidigt som områdets 

utvecklas med ytor för samvaro och aktivitet. Exempelvis kan sittplatser, boulebana och 

möjlighet till trädgårdsodling skapas inom denna yta. Nivåskillnaden mellan 

parkeringsytan och den planerade bostadsgården ges en prydlig grön utformning, gärna 

innehållande olika växter. 

5.2.2 Radon 

Enligt dokumentation hos Lindesbergs kommun ingår planområdet i ett område med låg 

risk för radon. Kompletterande radonundersökningar erfordras. Byggnad ska utföras på 

så sätt att grunden säkras mot radon såvida radonundersökningen inte visar på annat. 

5.2.3 Geotekniska förhållanden (erosion, skred, jordarter) 

I områdets södra del består jorden delvis av berg i dagen och ytliga lager av sand och 

morän ovan berg. I riktning mot norr ökar jorddjupet och lösare lagrad lera förkommer. I 

områdets mellersta och norra del förekommer torrskorpefast lera i mäktigheter varierande 

mellan ca 0.5-1.5 meter och som underlagras av lösare lagrad lera i mäktigheter 

varierande mellan 0-3 meter. Lerans sättningsförhållanden har uppmätts och det 

förväntas inga konsolideringssättningar vid anläggandet av hårdgjorda ytor. 

Grundläggning för det planerade flerfamiljshuset bedöms kunna utföras med platta på 

mark på ny fyllning ovan naturligt lagrad morän. 

5.2.4 Förorenad mark 

Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. 

5.2.5 Kulturmiljövärden/fornlämningar 

Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök finns det inte några kända fornlämningar inom 

kvarteret Linden och Tallen. Om fornlämningar skulle påträffas i samband med 

exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. 


2013-05-07 



8 (25) 

26

epo03.docx 2012-03-29 


Det finns ingen bebyggelse inom planområdet som har klassats som bevarandevärd. I 

närområdet, cirka 150-200 meter nordväst om planområdet, finns Frövi stationsbyggnad 

som är en rest av det forna järnvägssamhället. Frövi var under en period en stor 

tågbytespunkt. Bebyggelsen har bevarandevärde och står under antikvarisk kontroll. 

5.3 BEBYGGELSEOMRÅDEN/BEBYGGELSE (BEFINTLIG OCH NY) 

Bebyggelsen i och kring planområdet består av både bostadsbebyggelse, verksamheter 

och offentliga lokaler som är uppförda under olika tidsepoker. Byggnaders storlek 

(volymer), dess karaktär och arkitektonisk stil är därför skiftande. Äldreboendet Tallen, 

som ligger utefter Gruvgränd (södra sidan), är en byggnad i tre våningar med fasader i 

betongelement i ljusa kulörer och med sadeltak. Norra sidan av Gruvgränd inleds med 

gaveln på Folkets hus, en två till tre våningar hög sluten tegelfasad med sockel i sten. 

Fasaderna är bearbetade och teglet är i övrigt vackert murat kring fönster och i takfot. 

Takmaterial är plåt. Bebyggelsen består av fyra friliggande villor, två våningar höga, och 

med olika fasadmaterial och utföranden. I slutet på gatan finns en industribyggnad som 

troligtvis innehåller en kontorsdel som är i en våning och med fasader i tegel och 

resterande del är ett garage med fem portar. Tvärs över gatan, jämte äldreboendet 

Tallen, finns en äldre stuga i två våningar med röda träfasader med vita knutar och 

fönsterfoder. 

Bebyggelsen utefter Vannebodagatan utgörs liksom Gruvgränd inledningsvis av 

Folkets hus, se beskrivning ovan, samt av centrumbebyggelse i form av tre våningar 

höga byggnader i tegel med utanpåliggande balkonger. Bottenvåningen inrymmer 

Folktandvård och Vårdcentral och övriga våningar inrymmer lägenheter. Utmed norra 

sidan av Vannebodgatan ligger ett mindre flerfamiljshus i två våningar (ljus puts) och 

friliggande villor i en till två våningar. Gatan avslutas med ett minnesmärke. På 

Vannebodagatans södra sidan finns efter Folkets hus en asfalterad parkeringsplats, 

grönytor i form av ej exploaterad mark och till sist Körbergs möbler. Byggnadsdelen som 

inrymmer affären är i två våningar och med fasader mestadels i ljus plåt. Sammanbyggt 

med affären finns ett bostadshus i en våning, med fasader i rött tegel och mörkt trä. Taket 

är ett sadeltak med mörka betongpannor. 


2013-05-07 



9 (25) 

27

epo03.docx 2012-03-29 


Bild: Äldreboendet Tallen, t.h, samt ”fickparken” vid korsningen Järnvägsgatan och Centralgatan 

Bild: Villor utefter Gruvgränd, norra sidan 


2013-05-07 



10 (25) 

28

epo03.docx 2012-03-29 


Bild: Gatuvy från Gruvgränds vändplan mot väster. T.h. i bild syns fastigheten på Gruvgränd 11 

samt villorna som planeras att rivas och ersättas med ett flerfamiljshus 

Bild: Byggnader som kommer rivas och ersättas med ett flerfamiljshus. Vy från Vannebodagatan 

mot Gruvgränd 


2013-05-07 



11 (25) 

29

epo03.docx 2012-03-29 


Bild: Småhusbebyggelsen på norra sidan om Vannebodagatan 

Bilder: T.v. Affärsdelen Körbergs möbler, t.h. bostadsdelen. Byggnaderna sitter samman 

Befintlig bebyggelse inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 kommer att rivas för att ge 

plats för den nya bebyggelsen. Det nya flerfamiljshuset lokaliseras till den södra delen av 

tomten, utefter Gruvgränd. Då marken är kuperad kommer byggnaden att ligga i 

suterräng vilket innebär att byggnaden kommer vara sju våningar hög mot Gruvgränd och 

åtta våningar mot Vannebodagatan. Byggnadens höjd regleras i detaljplanen till sju 

våningar och med möjlighet att därutöver bygga en suterrängvåning. Där utöver får även 

skyddsanordningar och inbyggda fläkt- och hissanordningar byggas på taket. 

Byggnadens utformning, fasadernas ljusa kulörer och lodräta fält ger byggnaden resning 

och ett elegant uttryck. Entréer och trapphus markeras och ges accentfärger för att 

ytterligare markera dessa och öka orienterbarheten. Inglasning av balkonger ska göras 

med tunna ramar. Taket ges en flack lutning. Minsta respektive högsta tillåtna taklutning 

regleras i detaljplanen till 6 o respektive 15 o . Takmaterialet kan vara plåt i mörk kulör 

alternativt papp. Fasadmaterialet för punkthuset kommer huvudsakligen att vara puts. 

Mindre ytor vid balkonger och fönster planeras att utgöras av fasadskivor som skapar en 

viss kontrast och ger en varmare känsla. Sammanlagt kommer bygganden att innehålla 

28 lägenheter, mestadels tvåor och några treor. 


2013-05-07 



12 (25) 

30

epo03.docx 2012-03-29 


Bild: Den nya byggnaden och gångbron sett från sydöst, korsningen Bergslagsvägen och 

Centralvägen 

Bild: Den nya byggnaden och gångbron sett från väster, korsningen Gruvgränd och Järnvägsgatan 

Den nya byggnaden planeras att förbindas med befintligt äldreboende, Tallen, på södra 

sidan om Gruvgränd med en sluten gångbro ovan mark. Gångbron har getts en stram 

gestaltning men där fönstrens oregelbundna placering och storlek ger viss variation och 

ett lekfullt uttryck. Utformningen av gångbron, med saxade fönsterplaceringar och 

begränsad fönsteryta, bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat i gångbron under både de 

varma och kalla årstiderna. 


2013-05-07 



13 (25) 

31

epo03.docx 2012-03-29 


Komplementbyggnader som carport och miljöbod kommer att förläggas i den norra delen 

av tomten, utefter Vannebodagatan. Dessa byggnader kommer utgöra entrén till området 

och ska ges en medveten och omsorgsfull gestaltning. För att minska mängden 

dagvatten i området samt för att stärka den gröna karaktären inom fastigheten ska taken 

utgöras av så kallade gröna tak. 

5.3.1 Service (Offentlig och kommersiell) 

Frövi centrum är huvudsakligen lokaliserat utefter Järnvägsgatan. Här finns bibliotek, 

vårdcentral, tandvård, apotek, pizzerior, begravningsbyrån Fonus, Bergslagens sparbank 

med flera. Gatans slut markeras i norr av järnvägsstationen. Strax intill, väster om, finns 

Frövi hotell. Öster om Bergslagsvägen finns Tempo, dagligvaruaffär, och Preem, 

drivmedel. Det föreslagna +65-boendet kommer ligga på gångavstånd, 150-200 meter, 

mitt emellan dessa båda målpunkter. 

5.3.2 Lek och rekreation 

Cirka 300 meter norr om planområdet, utefter Bergslagsvägen, finns idrottsplatsen Fröjevi 

med fotbollsplaner, ishockeyrink och tennisbanor. Inom Mariedalsområdet, cirka 1 km 

nordväst om planområdet, finns elljusspår för promenader och löpning vid barmark och 

för skidåkning på vintern. 

5.4 GATOR OCH TRAFIK 

5.4.1 Kollektivtrafik 

Kollektivtrafiken mellan Frövi och Örebro är väl utbyggd och trafikeras av både buss, 

Länstrafiken, och tåg, Tåg i Bergslagen. Tillsammans trafikeras sträckan på vardagar 

med två turer varje timme, förutom vid rusningstid då det är tre turer per timme. Helger 

trafikeras dagtid med en till två turer per timme. Resan med tåg tar cirka 14 minuter och 

med buss cirka 40 minuter. På-/avstigning sker vid Frövi Resecentrum. Busshållsplats 

finns även utefter Bergslagsvägen, i höjd med Gruvgränd. 

5.4.2 Gatunät och trafik 

Planområdet gränsar i norr mot Gruvgränd och i söder mot Vannebodagatan. Gruvgränd 

är en smal återvändsgata (7 meter mellan fastighetsgränser och ingen anslutning till 

Bergslagsvägen) med begränsad trafik. Gatan används av många besökare till Tallen för 

parkering, vilket påverkar framkomligheten för övriga fastigheter med tillfart från 

Gruvgränd. Trafikmätning vid infarten till Äldreboendet Tallen visar att gatan trafikeras av 

cirka 400 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 16,5% tung trafik (lastbil). 

Vannebodagatan är en av förbindelselänkarna mellan Bergslagsvägen, infartsgatan från 

norr, och centrum och resecentrum. Gaturummet är 13 meter brett mellan 

fastighetsgränserna och gatan är försedd med trottoarer på båda sidor. Mätningar visar 

att gatan trafikeras av cirka 590 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 9% tung trafik 

(lastbil). De planerade bostäderna kommer att generera viss trafik på Vannebodagatan. 


2013-05-07 



14 (25) 

32

epo03.docx 2012-03-29 


Totalt beräknas Vannebodgatan att trafikeras av cirka 800 fordon ett vanligt dygn (4 resor 

per dygn per p-plats). 

Befintlig bostadsdel inom fastigheten Torp 24:7 (Körbergs möbler) har idag angöring till 

sitt källargarage via fastigheten Torp 24:6. Lastkaj för varumottagning till Körbergs möbler 

finns i den östra delen av fastigheten, mot Bergslagsvägen. 

Angöring till Tallen sker från Gruvgränd i höjd med Folkets hus. Trafiken på Gruvgränd 

kommer att minska när all kantstensparkering längs med gatan förbjuds. 

Angöring till det nya flerfamiljshuset kommer för bilister att ske från Vannebodagatan. 

Cyklister har möjlighet att angöra den nya byggnaden från både Gruvgränd och 

Vannebodagatan. 

En sluten gångförbindelse ovan Gruvgränd mellan planerad byggnad och äldreboendet 

Tallen planeras. Plankartan anger att det ska finnas en fri passage på minst 4,7 meter 

mellan gata och undersida av bro för att möjliggöra fortsatt trafik av normalstora lastbilar 

på Gruvgränd. 

5.4.3 Gång- och cykelvägnät 

Cykling sker företrädesvis på körbanor. Separata gc-stråk inom tätorten finns inte. 

5.4.4 Parkering 

Parkering på allmän plats dvs. längs gator och på av kommunen upplåtna platser är i 

Frövi utan kostnad. I planområdets närhet finns allmän parkering utefter Centralvägen, 

södra sidan, samt på en upplåten yta längs med Vannebodagatan, jämte folkets hus. Här 

finns cirka 18 parkeringsplatser. 

Inom kvarteret Tallen finns 18 markerade parkeringsplatser. Av dessa är åtta stycken 

förhyrda med motorvärmare. I anslutning till fotvården, östra gaveln på byggnaden, finns 

en asfalterad yta som används för parkering. Denna rymmer tre bilar. Befintlig 

verksamhet inom Tallen har behov av 33 p-platser för personal, 5 p-platser för besökande 

och uppskattningsvis cirka 10 p-platser för boende (då Tallen är ett äldreboende 

(smålägenheter) med visst inslag av vård har behovet av parkeringsplatser per lägenhet 

räknats som 0,2 bilplatser per lägenhet). Parkeringsbehovet för Tallen är större än 

tillgången på parkeringsplatser inom kvartersmark vilket har resulterat i att många 

parkerar utefter Gruvgränd. Villor och övriga verksamheter längs Gruvgränd har parkering 

ordnad på kvartersmark. 

För den nya bebyggelsen, som är ett vanligt lägenhetsboende, har parkeringsbehovet 

beräknats till 31 parkeringsplatser fördelat på 28 p-platser för boende (1 p-plats per 

lägenhet) och 3 p-platser för besökande. Någon utökning av personalstyrkan till följd av 

de nya lägenheterna förväntas inte ske. För att förbättra parkeringssituationen för 

äldreboendet Tallen (befintlig verksamhet) planeras den befintliga parkeringen vid östra 

gaveln på äldreboendet Tallen att utökas till 6 stycken parkeringar, varav fem i carport, 

(angöring från Gruvgränd) samt ytterligare 23 p-platser (sammanlagt 54 p-platser samt en 


2013-05-07 



15 (25) 

33

epo03.docx 2012-03-29 


handikapparkeringsplats) att anläggas på kvartersmark i den norra delen av planområdet, 

mot Vannebodagatan, och med angöring från Vannebodagatan. 

För att förbättra förhållanden på Gruvgränd föreslås att all kantstensparkering längs med 

gatan förbjuds. Parkeringsförbudet regleras inte i detaljplanen utan beslutas i vanlig 

ordning av den nämnd som hanterar trafikfrågor. 

Cykelparkering ska anordnas inom kvartsmark. För boende och anställda ska 

cykelparkering finnas i nära anslutning till entréer, både norra och södra entrén. 

5.5 TEKNISK FÖRSÖRJNING 

5.5.1 Vatten och avlopp, el, tele, bredband och uppvärmning 

Då området är centralt beläget i Frövi och delvis redan bebyggt finns all infrastruktur som 

el, fjärrvärme, vatten och avlopp samt tele och bredbrand redan nedlagd i anslutande 

gator. Befintliga fastigheter är anslutna. Den nya byggnaden kommer att ansluta till 

befintlig vattenledning i Gruvgränd medan övriga ledningar ansluter till befintliga ledningar 

i Vannebodagatan. Kapaciteten i befintliga ledningar är tillräcklig för att klara den 

planerade byggnaden. 

Även brandpostnätet är väl utbyggt med två brandposter på Gruvgränd och två på 

Vannebodagatan. 

5.5.2 Avfall 

Utrymme för gemensam hantering av avfall i form av miljöbod ska finnas inom 

fastigheten. Miljöboden kommer att placeras utefter Vannebodagatan. Exakt läge avgörs i 

samband med projektering av marken. 

Återvinningsstation (förpackningsinsamling) finns vid Tempo, öster om Bergslagsvägen. 

5.5.3 Dagvatten 

Principen för dagvattenhanteringen är att dagvatten skall hanteras så lokalt och nära 

källan som möjligt för att minimera uppkomsten av flöden och föroreningar. Då markens 

förutsättningar, berg och lera, inte medger lokalt omhändertagande av dagvatten i någon 

större omfattning föreslås att dagvattnet utjämnas och fördröjs inom fastigheten dvs. i ett 

markförlagt fördröjningsmagasin under parkeringsytan mot Vannebodagatan, innan det 

avleds till ledningsnätet. För att minska mängden dagvatten att avleda och fördröja 

föreslås att carportar och miljöbod ges så kallade gröna tak, dvs. vegetationsklädda tak 

med t.ex. sedum. 

6 HÄLSA OCH SÄKERHET 

6.1 TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET 

Lägenheterna planeras att byggas med förhöjd standard vilket innebär en förbättrad 

tillgänglighet i lägenheterna och de gemensamma utrymmena. 


2013-05-07 



16 (25) 

34

epo03.docx 2012-03-29 


Marken är kuperad vilket bidragit till en lösning där byggnaden placerats i den branta 

delen av tomten i suterräng. För att lösa tillgängligheten har huvudentrén från 

Vannebodagatan placerats i markplan och ingången från Gruvgränd på våning två. Båda 

entréerna är fullt tillgängliga och invändigt är huset försett med hiss. Till följd av 

terrängförhållandena är gården endast fullt tillgänglig från Gruvgränd och entrén mot 

Gruvgränd. Gården nås utvändigt från parkeringen och entréområdet mot 

Vannebodagatan via en trappa. 

Den nya byggnaden planeras att länkas samman med äldreboendet Tallen med en sluten 

gångbro över Gruvgränd. Syftet med gångbron är att skapa gena, säkra och lätta 

förbindelser för boende till dagcentret i äldreboendet Tallen men också för att underlätta 

distribution av mat och för verksamhetens personal. 

6.2 STÖRNINGAR OCH RISKER 

6.2.1 Risker 

Närområdet kring järnvägen påverkas av buller från järnvägstrafiken och det finns även 

en risk vid transporter av farligt gods på järnväg. Transporter med farligt gods på järnväg 

sker i stora volymer genom Frövi. Transporter med farligt gods på järnväg är generellt 

sett väldigt säkra. De olyckor som inträffar sker främst genom urspårning eller 

sammanstötningar. Vid urspårning hamnar vagnarna nästan uteslutande inom en 

vagnslängd från banan (inom 15 meter). Som störst påverkansområde brukar ofta anges 

ett avstånd på 25-30 meter från spåret. Sannolikenheten för sammanstötningar mellan 

tåg har minskat med nya trafiksystem. Sammanstötningar under växling på bangårdar är 

däremot förekommande men där är hastigheten låg och det leder till små eller inga 

konsekvenser. Risker som eventuellt skulle kunna påverka planområdet är 

olycksscenarier som innebär explosion och utsläpp av giftiga gaser. I båda fallen är ett 

långt skyddsavstånd skadebegränsande. Enligt rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse 

intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 

rekommenderas det att inom 100 meter från transportled för farligt gods ska 

risksituationen bedömas vid exploatering. 

Inom olika avstånd till järnvägen finns olika riktlinjer och rekommendationer för vad som 

kan anses vara lämplig markanvändning. Riskzon A utgör området närmast järnvägen, 

farligt godsleden, dvs. 0-30 meter. Denna zon bör lämnas byggnadsfritt. Riskzon B utgör 

området 30-70 meter från farligt godsled (inom denna zon finns befintlig 

bostadsbebyggelse utefter Vannebodagatans norra sida). Tät kontorsbebyggelse bör 

undvikas närmare än 30 meter från spårkant. Riskzon C utgör område 70-150 meter från 

farligt godsled. Inom riskzon C finns det möjlighet att uppföra t.ex. bostäder, handel, 

kontor, lager, centrum och andra persontäta verksamheter utifrån vissa förutsättningar. 

Områden längre bort än 150 meter från farligt godsled kan inrymma all slags bebyggelse 

eller ändamål utan krav på särskilda åtgärder. 

Den planerade bostadsbebyggelsen är lokaliserad på en höjd cirka 138 meter från 

järnvägen och närmsta spår. Området mellan den planerade bostadsbebyggelsen och 


2013-05-07 



17 (25) 

35

epo03.docx 2012-03-29 


befintlig spåranläggning innehåller idag bostäder i form av friliggande villor, mindre 

flerfamiljshus (2-3 våningar) samt vårdlokaler i form av vårdcentral och folktandvård. 

Riskreducerande effekter är avståndet till järnvägen (cirka 138 meter från planerad 

bostadsbyggnad), att befintlig bebyggelse mellan järnvägen och planerad byggnad verkar 

som en skärm och barriär vid en olycka, utformningen av planerad byggnad med 

trapphus mot både norr och söder samt en utformning av tomten där parkeringar har 

förlagts mot järnvägen dvs. en utemiljö som inte är utformad för långvarig vistelse bidrar 

till att riskerna bedöms acceptabla och planerad markanvändning som lämplig. 

Persontätheten i området kommer trots den föreslagna nya byggnaden att vara låg. 

Någon särskild riskanalys har inte utförts. 

Strax över 170 meter, nordost, om föreslagen ny bostadsbyggnad finns en bensinstation. 

Enligt Bättre plats för arbete rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter, där 50 

meter motiveras av riskhänsyn och resterande skyddsavstånd beror på buller, lukt, 

ljusstörningar och dylikt. Föreslagen byggnad är lokaliserad längre bort än 100 meter från 

riskkällan. 

6.2.2 Buller 

Planområdet påverkas av buller från vägtrafik och från spårtrafik, gods- och persontåg. 

ÅF-Infrastructure AB har utfört bullerberäkningar som visar att ekvivalent ljudnivå vid de 

mest utsatta fasaderna mot järnvägen i norr uppgår till 60 dBA. Vid fasader mot söder 

uppgår ekvivalent ljudnivå till 50-55 dBA. Beräkningar visar att maximal ljudnivå vid de 

mest utsatta fasaderna mot järnvägen i norr uppgår till 78 dBA. Vid fasader mot söder 

uppgår maximal ljudnivå till 65-70 dBA. Riksdagens riktvärden innehålls för lägenheter 

med fasader mot söder (ca 50% av lägenheterna). För att klara Riksdagens värde om 

högst 55 dBA ekvivalentnivå vid samtliga fasader krävs en fem meter hög 

bullerskyddsskärm mot järnvägen. För att uppnå en god boendemiljö för alla lägenheter 

har balkongerna justerats i storlek och läge och försetts med lokal bullerskyddsskärm. Se 

bild nästa sida. Med lokal bullerskyddsskärm i form av inglasning av ¾-delar av balkong, 

från golv till tak, samt absorbent i balkongtak får samtliga boningsrum (vardagsrum och 

sovrum) samt kök/matplats tillgång till minst ett vädringsfönster mot bullerdämpad sida 

med högst 50 dBA ekvivalentnivå vid fasad. Med denna lösning kommer samtliga 

boningsrum klara högst 50 dBA vid minst ett vädringsbart fönster, vilket skiljer sig från 

avstegsfall enligt Boverkets allmänna råd. Lösningen innebär att samtliga boningsrum har 

vädringsbart fönster där ljudnivån är högst 50 dBA och bostäder med god ljudmiljö 

erhålls. Att ha 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid minst ett vädringsbart fönster är bättre än att 

ha 55 dBA vid fasad. Samtlig planerade bostäder har dessutom tillgång till gemensam 

uteplats med högst 70 dBA maximal ljudnivå. Med lokala bullerskyddsskärmar samt 

ljudabsorbent i balkongtak kan samtliga lägenheter erhålla balkong med högst 70 dBA 

maximal ljudnivå. Med lämpligt val av fönster och uteluftsdon kan god ljudmiljö inomhus 

erhållas med stängda fönster. 


2013-05-07 



18 (25) 

36

epo03.docx 2012-03-29 


Bild: Lokal bullerskyddsskärm på balkong I form av ¾-inglasning 

Föreslagna åtgärder ovan kommer göras för att nå en acceptabel ljudmiljö för alla 

lägenheter. Den stora mängden godstrafik på tåg genom Frövi gör det omöjligt att erhålla 

en bullernivå som understiger 55 dBA vid fasad i stora delar av Frövi utan att omfattande 

bullerdämpande åtgärder genomförs utefter järnvägen. 

En exploatering med bostäder i de centrala delarna av Frövi har flera positiva effekter 

som väger upp och gör platsen lämplig att bebygga: 

Ny bostadsbebyggelse med mycket goda kollektivtrafikförbindelser. Närheten till 

både järnvägsstation och busshållsplatser kan bidra till att skapa en hållbar stad 

om allt fler väljer att åka kollektivt i stället för i egen bil. 

Ny bostadsbebyggelse i anslutning till centrum men också nära annan service i 

angränsande kvarter kan bidra till minskat bilåkande inom orten. Fler bostäder 

centralt ger också ett ökat serviceunderlag för befintlig service i Frövi. Möjligheten 

att behålla och utveckla servicen i Frövi ökar med fler boende på orten. 

Den nya bostadsbebyggelsen ger ett tillskott av trygghetsbostäder, lägenheter, 

med hiss vilket är positivt i Frövi. 

Byggnationen av tillgänglighetsanpassade lägenheter förväntas leda till en ökad 

inflyttning till orten tillföljd av ett ökat utbud av villor när äldre bosätter sig i de 

planerade lägenheterna. Frövi är en del av Örebros arbetsmarknadsområde och 

bra kollektivtrafikförbindelser gör orten attraktiv att bo i. 

Frövi är en större tätort i bergslagen med närhet till och mycket bra 

kollektivtrafikförbindelser med en större stad som Örebro. Att främja en 

bostadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen bidrar till en tätare bebyggelse och en 

minskad pendling med bil. 


2013-05-07 



19 (25) 

37

epo03.docx 2012-03-29 


6.3 SOL- OCH SKUGGSTUDIER 

Utförda sol- och skuggstudier visar att de fastigheter som påverkas av skugga är Torp 

24:7 och 24:3. Påverkan är störst under de månader som solen står lågt, sen höst till tidig 

vår. Under sommarmånaderna, när solen står högt, är påverkan begränsad. För 

bebyggelsen på norra sidan om Vannebodagatan är påverkan minimal. Fastigheten Torp 

23:6 får skugga på en mycket begränsad del av tomten mot Vannebodagatan på 

eftermiddagen under höst och vårmånaderna. 

6.4 ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR 

Den översiktliga översvämningskarteringen längs Arbogaån som gjordes av SMHI 1999 

visar ingen risk för påverkan av planområdet från sjön Väringen vid ett 100-års flöde eller 

beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för damm-dimensionering. 

Till följd av förändringar i klimatet förväntas skyfallen bli fler och öka i intensitet. Den 

årliga nederbörden förväntas öka med 10-20 procent till år 2100 i Örebro län. Skyfallen 

har ofta störst påverkan inom urbana områden där mycket mark är hårdgjord och platser 

översvämmas som annars inte anses vara översvämningsbenägna. Detta ställer höga 

krav på vattenavledningen i området. 

Detaljplanen reglerar att komplementbyggnader som garage, carport och miljöbod ska ha 

ett vegetationsklätt tak vilket bidrar till att minska mängden dagvatten från takytor som 

snabbt ska tas omhand och fördröjas samt minskar belastningen på dagvattennätet vid 

häftiga skyfall. Gröna tak bidrar även till ett behagligare lokalklimat. Under 

parkeringsanläggningen utefter Vannebodagatan kommer ett fördröjningsmagasin att 

anläggs som uppehåller dagvattnet och utjämnar flödet till det allmänna ledningsnätet. 

Fördröjningsmagasinet bidrar till att minska risken för stående vatten och översvämningar 

i området. 

7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 

7.1 SOCIAL HÅLLBARHET 

I Frövi finns stor efterfrågan på lägenheter för äldre. Tillskapandet av lägenheter bidrar till 

att äldre kan bo kvar på orten samtidigt som det kan leda till en rörelse på 

bostadsmarknaden som kan bidra till att yngre flyttar till och bosätter sig i Frövi. +65boendet 

ger äldre möjlighet till ett tryggt och smidigt boende med stora möjligheter till 

sociala kontakter (daglig verksamhet inom Tallen). 

Planområdets läge i Frövi med närhet till service, omsorg, handel och kollektivtrafik ger 

det planerade boendet höga kvaliteter. 

Fastigheterna Torp 24:7 och 24:3 kommer under den del av året när solen står lågt att 

påverkas av skugga från det nya flerfamiljshuset. 


2013-05-07 



20 (25) 

38

epo03.docx 2012-03-29 


7.2 EKOLOGISK HÅLLBARHET 

Byggnationen innebär mer hårdgjorda ytor vilket medför en ökad mängd dagvatten som 

måste tas omhand. Detaljplanen reglerar att dagvatten i största möjliga mån ska tas om 

hand och fördröjas på den egna tomten innan det leds vidare ut på dagvattennätet. 

Komplementbyggnader som carport och miljöbod ska förses med så kallade gröna tak. 

Det finns inga särskilda naturvärden att bevarande inom planområdet. 

7.3 KULTURELL HÅLLBARHET 

Frövi innehåller en varierad bebyggelse från olika tidsperioder. Den nya byggnaden 

kompletterar orten med ett flerfamiljshus i modern tappning från år 2012. 

Byggnaden bryter i höjdled med närliggande byggnader och även skalan i övriga Frövi. 

7.4 EKONOMISK HÅLLBARHET 

Befintlig infrastruktur som gator, ledningsnät osv har kapacitet och används. Planförslaget 

innebär en förtätning i en central del av orten vilket stärker underlaget för servicen. Läget 

nära service och kollektivtrafik kan även bidra till att minska behovet av bil. 

7.5 MILJÖKVALITETSNORMER 

7.5.1 Utomhusluft 

Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande 

miljökvalitetsnormer för utomhusluft, avseende halterna för kvävedioxid, kväveoxider, 

svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5). 

7.5.2 Vattenförekomster 

Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande 

miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, avseende god kemisk och ekologisk status för 

ytvatten samt grundvattnets kemiska och kvantitativa status. 


2013-05-07 



21 (25) 

39

epo03.docx 2012-03-29 

GENOMFÖRANDEFRÅGOR 

Syfte med genomförandefrågorna är att redovisa de organisatoriska, 

fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att 

åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen 

samt tydligt redovisa vilka konsekvenser genomförandet av detaljplanen har för 

berörda fastighetsägare. Denna beskrivning tar upp principiell ansvarsfördelning 

och möjligheter till genomförande av detaljplanen. 

8 ORGANISATORISKA FRÅGOR 

8.1 Plangenomförande 

Byggherren ansvarar för och bekostar genomförandet av detaljplanen. 

8.2 Tidplan 

Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Nedan angiven tidplan är preliminär. 

Samråd december 2012 

Granskning mars 2013 

Beslut om antagande juni 2013 

Laga kraft juli 2013 

8.3 Ansvarsfördelning 

Byggherren ansvarar för anläggnings- och byggnadsarbeten på kvartersmark samt 

byggandet av gångbro (kvartermark) över Gruvgränd (allmän platsmark). 

8.4 Huvudmannaskap 

Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 

9 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 

9.1 Fastighetsreglering/Fastighetsbildning 

Detaljplanen medför att reglering av mark kommer att ske mellan fastigheter. 

Fastigheterna Torp 24:5 (cirka 1512 kvm) och 24:6 (cirka 1291 kvm) samt del av Torp 

1:127 (cirka 1111kvm) kommer att läggas samman med fastigheten Torp 25:5. Om en 

tredimensionellfastighetsbildning genomförs kommer även cirka 30 kvm (gångbron) att 

regleras från fastigheten Torp 1:127 till Torp 25:5. Fastigheten 24:7 har möjlighet att 

reglera till en mindre bit (cirka 39 kvm) mark från Torp 24:6 för att klara sin nedfart till 

garaget. Fastigheten Torp 24:3 ges möjlighet att reglera till en cirka 5 meter bred remsa 

mark från Torp 1:127 (cirka 167 kvm). 

För gångbron över Gruvgränd kan det bli aktuellt med tredimensionell fastighetsindelning, 

vilket skulle resultera i att gångbron överförs från fastigheten Torp 1:127 till fastigheten 

Torp 25:5 medan Gruvgränd även fortsättningsvis tillhör fastigheten Torp 1:127. 

Detaljplanen medger tredimensionell fastighetsindelning. 


2013-05-07 



22 (25) 

40

epo03.docx 2012-03-29 


Karta som visar vilka markområden som kan regleras till vilken fastighet. 

Bild som visar vilka områden som kan regleras till vilken fastighet vid 3D-fastighetsbildning 

Fastighetsbildning inom planområdet bekostas av byggherren. 


2013-05-07 



23 (25) 

41

epo03.docx 2012-03-29 


9.1.1 Servitut och Ledningsrätter 

Befintlig ledningsrätt bekräftas i detaljplanen med u-område. Övriga allmänna 

underjordiska ledningar (u-områden) inom kvartersmark kan vid behov säkerställas med 

ledningsrätt. 

För teknisk anläggning (nätstation m.m. som markerats med E på plankartan) inom 

området kan ledningsrätt bildas till förmån för anläggningens ägare istället för avstyckning 

till egen fastighet. 

Då fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 samt del av Torp 1:127 kommer att regleras till 

fastigheten Torp 25:5 finns det inget behov av att upprätta någon 

gemensamhetsanläggning för parkeringar och dylikt. 

Detaljplanen ger möjlighet att tillämpa tredimensionell fastighetsindelning för gångbron 

över lokalgata. Om tredimensionell fastighetsindelningen inte används behöver 

rättigheter säkerställas genom inrättande av servitut. 

9.2 Fastighetsindelningsbestämmelser 

Gällande tomtindelningsbestämmelser (Del av kv. Linden, fastställd 7 maj 1958, akt 

B262) försvinner för fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 i samband med att pågående 

detaljplan antas och vinner laga kraft. 

Fastighetsplan för kv. Linden, fastställd 1 september 1958, akt B431 kommer att 

upphävas för fastigheten Torp 24:7 (pga. utökning av tomten Torp 24:7) i eget beslut 

(ändring av detaljplan). Även fastighetsplan för kv. Linden, fastställd 7 maj 1972, akt 

B262 kommer att upphävas för fastigheten Torp 24:3 (pga. utökning av tomten) i eget 

beslut (ändring av detaljplan). 

10 EKONOMISKA FRÅGOR 

10.1 Planekonomi 

Kommunens kostnader för handläggandet av detaljplanen betalas av byggherren i 

enlighet med tecknat planavtal. 

Byggherren bekostar dessutom genom plankonsult upprättandet av planhandlingar samt 

det underlag som krävs för detaljplanens framtagande. 

Byggherren bekostar förutom anläggnings- och byggnadsarbeten på kvartersmark samt 

gångbron över Gruvgränd även iordningställandet av parkeringsplatser på allmän 

platsmark utefter Vannebodagatan (inom fastigheten Torp 1:127), upphävande av 

tomtindelning för Torp 24:7 och Torp 24:3 samt erforderliga fastighetsregleringar. 


2013-05-07 



24 (25) 

42

epo03.docx 2012-03-29 


10.2 Teknisk försörjning 

Anslutningsavgifter, när så behövs, för vatten, spillvatten, dagvatten, el och fjärrvärme 

betalas av fastighetsägaren/byggherren enligt gällande taxa eller enligt särskild träffad 

överenskommelse med ledningsägaren. 

11 TEKNISKA FRÅGOR 

Projektering av VA- och dagvattenanläggningar, el och fjärrvärme ska ske i samråd 

mellan byggherren, BKT och Linde energi. 

Eventuella kompletterande tekniska undersökningar skall ombesörjas och bekostas av 

fastighetsägaren/byggherren. 

12 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 

12.1 Genomförandetid 

Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Efter 

genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. 

13 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

Planhandlingen har upprättas av Helena Hansson, Sweco Architects i Västerås, i 

samarbete med tjänstemän inom Lindesbergs kommun, Bergslagens kommunalteknik 

samt Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning. 

Lindesberg 2013-05-07 

Isabella Lohse Helena Hansson 

Fysisk planerare Planeringsarkitekt FPR/MSA 

Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning SWECO Architects AB 


2013-05-07 



25 (25) 

43

INSYNSSKYDD 

ANORDNAS 

Äldreboendet TALLEN 

5p 

NATURLIK 

PLANTERING 

BEF. MUR 

BEHÅLLES 

BOULEBANA 

ODLING/ 

TRÄDGÅRD/ 

SITTPLATS 

BEF. ÄPPELTRÄD 

BEHÅLLES 

13p 

(FÖRDRÖJNINGSMAGASIN 

UNDER PARKERINGEN) 

7p 

7p 

CYKELHUS 

32c 

CYKELTAK 

10c 

MB 

"GRÖNT 

TAK" 

GÅNGSTRÅK 

TORG/ANGÖRING 

BKG 

NYTT BOSTADSHUS 

NY GÅNGBRO OVAN MARK 

NY INFART 

HKP 

BKG 

10p 

BKG 

CARPORT 

12p 

"GRÖNT TAK" 

NY INFART 

BEF. INFART 

BEHÅLLS 

KÖRBERGS MÖBLER 

N 

ILLUSTRATIONSKARTA 

A1: 1:400 

A3: 1:800 

Antagandehandling 

Torp 24:5 m.fl. (Tallen) 

Frövi, Lindesbergs kommun 

SWECO Architects AB 

Ingenjör Bååths Gata 17, Box 8, 721 03 Västerås 

Telefon 021-495 41 00, Telefax 021-495 41 83 

Org.nr. 556173-0606, säte Stockholm 

www.sweco.se 

3372016 MWIL 

Matt Wilcox 

Matt Wilcox 

Dnr 2012-S240 

44

2013‐05‐07 Dnr 2012‐S240 

Detaljplan för 

Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi 

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 

PLANENS SYFTE 


fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation av ett flerfamiljshus i 7- 

8 våningar i anslutning till befintligt äldreboende, Tallen. 

HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS 

Ett förslag till detaljplan har varit utsänt på samråd under tiden 3 december 2012 till och med 

16 januari 2013. Den 12 december 2012 hölls ett samrådsmöte i Äldreboendet Tallens 

matsal, Gruvgränd 2. 10 personer kom och ställde frågor. Under samrådstiden inkom 11 

yttranden varav 9 med synpunkter. Följande remissinstanser tillstyrker eller har inget att 

invända mot förslaget: Polisen i Lindesberg, Stadsnät i Lindesberg. 

HUR GRANSKNINGEN HAR BEDRIVITS 

Förslaget till detaljplan har efter samrådsskedet varit tillgängligt för granskning under tiden 

27 februari - 27 mars 2013 på Biblioteket i Frövi (Järnvägsgatan 6D), på 

Stadsarkitektkontoret i Lindesberg (Kungsgatan 41) samt på hemsidan www.bmb.se 

INKOMNA SYNPUNKTER UNDER GRANSKNINGEN 

Nedan redovisas inkomna synpunkter under granskningsskedet samt kommentarer till 

dessa. Mer omfattande synpunkter redovisas kortfattat men bifogas i sin helhet som bilagor. 

Länsstyrelsen Örebro län (se bilaga 1) 

Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut, om kommunen beslutar att anta 

detaljplanen. Länsstyrelsen anser att det som föreslås är olämpligt med avseende på 

människors hälsa. På grund av de höga bullernivåerna innebär planförslaget avsteg från 

gällande riktvärden. Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln finns inte då 

Frövi inte är någon stad eller större tätort med bebyggelse av stadskaraktär. Länsstyrelsen 

ställer sig tveksam till lokal bullerskärm på balkonger för att uppnå tyst eller ljuddämpad sida 

då det i Boverkets Allmänna råd anges att helt inglasad balkong eller uteplats inte erbjuder 

utevistelse och därför inte bör accepteras som metod för att uppnå de allmänna råden. 

Kommentar 

Frövi påverkas av buller från tågtrafik. För att erhålla högst 55 dBA ekvivalent och 70 

dBA maximal ljudnivå vid fasad för samtliga våningsplan krävs ett avstånd från 

järnvägen på minst 300 meter alternativt en 5 meter hög bullerskyddsskärm utmed 

järnvägsspår. Detta innebär att stora delar av Frövi, framför allt de centrala och 

kollektivtrafiknära delarna, inte kan bebyggas med ny bebyggelse, se karta. 

46

Karta: Blått/lila fält visar hur stora delar av Frövi som omfattas av en 300 meter bred zon, i 

vardera riktningen från järnvägsspåren 

I den bullerutredning som gjorts finns förslag på bullerskyddsåtgärder för att varje 

boningsrum ska klara högst 50 dBA utanför minst ett fönster i varje boningsrum. Den 

föreslagna åtgärden är en lokal bullerskyddsskärm på balkong, se bild nedan. 

Balkonger kommer att förses med en 50-75% inglasning, och räknas därmed per 

definition som uteplats. Föreslagen lösning är inte jämförbar med en helt inglasad 

balkong. Trafikbullerutredningen visar att med denna lösning kommer samtliga 

boningsrum klara högst 50 dBA vid minst ett vädringsbart fönster, vilket skiljer sig från 

avstegsfall enligt Boverkets allmänna råd. Lösningen innebär att samtliga boningsrum 

har vädringsbart fönster där ljudnivån är högst 50 dBA och bostäder med god ljudmiljö 

erhålls. Att ha 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid minst ett vädringsbart fönster är bättre än 

att ha 55 dBA vid fasad. 

47

Bild: Lokal bullerskyddsskärm på balkong 

Boverkets allmänna råd anger bland annat att avsteg från huvudregeln kan göras i 

centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till 

exempel ordnad kvartersstruktur. Frövi är ingen stad men är per definition en tätort. 

Enligt SCB definieras tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter 

mellan husen och minst 200 invånare. Någon definition på vad större tätort är finns inte. 

Benämningen större tätort bör sättas i ett lokalt sammanhang då förutsättningarna är 

olika i olika delar av Sverige. Om vi tittar på Frövi i ett kommunalt perspektiv så är orten 

en större tätort då Frövi är den näst störta tätorten, efter Lindesberg, i Lindesbergs 

kommun. Om man tittar bland tätorter i Bergslagen (Lindesberg, Nora, Hällefors och 

Kopparbergs kommuner) så är Frövi den fjärde största tätorten. 

Frövi har bra kollektivtrafikförbindelser, med tåg och buss, med intilliggande större 

städer. Arbetspendling sker främst till Lindesberg och Örebro. Till följd av bra 

kommunikationer och transportmedel är Frövi en del av Örebros 

arbetsmarknadsområde. Arbetspendlingen förväntas öka. Närheten till bra kollektiva 

trafikmedel bidrar till ett hållbart resande i stället för ett resande med bil. En utveckling 

av Frövi med fler centrala bostäder, med närhet till bra kollektiva trafikmedel, är en del i 

ett hållbart stadsbyggande. Kommunens bedömning är att föreslagen lösning på 

problemet med buller från järnvägen ger en bra boendemiljö där alla lägenheter får 

lägre bullernivåer än vad Boverkets avstegsfall anger som högsta värde. Kommunen 

förespråkar därför att föreslaget till detaljplan ska processas vidare så att föreslagen 

byggnad kan förverkligas. 

Lantmäteriet 

”Lantmäteriet har inga anmärkningar angående ovan nämnda detaljplan.” 

Stadsnät i Lindesberg 

”Stadsnät har inget att anföra beträffande den här frågan. Vi har möjlighet att erbjuda 

stadsnät med sina tjänster: Internet, telefoni och TV.” 

Lindesbergs kommun, Näringsliv och utveckling 

”Lindesbergs kommun har inget att erinra angående rubricerad detaljplan. Kommunen har i 

detta skede granskat de ändringar som gjorts i detaljplanen utifrån samrådet.” 

Nerikes brandkår 

”Med anledning av begärt yttrande angående detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (ert dnr 2012 

S240) får jag meddela att inga synpunkter finns utifrån brandskyddssynpunkt”. 

48

Trafikverket (se bilaga 2) 

Trafikverket anser att de riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens 

proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god 

boendemiljö. Trafikverket anser att planområdet inte faller inom de kriterier som Boverket 

uppger för områden där avsteg för riktvärden kan vara aktuella. Med anledning av detta 

anser Trafikverket att föreslagen detaljplan inte ska antas. Trafikverket betonar att i de fall 

avsteg från riktvärden tillämpas är det berörd kommun som ansvarar för eventuella 

bullerstörningar i framtiden. Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens 

planering eller bristande uppföljning av planering kommer Trafikverket överväga att ställa 

skadeståndsanspråk på kommunen. 

Kommentar 

Se svar till Länsstyrelen i Örebro län. 

Fastighetsägare Torp 23:2 (se bilaga 3) 

De överklagar den nya detaljplanen för bygget på Torp 24:5 i Frövi. Det passar inte in med 

höghus på åtta våningar i området utan gällande bestämmelse om två våningar skall 

kvarstå. Vi vill inte ha en stor parkering emot vår tomt. Detta komma leda till mycket störande 

trafik och insyn. Fastighetsägaren vill inte stå för eventuell värdeminskning av fastigheten 

och önskar att kommunen sätter upp ett två meter högt bullerplank utefter deras 

fastighetsgräns mot Vannebodagatan samt att hastigheten på gatan sänks till 30km/h på 

gatan. 

Kommentar 

Det är inte möjligt att överklaga förslaget till detaljplan i detta skede av planprocessen. Det är 

först när kommunen tar beslut om att anta detaljplanen som detta beslut kan överklagas. 

Ändamålet för marken utefter Vannebodagatans södra sida är enligt gällande detaljplan, 

Förslag till ändring av stadsplan för del av Frövi Köping (A13), gatumark. Möjlighet finns att 

enligt gällande detaljplan (A13) anlägga parkeringar. Förslaget till detaljplan för Torp 24:5 

innebär således ingen förändring för fastighetsägarna till Torp 23:2. 

Buller orsakas företrädesvis av tågtrafiken, på norra sidan om fastigheten. Trafikökningen på 

Vannebodagatan, till följd av den föreslagna bebyggelsen, kommer ur bullersynpunkt inte att 

vara märkbar. 

Skyltad hastighet på gator regleras inte i detaljplanen utan beslutas, för lokalgator, i vanlig 

ordning av den nämnd i kommunen som hanterar trafikfrågor. 

Fastighetsägare Torp 23:7 (se bilaga 4) 

Synpunkterna från samrådet står fast. Men om byggnation sker kräver fastighetsägaren att 

parkeringen och dess utfarter ska ritas om så att boende på fastigheterna Torp 23:7 och 

23:8 inte störs. Fastighetsägaren kräver att parkeringarna flyttas till annan plats, att träd och 

tät häck planteras utefter Vannebodagatan samt att hastigheten sänks på gatan till 30 km/h. 

Fastighetsägaren är oroad över eventuell värdeminskning på fastigheten. 

Kommentar 

Detaljplanen ger möjlighet att anlägga parkering i den norra delen av planområdet. In och 

utfart till parkeringen kommer att ske från Vannebodagatan. Exploatören/byggherren har 

möjlighet att uppföra staket och/eller växtlighet i tomtgräns mot gata. Detaljplanen förbjuder 

inte detta. 

Skyltad hastighet på gator regleras inte i detaljplanen utan beslutas, för lokalgator, i vanlig 

ordning av den nämnd i kommunen som hanterar trafikfrågor. 

SAMMANFATTNING AV INKOMNA SYNPUNKTER UNDER PROCESSEN 

Yttranden som inkommit har framförallt gällt behovet av bullerutredning, möjligheten till 

avsteg från gällande bullerriktvärden, bedömning av risker till följd av olyckor med farligt 

gods, exploateringens omgivningspåverkan i form skugga och trafik samt att begreppet 

fastighetsplan har ersatts med fastighetsindelningsbestämmelser. Önskemål om 

förtydliganden och preciseringar i handlingarna som bland annat ifall tredimensionell 

fastighetsindelning ska vara möjlig eller ej, har också inkommit. 

49

Ändringar gjorda efter samrådet 

Komplettering och justering av planbeskrivning med genomförandefrågor har gjorts gällande 

bullernivåer, risker, möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, förtydligande 

bilder/kartor samt redaktionella ändringar av text. På plankartan har texten om verkan på 

fastighetsplan tagits bort, en högsta byggnadshöjd för tekniska anläggningar har införts, 

största bruttoarea har utökats då byggnaden fått tjockare väggar, ett nytt u-område har 

införts, bestämmelse om störningsskydd har införts samt att bestämmelserna möjliggör 

tredimensionell fastighetsindelning för gångbron. 

Ändringar gjorda efter granskningen 

Plankartan har justerat så att bestämmelsen om att i minst hälften av bostadsrummen i varje 

lägenhet ska den ekvivalenta ljudnivån utanför fasad vara lägre än 50 dBA ekvivalent. I 

planbeskrivningen har förtydliganden gjorts om buller och åtgärder för att minska 

bullerstörningar för boende i den planerade byggnaden. 

KVARSTÅENDE SYNPUNKTER 

Nedan följer en sammanställning av de sakägare och övriga vars synpunkter från 

samrådsskedet och granskningsskedet inte har blivit tillgodosedda i det förslag till detaljplan 

som förs vidare till antagande. 

Sakägare med besvärsrätt 

Länsstyrelsen i 

Synpunkt inkom under samrådet och 

Örebro län 

granskningen 

Trafikverket Synpunkt inkom under samrådet och 

granskningen 

Torp 23:2 Synpunkt inkom under granskningen 

Torp 23:7 Synpunkt inkom under samrådet och 

granskningen 

Torp 24:4 Synpunkt inkom under samrådet 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

1. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, daterad 

2013-05-07. 

Isabella Lohse Per Granlund 

Fysisk Planerare Stadsarkitekt 


Planeringsarkitekt FPR/MSA, Sweco 

50

Fastighetsförteckning 

2012-11-22 

Ärendenummer 

T12506 

Handläggare 

GunBritt Rohlén 

L A N T M Ä T E R I E T 

Ärende Fastighetsförteckning för bildande av detaljplan för Torp 24:5 mfl (Tallen) i 

Frövi, Lindesbergs kommun 

Kommun: Lindesberg Län: Örebro 

Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) 

Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt 

Torp 1:127 Lindesbergs Kommun 

711 80 LINDESBERG 

Torp 24:5 Tommy Rosenback 

Kyrkvägen 18 

718 31 FRÖVI 

Ing-Britt Rosenback 

Kyrkvägen 18 

718 31 FRÖVI 

Torp 24:6 Bert Olof Andersson 

Gruvgränd 9 

718 30 FRÖVI 

Torp 25:5 Riksb:S Koop Hyresrättsför Tallen Ek 

c/o Riksbyggen 

Radiatorv 6 

702 27 ÖREBRO 

Marksamfälligheter inom området (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) 

Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål 

- - 

Rättigheter inom området (servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde, fiskevårdsområde, rättigheter 

mineral/torv) 

Beteckning på kartan Ledningshavare Ändamål 

1885-593.1 Förmån: 

Linde Energi 

Last: 

Torp 1:127 och 25:5 

1885-779.1 Förmån: 

Linde Energi 

Fjärrvärme 

Sida 1 

Starkström 

jordkabel och luftledning 

51

LANTMÄTERIET 

2012-11-22 

Last: 

Torp 1:127 och 25:5 

18-FRÖ-305 Förmån: 


Fastigheter utanför området 

Last: 

Torp 24:5 


Torp 1:127 Lindesbergs Kommun 

711 80 LINDESBERG 

Torp 23:1 Halbeco Fastighet AB 

Mossboda 

718 92 FRÖVI 

Torp 23:2 Johan Södergren 

Änggatan 6 

718 30 FRÖVI 

Frida Evaldsson 

Änggatan 6 

718 30 FRÖVI 

Torp 23:6 Alf Gustaf Jerry Holmström 

Rabostan 169 

718 92 FRÖVI 

Ann-Marie Holmström 

Rabostan 169 

718 92 FRÖVI 

Torp 23:7 Robert Nordblad 

Vannebodagatan 9 

718 30 FRÖVI 

Torp 23:8 Jan Hagberg 


718 30 FRÖVI 

Torp 24:2 Peter Andersson 

Gruvgränd 3 Lgh 1001 

718 30 FRÖVI 

Torp 24:3 Sören Zerrander 


718 31 FRÖVI 

Monika Zerrander 


718 31 FRÖVI 

Torp 24:4 Jessica Gruvald 

Gruvgränd 5 

718 30 FRÖVI 

Sida 2 

Vatten och avloppsledning 

52

LANTMÄTERIET 

Fastigheter utanför området 

2012-11-22 


Claes Gruvald 

Gruvgränd 5 

718 30 FRÖVI 

Torp 24:7 Hans-Olov Rune Körberg 

Näsbygatan 14 

718 31 FRÖVI 

Torp 24:8 Teliasonera Sverige Net 

Fastigheter AB 

c/o Telia Ab 

123 86 FARSTA 

Torp 25:5 Riksb:S Koop Hyresrättsför Tallen Ek 

c/o Riksbyggen 

Radiatorv 6 

702 27 ÖREBRO 

Torp 25:6 Anders Gruvald 

Gruvgränd 8 

718 30 FRÖVI 

Fastighetsförteckningen upprättad av 

GunBritt Rohlén 

GunBritt Rohlèn 

Sida 3 

53


Detaljplan för Torp 24:5 m fl (Tallen) i Frövi, Lindesbergs kommun, 

Örebro län. 

Behovsbedömningen är upprättad av Sweco Architects i Västerås i samarbete med 

Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning den 3 december 2012. 

BEHOVSBEDÖMNING 

Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program 

enligt 6 kap 11§ miljöbalken 

Nedanstående utgör underlag för en bedömning av om ett genomförande av 

rubricerad detaljplan kan antas medföra en betydande olägenhet. 

Underlaget är utformat som en checklista utgående från 4 § MKB-förordningen. 

Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en 

detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, 

den så kallade behovsbedömning, ska avgöra om detaljplanens, programmets eller 

ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Bedöms planens 

genomförande innebära en betydande miljöpåverkan skall enligt 6 kap miljöbalken en 

särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Om en verksamhet enligt 7 

kap. 28 a § miljöbalken kräver tillstånd eller om planen förutsätter verksamhet enligt 

bilaga 1 eller 3 antas planen medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen är 

preliminär och efterhand som planprocessen fortskrider och ny kunskap tillförs så kan 

bedömningarna enligt nedan omvärderas. 

Plandata 

Planområdet är beläget i den centrala delen av Frövi och omfattar fastigheterna Torp 

24:5, 24:6, del av Torp 25:5 och del av Torp 1:127. Fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 

är idag bebyggda med villor i 1½-2 våningar. Dessa kommer att rivas och ge plats för 

ett flerfamiljshus (+65-boende) i 7-8 våningar. Planområdet är cirka 4800 m 2 stort. 

Marken ägs av Lindesbergs kommun. 

Översiktskarta. Blå markering anger planområdets ungefärliga utbredning 

1 

54


Syftet med planläggningen 


fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation av ett 

flerfamiljshus i 7-8 våningar i anslutning till befintligt äldreboende, Tallen. Den nya 

byggnaden kommer att innehålla cirka 28 lägenheter med förhöjd standard, ett så 

kallat trygghetsboende. Byggnaden planeras att länkas samman med befintligt 

äldreboende, Tallen, med en sluten gångbro över Gruvgränd. Angöring med bil och 

cykel till de nya bostäderna kommer främst att ske från Vannebodagatan. Se 

illustrationsplan nedan. 

Situationsplan, förslag 2012-12-03, som visar hur området är tänkt att användas 

2 

55


För området finns gällande fastighetsindelningsbestämmelser från 1958 (Förslag till 

ändring av tomtindelning för del av kvarteret Linden, B 262). Dessa kommer att 

försvinna för fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 i samband med beslut om antagande av 

den nya detaljplanen. De fastigheter som planläggs för det nya bostadshuset, Torp 

24:5, 24:6 samt del av Torp 1:127, kommer att sammanföras med fastigheten Torp 

25:5 (Tallen). 

Markägoförhållanden - nyttjare 

Fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 är idag bebyggda med villor i 1½-2 våningar. 

Marken är inköpt av Lindesbergs kommun och dessa hus kommer att rivas och ge 

plats för ett flerfamiljshus (+65-boende) i 7-8 våningar. Del av marken längs med 

Vannebodagatan, Torp 1:127, är sedan tidigare kommunalägd och planlagd som 

gatumark. Marken är outnyttjad (bevuxen med gräs). 

Gällande regleringar och skyddsvärden 

Berörs området av 

internationella konventioner 

(Natura 2000, UNESCO 

världsarv etc) 

Berörs området av 3-4 kap 

miljöbalken (riksintressen) 

Berörs området av 7 kap 

miljöbalken (strandskydd, 

biotopskydd, 

natur/kulturreservat) 

Berörs området av 

byggnadsminnen eller 

fornminnen 

Innehåller området höga 

naturvärden 

(naturvårdsprogram eller 

nyckelbiotoper) 

Strider planen mot ÖP eller 

FÖP 

Är området ekologiskt känsligt 

eller belagt med andra 

restriktioner (förorenad mark). 

Är området påverkat av 

skyddsavstånd (skyddsavstånd 

till ny och befintlig bebyggelse) 

Beskrivning ja nej 

x 

Kommentar 

På fastigheterna 

öster om 

planområdet 

bedrivs 

verksamheter. 

Förändringar i samband med ny detaljplan 

Förändrad markanvändning Ny kvartersmark 

för bostadsändamål 

längs 

med Vannebodagatan 

Beskrivning ja nej Kommentar 

3 

x 

x 

x Det finns inga kända 

fornlämningar eller 

dokumenterade kulturmiljövärden 

inom planområdet. 

x 

x 

x 

x Angränsande fastigheter, Torp 

24:7 och 24:8, är i gällande 

detaljplan planlagda för handel 

respektive allmänt ändamål. 

Inget skyddsavstånd. 

x Delar av planområdet är redan 

idag planlagd för och bebyggd 

med bostäder. En mindre yta 

längs med Vannebodagatan är 

planlagd som gatumark men 

utgörs av ruderat mark. Denna 

56

Ökad exploateringsgrad 

Behov av följdinvesteringar 

(Infrastruktur,vägar, VA, energi 

Krav på följdändringar av 

omgivande markanvändning 

Strider planen mot uppsatta 

MKN enligt 5 kap miljöbalken 

eller andra riktvärden 

(luftföroreningar, buller etc) 

Kräver föreslagna 

verksamheter eller planens 

genomförande anmälan eller 

tillstånd enligt miljöbalken 

Kan ett genomförande av 

planen medföra så negativa 

effekter att förebyggande 

åtgärder eller kompensationsåtgärder 

behöver vidtas 

Strider planen mot uppsatta 

miljömål nationellt, regionalt 

och lokalt. 


Den föreslagna 

bebyggelsen 

innebär en högre 

exploateringsgra 

d jämfört med 

nuläget 

Investeringar 

krävs på 

kvartersmark. 

Befintlig 

infrastruktur som 

va, el, fjärrvärme, 

opto och gata 

finns. 

Effekter på miljön 

(1 = ingen, 2 = till viss del, 3 = en hel del, 4 = betydande) 

Planens negativa inverkan på 

marken (instabilitet, sättningar, 

erosion, rasrisk etc) 


luft eller klimat (föroreningar, 

lokalklimat, vind) 


vatten (yt- eller grundvattnets 

kvalitet, mängd, infiltration, 

strömningsförhållanden etc.) 


växt eller djurliv (påverkas 

hotade arter, antalet arter, 

arternas sammansättning) 


landskapsbilden (utsikter, 

utblickar, landmärken) 

del kommer i detaljplanen att 

planläggas för bostäder. 

x Befintlig bebyggelse (Torp 24:5 

och 24:6) består av villor i 1½-2 

våningar. Planerat flerfamiljshus 

är 7-8 våningar högt. 

x 

x 

Anläggande av angöringsytor 

och parkeringsplatser m.m. på 

kvartersmark. Befintliga 

anslutningspunkter för va, 

fjärrvärme osv. används 

4 

x 

x Bostadsändamålet kräver inte 

anmälan eller tillstånd enligt 

miljöbalken. Byggnationen krävs 

viss sprängning av berg och 

hantering av massor. 

Sprängningstillstånd krävs. 

x 

x 

Beskrivning 1 2 3 4 Kommentar 

Geoteknisk utredning 

utförs. Den planerade 

bebyggelsen förutsätter 

viss sprängning av berg 

x 

x Föreslagen 

bebyggelse bedöms 

inte ge någon sådan 

negativ inverkan 

Jämfört med dagsläget x Dagvatten planeras 

innebär den planerade 

att fördröjas inom 

bebyggelsen att fler ytor 

fastigheten innan 

hårdgörs. 

det avleds till 

ledningsnätet. 

x Föreslagen 




Befintliga hus ersätts av en x Föreslagen byggnad 

ny högre byggnad. 

kommer till följd av 

sin höjd att utgöra 

57


omgivningen i övrigt (stadsbild, 

grannar, verksamheter) 


Befintliga hus ersätts av en 

ny högre byggnad. 

5 

ett nytt landmärke i 

samhället. 

x Planerad byggnad 

ger viss påverkan i 

form av skugga, 

under vår och höst 

när solen står lågt, 

på kringliggande 

hus (Torp 24:3 och 

24:7). Gångförbindelsen 

mellan 

Tallen och planerad 

byggnad blir ett nytt 

element i 

stadsbilden. 

Störningar och effekter på hälsan 



Planens genomförande ger 

x 

Under byggtiden 

störningar i form av ljud 

finns risk för 

(omgivningen exponeras för 

störning till följd av 

störande ljud) 

sprängning av berg, 

transporter osv. 

Efter färdigställandet 

bedöms 

förändringen inte 

innebära någon 

sådan negativ 

inverkan. 


x 

Föreslagen 

störningar i form av ljus 





x 

Under byggtiden 

störningar i form av vibrationer 

finns risk för 

(omgivningen exponeras för 

störning till följd av 

markvibrationer) 

sprängning av berg, 

transporter osv. 

Efter färdigställandet 

bedöms 

förändringen inte 

innebära någon 

sådan negativ 

inverkan. 

Planens genomförande innebär 

x Föreslagen 

risker (explosion, brand, 


strålning, utsläpp, transporter 


av farligt gods) 


Effekter på hushållningen med mark, vatten och andra resurser 


Innebär planen att en långsiktigt 

hållbar resursanvändning inte 

främjas (uttömmande av ej 

förnyelsebara resurser såsom 

dricksvatten, grus och 

bergtäkter etc) 


Planerad bebyggelse 

lokaliseras till redan 

ianspråktagen mark samt 

utnyttjar befintlig 

infrastruktur 

x 

58

Ger planen negativ inverkan för 

rekreation och rörligt friluftsliv 

(närströvområden, parker, 

grönstråk, utflyktsmål, 

vandringsleder, frilufts- och 

idrottsanläggningar) 

Ger planen negativ påverkan 

på kulturhistoriska värden 

(arkeologi, fornlämningar, jord-, 

skogsbruks eller 

industrihistoriska värden) 

Utvärdering 

Innebär förslaget tydliga 

motsättningar mellan olika 

intressen 

Är det sannolikt att allvarliga 

negativa miljöeffekter 

uppkommer 

Är osäkerheten av 

bedömningen av planens 

miljöeffekter stor 

Är effekterna varaktiga 

Kan ett genomförande av 

planen innebära negativ effekt 

inom enskilda områden på 

miljön, hälsan eller 

hushållningen med mark, vatten 

och andra naturresurser 

Ger ett genomförande av 

planen som helhet negativ 

effekt på miljön, hälsan eller 


och andra naturresurser (då 

den samlade effekten av flera 

mindre effekter kan innebära 

betydande miljöpåverkan) 

Behovsbedömning 

Ett genomförande av planen 

kan innebära en betydande 

påverkan på miljön, hälsan och 


och andra naturresurser. En 

miljökonsekvensbeskrivning 

enligt 6 kap miljöbalken 

erfordras. 


Planerad bebyggelse 

lokaliseras till mark som 

redan är 

ianspråktagen/bebyggd 

Det finns inga kända 

fornlämningar eller 

dokumenterade 

kulturmiljövärden. 

ja nej Kommentar och värdering 

x Det finns inga motstående intressen till 

bostadsändamålet. 

6 

x 

x 

x Markens nuvarande användning, planerad 

användning samt utförda utredningar visar att 

allvarliga negativa miljöeffekter inte uppkommer. 

x Befintligt underlagsmaterial och utförda utredningar 

bidrar till en tillförlitlig bedömning av effekterna. 

x Planerad bebyggelse är varaktig. 

x 

x Den planerade bebyggelsen bedöms inte ge några 

effekter som sammantaget skulle innebär någon 

större negativ inverkan. 

ja nej 

x 

Kommentar och värdering 

59


Isabella Lohse Helena Hansson 

Fysisk planerare Planeringsarkitekt 

Bergslagens miljö- och byggförvaltning Sweco Architects AB 

7 

60

4. Svar på motion från Jan Hansson (M) om att genomföra projektering 

av industrimark i Frövi 

Jan Hansson (M) har den 27 augusti 2012 lämnat in en motion om att genomföra 

projektering av industrimark i Frövi. Bakgrunden är att bostäder planeras under den 

närmsta tiden vilket kan leda till en ökad efterfrågan då restiden till Örebro är endast 15 

minuter. 

Kommunfullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen i september 2012. 

Kommunstyrelsens kansli remitterade motionen till Bergslagens miljö- och byggnämnd. 

Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade i februari 2013 att föreslå kommunstyrelsen 

att ge Näringsliv och utveckling i uppdrag att påbörja detaljplanläggning av nytt område för 

industriändamål. 

Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf har yttrat sig i ärendet. I yttrandet framgår 

att det i dagsläget är brist på detaljplanelagda områden för industri i Frövi. Näringsliv och 

utveckling föreslår att: 

• Näringsliv och utveckling får i uppdrag att ta fram kostnadsuppskattningar för 

markinköp, detaljplanarbete och projektering av nytt industriområde utmed 

Fröviforsvägen och återkomma till kommunstyrelsen för beslut. 

• Utredningen ska vara klar till årsskiftet 2013-2014 

• Motionen besvaras genom detta beslut. 


Svar motion (M) industrimark Frövi(1).pdf (inkluderad nedan) 

Bilaga Industrimarksutredning.pdf (inkluderad nedan) 

BMB § 33 Industrimark.pdf (inkluderad nedan) 

Motion Jan Hansson M industrimark Frövi.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 6 av 19 

61

TJÄNSTESKRIVELSE 

2013-05-16 

p 2013.1437 

Datum 2013-05-21 

Dnr 2012/244 

Näringsliv och utveckling 


0581-811 27 

Jesper.almlof@lindesberg.se Kommunstyrelsen 


Näringsliv och utveckling föreslår kommunstyrelsen att besluta 

Att ge Näringsliv och utveckling i uppdrag att ta fram 

kostnadsuppskattningar för markinköp, detaljplanearbete samt 

projektering av nytt industriområde utmed Fröviforsvägen. När detta 

är framtaget återkomma till KS för beslut att genomföra det 

föreslagna alternativet. 

Att tillse att resultat av utredningen är färdigt till årskiftet 2013- 

2014. 

Motionen i dnr 2012/244 skall härmed vara besvarad. 

Ärendebeskrivning 

Sammanfattning 

Näringsliv och utveckling har, utifrån den tidigare inventeringen, återigen 

tittat på Frövi och dess industriområden. Utifrån denna har inriktning på var 

ett nytt industriområde bör förläggas gjorts. 

Ärendets beredning 

Näringsliv och utveckling har handlagt ärendet, i samarbete med 

Bergslagens miljö och byggförvaltning. 

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet 

I dagsläget är det brist på detaljplanelagda områden för industri i Frövi. 

Utifrån den sammanställning som NoU gjort av den tidigare utredningen 

utförd av Bergslagens miljö och Byggförvaltning föreslår NoU att en 

uppskattning av kostnaden för att detaljplanelägga aktuellt, samt kontakter 

med markägare angående förvärv av aktuellt område bör utföras. 

Peter Bring Jesper Almlöf 

Näringslivschef Mark och exploateringsingenjör 

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: 

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 

711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 

62

Meddelas för åtgärd: 

Peter Bring Näringslivschef 

Jesper almlöf Näringsliv och utveckling 

För kännedom: 

Peter Grönlund, förvaltningschef Bergslagens miljö och byggförvaltning. 

Bilagor: 

Bilaga 1 Karta över föreslaget område. 

Bilaga 2 Industrimarksutredning Frövi tätort 

. 

63 

2

Bilaga 1 

1. Aktuellt område 

2. BillerudKorsnäs 

2 

1 

FRÖVI 

64 

3

Industrimarksutredning 

Frövi tätort 

65

Bakgrund 

Idag finns det inget större sammanhållet område i Frövi som är detaljplanelagt som 

industri i kommunens ägo. För att möjliggöra nyetableringar och underlätta expansion 

av befintliga företag bör nya områden detaljplaneläggas. 

Vad har då Frövis näringsliv för behov idag, kommande behov samt var finns 

intresse? Nedan beskrivs de områden som idag är detaljplanelagda samt nya 

områden som är intressanta. Relevanta delar av BMB:s utredning, 

Industrimarksutredning Lindesbergs kommun dat. Aug 2011, har inarbetats i denna 

utredning. 

Nuläge 

Idag finns det knappt några icke utnyttjade detaljplanelagda områden som inte är bebyggda. 

De markytor som idag är i kommunens ägo är följande, Karlslund, mellan järnvägsspåren 

öster om Frövi (nr 1 på karta). Området är på ca. 2 ha. Idag finns inga VA-anslutningar i 

området. Logistiken och möjligheterna att bebygga invid spår behöver utredas innan ev. 

lokalisering är möjlig. Även möjligheterna och kostnad för VA bör utredas. 

Område nr 2 är på ca. 0,72 ha och ligger i anslutning till de södra delarna av Mariedals 

industriområde, utmed järnvägsrälsen. I dagsläget torde det finnas det möjlighet att ansluta 

sig till kommunalt VA, då ledningar (brunnar) finns i anslutning till fastighetens nordöstar 

gräns. Området gränsar, som tidigare sagts, till jänvägen söderut, och i övrigt till befintlig 

industri och parkmark (skog). 

Område 3 ligger i anslutning till den norra delen av Mariedals industriområde. Detaljplanelagt 

område upptar ca. 4 ha(oklr hur stor utbredningen är) . VA torde gå att dra fram från det 

befintliga nätet i Mariedals industriområde. Anslutning till vägnätet kan ordnas från befintliga 

vägar i området. I dag går det dock ett eljusspår som är viktigt ur rekreationssynpunkt för 

Frövi, varför sträckningen behöver dras om, alternativt flyttas till ett annat område om 

exploatering blir aktuell. 

66

Potentiella platser för nyetablering av industri. 

Längs Fröviforsvägen – utvidgningsområde 

Privatägd mark• 

VA-ledning finns för 

bostadsbebyggelse • eventuellt 

är det möjligt att ansluta till 

denna. 

Kuperad topografi• 

Främst morän, visst berg i 

dagen.• 

I dagsläget består området av skogsmark. En etablering av i området skulle innebära 

anläggande av ett helt nytt område för industri. Platsen har goda förutsättningar för logistik 

med väg 249 i nära anslutning. Platsen ligger också i nära anslutning till Korsnäsområdet 

och det järnvägsspår som finns där kan ge möjlighet att ansluta med stickspår till järnvägen. 

Området har möjlighet att erbjuda stora industritomter då det är storskaligt. Platsen möjliggör 

också etableringar för störande verksamhet då det inte finns några faktorer som man 

behöver ta särskild hänsyn till i områdets närhet. På sikt kan det finnas möjlighet att växa 

samman med Mariedals industriområde. Topografin är kuperad, detta medför en ökad 

kostnad vid exploatering. Dock finns redan idag en väg anpassad till tung trafik genom 

området. 

Förslag till passande verksamhet 

Verksamheter som kan vara passande i området är storskaliga industrier, i och med att 

området möjliggör större tomter. Men det finns heller inget hinder för mindre industrier att 

etablera sig. Området lämpar sig också för industri som är störande då platsen ligger avskild 

från bostadsbebyggelse. 

Förslag till genomförande 

För att möjliggöra industrietableringar krävs att man anlägger infarter till området. Det krävs 

också att man anlägger VA. Eventuellt kan man ansluta till de redan befintliga VAledningarna 

på Korsnäsområdet. 

67

Mariedal – utvidgning av området 

Kommunal mark• 

VA-ledning finns för Mariedals 

industriområde, • eventuellt är det 

möjligt att ansluta till denna. 

Lätt kuperad topografi• 

Rekommenderad verksamhet• 

Blandade jordarter – lera, morän och 

torv• 

Området består av skog och ligger i anslutning till Mariedals industriområde. Därför finns 

därmed potential att komplettera den befintliga industrin i området på den föreslagna 

platsen. Det är en centrumnära plats för etablering, emellertid är förutsättningarna för 

logistik inte optimala då vägen till och från området går genom bostadsbebyggelse. 

Skulle det finnas intresse för att etablera industrimark på stora delar av området bör en 

annan tillfart anläggas. Det kan på sikt vara möjligt för området att växa ihop med 

området i närhet till Frövifors och bilda ett större sammanhängande industriområde. I 

nära anslutning till området finns ett elljusspår och en idrottsplats. För att nå elljusspåret 

tar man sig från idrottsplatsen genom det område som är potentiell ny mark för industri. 

Detta medför att idrottslivet kan påverkas och detta bör beaktas vid eventuell 

exploatering. 


Mindre industrier är i första hand mest lämpliga på platsen då området idag domineras av 

mindre industrier. Vill man anlägga större industrier bör man tillskapa en ny infart. Platsen 

är lokaliserad nära centrum. Därmed finns det bostadsbebyggelse i områdets närhet och 

av detta skäl bör man inte inhysa störande verksamheter i området. Det finns även ett 

elljusspår i nära anslutning till området. 


För större etableringar krävs en alternativ tillfart för att klara den eventuellt ökade trafiken. 

Detta kan eventuellt lösas genom att man ordnar en infart via området längs 

Fröviforsvägen. En omdragning av elljusspåret krävs då vägen till elljussåret går genom 

området. En annan lösning är att flytta elljusspåret till en annan plats i Frövi. Man bör 

också utreda möjligheterna att ansluta till Mariedals VA. Om detta visar sig omöjligt krävs 

att man anlägger alternativa VA-ledningar. 

68

Intill reningsverket 

Kommunal mark• 

VA finns i området. Eventuellt är det möjligt 

• att ansluta till denna. 

Lätt kuperad topografi• 

Lera/silt och morän, troligtvis delvis sankt. 

På platsen finns idag skogs- och åkermark, 

en etablering av industrimark skulle innebära 

etablering av ett nytt område för industri. I 

nära anslutning finns två mindre industrier 

samt ett reningsverk. Området ligger avskilt 

och tillåter därför störande verksamheter. 

Kommunikationen till och från området går 

genom samhället och är därför inte optimal 

för en större mängd tung trafik. Det finns en 

museijärnväg i området, vilken är aktiv och som under året renoverat delar av 

spårdragningen. Platsen har en lätt kuperad topografi och är därmed relativt lättetablerad. 

Dock är undergrundens beskaffenhet troligtvis lös lera, vilket ställer stora krav på 

grundläggning av verksamheter samt vägar och VA. 


Områdets kommunikationsförutsättningar talar för att mindre industrier är mest lämpliga på 

platsen. Störande verksamhet kan vara aktuell då det inte finns några bostäder i nära 

anslutning. 


Man bör utreda huruvida man kan ansluta fler industrietableringar till områdets befintliga VA, 

Om det inte är genomförbart krävs att man anlägger nya VA-ledningar. Skulle en större 

industri förläggas till området krävs att man ordnar en alternativ tillfart. Dock rör det sig om 

en längre sträcka och skulle därför kunna medföra stora kostnader. Hur museijärnvägen 

påverkas vid en eventuell exploatering bör utredas. 

69

5. Svar på motion från Jonas Kleber och Christina Pettersson (C) om att 

bygga bostäder på tivoliplan och att Bergslagens miljö- och byggnämnd 

får ta fram alternativa parkeringsplatser och plats/mark för cirkus/tivoli 

Jonas Kleber och Christina Pettersson, båda (C), har den 

13 september 2012 lämnat in en motion där de föreslår att tivoliplanen, som idag är 

klassad som park, integreras i en ny detaljplan och används därefter till bostadsbyggande. 

De föreslår också att Bergslagens miljö- och byggnämnd (BMB) får i uppdrag att inventera 

och redovisa alternativa parkeringsplatser till tivoliplanen samt att BMB lämnar förslag på 

alternativ plats eller mark till de årliga cirkus- och tivolibesöken. 

Kommunfullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen i september 2012. 

Kommunstyrelsens kansli remitterade motionen till Bergslagens miljö- och byggnämnd. 

Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade i februari 2013 att om kommunfullmäktige 

beslutar i enlighet med motionen, har BMB möjlighet att åta sig uppdraget. 

Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf har yttrat sig i ärendet. Näringsliv och 

utveckling föreslår att kommunstyrelsen beslutar att: 

• Ge Näringsliv och utveckling i uppdrag att med hjälp av BMB utreda alternativ 

parkeringsplats istället för Tivoliplan. 

• Utreda alternativ plats för cirkus och tivoli. 

• Resultatet av utredningarna inarbetas i det pågående arbetet med den 

fördjupade översiktsplanen för Lindesbergs tätort. 

• Motionen är därmed besvarad. 


Tjänsteskrivelse NoU Tivoliplan.pdf (inkluderad nedan) 

BMB § 34 bostäder Tivoliplan.pdf (inkluderad nedan) 

Motion (C) tivoliplats bostadsbygge.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 7 av 19 

72

6. Beställning av detaljplaner för Lindesby och Sörlunda 

Beställning av detaljplaner för områdena Lindesby och Sörlunda i Lindesberg för 

nybyggnation av bostäder. 

Kommunstyrelsen beslutade den 23 april 2013 att Näringsliv och utveckling får i uppdrag 

att till den 27 maj 2013 ta fram uppdragshandling inklusive budget och tidsplan för 

framtagande av detaljplan för områdena Lindesby och Sörlunda, samt parkeringsplatsen i 

Skottbackarna på östra sidan av Örebrovägen vid Lilla Lindesjön. 

Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 

16 maj 2013 att Näringsliv och utveckling får resurser att gå vidare med detaljplaner för 

respektive område, samt ta fram kostnadsberäkningar för anslutning av respektive område 

för VA och vägar. Kostnad för detaljplaner uppskattas av BMB till 150 000 kr för varje 

detaljplan, d.v.s. 450 000 kr. Utöver detta kan eventuella utredningar (t.ex. arkeologiska) 

att krävas. 


Tjänsteskrivelse detaljplaner Lindesby Sörlunda 2013(1).pdf (inkluderad nedan) 

Planprogram LindesbyN.pdf (inkluderad nedan) 

Bilaga 2 Sörlunda Lindesby.pdf (inkluderad nedan) 

Program Sörlunda.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 8 av 19 

78

TJÄNSTESKRIVELSE 

2013-05-16 

p 2013.1434 

Datum 2013-05-21 

Dnr 2013/118 

Näringsliv och Utveckling 


0581-811 27 

Jesper.almlof@lindesberg.se Kommunstyrelsen 

Beställning av detaljplaner för Lindesby norra och 

Sörlunda 


Förvaltningen föreslår nämnden besluta 

Att ge Näringsliv och utveckling resurser att, med hjälp av BMB, 

ta fram en detaljplan för Sörlundaområdet. 

Att ge Näringsliv och utveckling resurser att, med hjälp av BMB ta 

fram en detaljplan för Lindesby N:A. 

Att ge Näringsliv och utveckling resurser att, med hjälp av BMB ta 

fram en detaljplan för ”parkeringstomten” mellan sjöarna. 

Att ge Att ge Näringsliv och utveckling resurser, med hjälp av 

BKT, ta fram kostnadsberäkningar samt översiktlig projektering 

för anslutning av ovanstående områden till kommunens VA, samt 

kostnadsberäkningar för tillkommande väganslutningar. 


En återvändande Lindesbergare/blivande Lindesbergare har idag svårt att 

hitta någonstans att bo. Det är brist på lägenheter, vilket medför att 30-40talisterna 

inte kan flytta från sina hus om de vill bo kvar i Lindesberg. 

Således finns det ett lågt utbud på småhus för barnfamiljer att flytta till, 

vilket då indirekt tvingar dem att söka boende i andra kommuner. Så har 

det varit under en längre tid i Lindesberg. Om en inflyttande familj/lokal 

familj vill köpa en tomt och bygga ett nytt hus står kommunen idag 

handfallen utan några egentliga tomter att erbjuda. 

I kommunens utvecklingsstrategi är ett av målen ” Attraktiva 

boendealternativ som passar alla grupper ska finnas och byggas 

både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för 

bostadsändamål och industri ska finnas tillgängliga i hela kommunen.”. 

Strategin att nå detta mål är bland annat ” Skapa fler attraktiva 

boendemiljöer och arbeta för en större rörlighet på bostadsmarknaden.” 

och ”utveckla den södra kommundelen när det gäller boende och 

näringsliv och dra nytta av den geografiska närheten till Örebro och 

Mälardalen.” 

Sörlunda 

Sörlunda har länge ansetts vara ett intressant område för exploatering i 

Lindesbergs tätort, varför området har säkrats genom markförvärv. Dock 

går det en större luftledning (Vattenfall) vilken måste flyttas/grävas ned 

innan en exploatering är möjlig. Även en justering av naturreservatet 

krävs. 




79

2 

I det program som togs fram inför markanvisningstävling har en del 

tagits in nedan: 

”Utbyggnadsområdet föreslås disponerat för gruppbyggda radhus/kedjehus i 

en till två våningar samt tomter för friliggande tvåvånings småhus. 

Områdena närmast Lindessjön och utefter ravinen mot Örebrovägen 

prioriteras för gruppbebyggelsen. Härigenom öppnas en möjlighet att ge 

området en egen utformningskaraktär mot de exponerade lägena utefter 

Örebrovägen och över Lindessjön samt förbi vandringsleden Lindessjön 

runt. Genom att förtäta exploateringen i dessa lägen maximeras också 

antalet bostadshus som kan få del av den anslående utsikten över Lindessjön. 

Bostadshusen ska innehålla varierande lägenhetsstorlekar. Arkitekturen 

får gärna sticka ut med ett nutida formspråk med hög kvalité - utan 

att samspelet med omgivningens bebyggelse och naturgivna förutsättningar 

går förlorad. 

Maximalt uppskattas området kunna rymma ca 25 st radhus/kedjehus 

och ca 10 st småhustomter.” 

Lindesby norra 

Etapp 1 av Lindesbyområdet är sedan tidigare färdigställt, och bebyggt 

med bostadshus. I etapp 2 (Lindesby norra) kommer inriktningen på en 

detaljplan vara radhusbebyggelse samt flerbostadshus. Då området 

tidigare varit aktuellt för exploatering har en programhandling tagits fram, 

där förutsättningar för exploatering har tagits fram, se bilaga 2. 

Parkering mellan sjöarna. 

Utmed Örebrovägen, mellan Sjöarna, ligger det en parkering med en 

informationstavla. Denna yta skulle kunna användas till mycket sjönära 

bostäder. Innan en detaljplan påbörjas bör kontroll av möjligheten att 

använda området utredas, med tanke på buller från väg samt strandskydd. 

Även möjligheterna att sälja tomten till en extern exploatör, som även 

driver detaljplaneprocessen bör utredas. 

Ärendets beredning 

Ärendet har handlagts av Näringsliv och utveckling, med hjälp av BMB. 

Tidigare handlingar som redovisas som bilagor har framtagits av BMB 

(bilaga1, 3). 

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet 

Näringsliv och utveckling föreslår att Näringsliv och Utveckling får 

resurser att gå vidare med detaljplaner för respektive område, samt ta fram 

kostnadsberäkningar för anslutning av respektive område för VA och 

vägar. 

Kostnad för detaljplaner uppskattas av BMB till 150 000 kr för varje 

detaljplan, d.v.s. 450 000. Utöver detta kan eventuella utredningar (t.ex. 

arkeologiska) att krävas. 

Peter Bring Jesper Almlöf 

Näringslivschef Mark och exploateringsingenjör 

80

Meddelas för åtgärd: 


För kännedom: 

Peter Bring 

Per Axelsson 

Bilagor: 

Bilaga 1 Planprogram Lindesby 

Bilaga 2 Karta över parkering 

Bilaga 3 Program för markanvisningsavtal 

81 

3

PLANPROGRAM till detaljplan för del av Lindesby 1:65 m fl (Lindesby norra), 

i Lindesbergs kommun 

Upprättat 2011 - 04 - 28 

82

Innehåll 

1. INLEDNING 1 

1.1 Planeringens syfte 1 

1.2 Bakgrund 1 

1.3 Planområdet 2 

2. PLANFÖRHÅLLANDE 2 

2.1 Översiktsplanen & dess fördjupning 2 

2.2 Fördjupad översiktsplan & Detaljplaner 3 

3. HISTORIA 3 

3.1 Lindesby 3 

3.2 Torphyttan 4 

4. NULÄGESBESKRIVNING 5 

4.1 Naturen i Lindesby 5 

4.2 Områdets användning 7 

4.3 Bäcken 8 

4.4 Service 8 

4.5 Arbetsplatser 8 

4.6 Teknisk försörjning 8 

4.7 Lek, rekreation 8 

5. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 9 

5.1 Översvämningsrisk 9 

5.2 Grönområden 9 

5.3 Geoteknik/Radonrisk 9 

5.4 Markägoförhållanden 10 

5.5 Kulturmiljö 11 

5.6 Trafi k & infrastruktur 11 

6. KONSEKVENSER 12 

6.1 Miljöbedömning enl. plan & bygglagen 12 

6.2 Trafi k 12 

6.3 Natur- och kulturvärden 13 

6.4 Sociala konsekvenser 13 

6.5 Service 13 

83

1. INLEDNING 

1.1 Planeringens syfte 

Planprogrammet till detaljplan för del av Lindesby 1:65 (etappen norra 

Lindesby) har till syfte att redogöra för områdets förutsättningar samt 

ange riktlinjer för områdets utveckling. 

I förlängningen avses att pröva möjligheten till ny bostadsbebyggelse 

inom del av fastighteten Lindesby 1:65. Programmet inriktas på att 

området bebyggs med fl erbostadshus, alternativt radhus, i olika etapper. 

1.2 Bakgrund 

I Lindesberg fi nns en efterfrågan på centralt belägna bostäder, såväl som 

på småhus och fl erfamiljshus i stadens utkant. Lindesbergs kommun har 

för avsikt att bemöta denna efterfrågan genom att planlägga och uppföra 

Bild 1. Översikt över nordvästra delen av tätorten Lindesberg. 

Bild 2. Planområdet, del av fastigheten Lindesby 1:65. 

nya lägenheter i stadskärnan, men också genom att bygga nytt i attraktiva, 

mindre centrala, lägen för att på så sätt skapa rörelse på bostadsmarknaden. 

Området Lindesby har under minst 30 år funnits med i kommunens 

översiktliga planering som en utbyggnadsreserv för bostäder. Genom en 

parallell planläggnings- och projekteringsprocess avser kommunen nu att 

genomföra en etappvis utbyggnad av Lindesbyområdet, en process som 

inleddes redan 2004 genom planläggningen av småhusområdet Lindesby 

södra (området söder om det streckade planområdet i bild 2), där fl ertalet 

tomter nu är sålda. 

84 

1

1.3 Planområdet 

Planområdet ligger nordväst om Lindesjön i natursköna området Lindesby 

med gångavstånd till stadskärnanas serviceutbud i öst. Det föreslagna 

planområdet omfattar ca 8,8 ha. 

Planområdet ligger mellan den kulturhistoriskt värdefulla Torphyttan och 

den mer sammanhållna bebyggelsen i området Tredingen och Brodalen 

norr om gymnasiet Lindeskolan. 

2 

Lindesby 1:65 

Bild 3. Lindesby 1:65 är en stor fastighet som sträcker sig vidare sydväst 

om planområdet. 

2. PLANFÖRHÅLLANDEN 

2.1 Översiktsplanen & dess fördjupning 

Lindesbergs översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 17 april 

2007 och redovisar bl a kommunens långsiktiga inriktning vad gäller 

lokalisering av utbyggnadsområden för bostäder och arbetsplatser, och 

ger därmed stöd för vidare detaljplanering. 

I översiktsplanen beskrivs att ny bebyggelse i första hand bör ske i 

anknytning till befi ntlig infrastruktur och etablerade sociala strukturer, 

vilket bl a innebär komplettering i kommunens befi ntliga tätorter. 

Områden med kulturhistoriskt värde är inget hinder för kompletteringar av 

bebyggelsen, men det skall ställas höga krav på placering och utformning 

av byggnader och en ekologisk grundsyn bör följa all nybyggnation. 

Det aktuella planområdet pekas i översiktsplanen ut som lämplig yta 

Bild 4. Yttre gräns för detaljplanelagt område i tätorten Lindesberg. 

C 

A 

B 

85

Bild 5. Utdrag ur områdesplan för centralorten Lindesberg (1981). 

för utbyggnadsområde. Översiktsplanen pekar på de fördelar i form av 

närhet till service, arbete, skola, dagis och handel som vidare utbyggnad 

av Lindesby kan ge. 

Områdesplanen för centralorten Lindesberg från 1981 har inkluderats i 

översiktsplanen från 2007 som en fördjupning. I områdesplanen redovisas 

Lindesby som ett område för ”tätare boendeformer” (se bild 5). 

2.2 Detaljplaner 

Den första etappen av bostadsbyggande i Lindesby påbörjades i och med 

att detaljplanen för Lindesby 1:36 (etapp 1), numera kallad Lindesby 

södra, vann laga kraft 2005 (A i bild 4). Detta område ligger söder om 

det aktuella planområdet. Området består av en blandning av en- och 

tvåvånings villabebyggelse. 

Öster om det aktuella planområdet ansluter en detaljplan med parkmark 

som fortsätter österut fram till villafastigheterna (B i bild 4). Norrut ligger 

en stor detaljplan med huvudsakligen industriområde. 

En ny detaljplan är beställd där syftet är att ansluta Ishockeygatan med 

Torphyttevägen (C i bild 4) via en ny vägsträckning. Något som kommer 

skapa en ny möjlig trafi klösning till det nya Lindesbyområdet. Bl a kommer 

det innebära en smidigare länk från Lindesby genom industriområdet ut 

på R50. (se vidare 5.6 Trafi k) 

3. HISTORIK 

3.1 Lindesby 

De skriftliga källorna ger ingen upplysning om när området vid Lindesby 

började att kultiveras av människan. Men det är sannolikt att här var en 

Torphyttan 

Lindesby 

Lindesby gård 

Bild 6. Hybrid karta/fl ygbild på området Lindesby och Torphyttan. 

86 

3

oplats på 1300-talet då Lindesås (nuvarande Lindesberg) var en etablerad 

marknadsplats. 

I samband med att drottning Kristina utfärdade privilegiebrevet 1643, 

vilket låg till grund för bildandet av Lindesbergs stad ingick Lindesby 

som en donationsjord med tillhörande hemman (äldre begrepp med 

betydelsen bostad, boning, hemvist, hem). 

Av kartmaterialet att döma har Lindesby tillhört de mindre byarna, men 

det attraktiva läget har lockat de förnämligare borgarna till bosättning på 

platsen. Källorna talar om rådmän och sexmän (polisiär ordningsman) 

som innehaft bostad i Lindesby. (källa Lindesbergs museum) 

Den sydöstra delen av planområdet utgörs av lämningar från det som 

historiskt utgjort en betydande gård i denna del av staden, den sk 

Bild 7. Illustration av bebyggelse vid Lindesby gård på en karta från 

1708. (Bergslagens Miljö- och Byggförvaltnings kartarkiv) 

4 

Lindesby gård. Inom området fi nns ett stort antal terrasser, stenmurar, 

vägar, enstaka husgrunder m m. Av bebyggelsen återstår en lada/ladugård. 

Äldsta skriftliga belägg är från år 1622. (källa raa.se) 

I mitten av 1800-talet fanns här en större mangård, som ända in på 1900-talet 

betecknades som herrgård. Innehavaren av gården var bruksägare Gustaf 

Örn som inte minst gjorde sig känd som donator till Lindesbergs Museum. 

Tyvärr brann gården ner i oktober 1970. 

De terrasseringar, trädgårdsdamm etc. som fi nns kvar idag kan förmodligen 

härledas till den senaste herrgårdsepoken. Den ungefärliga utbredningen 

av Lindesby gård syns i östra delen av bild 6. (källa Lindesbergs museum) 

3.2 Torphyttan 

Väster om det aktuella planområdet ligger Torphyttan, granne med 

Lindesby. Åldern på Torphyttan är även den okänd men var sannolikt 

även den en boplats på 1300-talet. Det är en relativt väl bevarad by som är 

belägen intill Torphyttebäcken med dess möjlighet till vattenkraft. Något 

som var till hjälp vid de tidiga försöken att utvinna järn ur bergets malm. 

Hyttanläggningen är belägen på västra sidan av Torphyttebäcken som är 

djupt nedskuren i en ravin. Många av de äldre gårdarna är bevarade och 

det fi nns några inslag av modernare villor. 

Väster om Torphyttan passerar riksväg 50 som under 1980-talets 

stadsplanering riskerade klyva byn i två delar. Tillslut valdes iallafall att 

lägga förbifarten något längre från tätorten vilket då lämnade stora delar 

av Torphyttan intakt. 

87

4. NULÄGESBESKRIVNING 

4.1 Naturen i Lindesby 

Skogarna vid Lindesbyberget och Lindesby trädgård är mycket viktiga 

för stadens grönstruktur. Skogarna är fl itigt använda av naturälskare, 

hundägare, barn och skola. Dessa skogar ligger mycket strategiskt för det 

intilliggande stora bostadsområdet Brodalen som annars saknar närhet till 

grönområden. Dessa grönområden betyder också mycket för Lindeskolan 

och för centrala Lindesberg. 

Ett framtida bostadsområde kan profi leras med den närhet till rik och 

varierad natur som är så utmärkande för Lindesby. Det är därför viktigt 

att slå vakt om naturmiljön i området. 

Bild 8. Flygbild över Lindesby, vy söderut. 

2 

1 

Bild 9. Vy norrut i dalen som löper i de centrala delarna av planområdet. 

(position 1 i bild 8 ) 

Naturvärden 

Området präglas av mycket varierade och värdefulla naturmiljöer och ett 

stort inslag av ädellövträd och ovanligt stora hasselbestånd. 

I hjärtat av område A (i bild 10) fi nns en damm med anor från 1800-talet 

och därtill Lindesby Gård som tidigare nämnts. I denna damm fi nns större 

vattensalamander som är ett skyddsvärt och fridlyst groddjur. År 2004 

restaurerades dammen för att gynna dessa groddjur. 

Med undantag för lekperioden lever den större vattensalamandern på 

land och håller då till under murkna trädstammar och under mosstäckta 

stenar, bland rötter och håligheter i marken. Kring dammen fi nns miljöer 

88 

5

6 

Bild 10 

C 

B 

D 

Länkar att förbättra 

A 

Lindesjön runt 

89

som är mycket väl lämpade. Ett område 100 meter runt dammen utgör 

salamanderns livsmiljö. 

Lindesby trädgård är en liten oas. Här fi nns många olika naturmiljöer, 

vilket gör artrikedomen mycket stor. Den kulturhistoriska miljön är 

mycket spännande och värdefull. På häradskartan från 1864-67 syns 

en omfattande trädgårdsanläggning. I området syns spår av stenmurar, 

terrasseringar, husgrunder och planterade träd. Platsen är öppen och gräset 

har slagits de senaste åren. 

Kring bäckravinen (B i bild 10) ligger en tät lövrik skog med mycket höga 

naturvärden. Området är klassat som nyckelbiotop. Denna lövrika miljö 

och förekomsten av äldre lövträd gynnar också ett rikt fågelliv. Området 

är värdefullt för den biologiska mångfalden. 

Bild 11. Yttre gräns för detaljplanelagt område i tätorten Lindesberg. 

(position 2 i bild 8) 

Söder om planområdet ligger Lindesbyberget (C i bild 10). En värdefull 

lövrik skog med öppna bergknallar och ett stort bestånd av hassel. 

Hassellunden är i sin storlek ovanligt stor för trakten och är på det sättet 

unik. Hela området är mycket värdefullt för rekreation och undervisning. 

4.2 Områdets användning 

Skolan 

Tidigt samrådsmöte med representanter från Lindeskolan hölls inför arbetet 

med planprogram. Huvudsakligen är det ämnena biologi, naturkunskap 

och idrott som använder sig av områden i Lindesby/Torphyttan till 

sina lektioner. Lindeskolan använder även sin naturnära placering i sin 

marknadsföring av utbildningar. 

Naturvärden i Lindesby/Torphyttan området är värdefulla för skolan 

då de ligger på ett avstånd som gör att man på en lektion snabbt når 

området och fortfarande får tid för lektionens innehåll. Ett av de områden 

som används är området vid och kring den gamla Lindesbyträdgården 

(A i bild 10), inkluderat den sk. salamanderdammen i norra delen av 

Lindesbyträdgården. 

Något längre bort är det Lindesbyberget som används både för idrott och 

biologi/naturkunskap. Möjligheten för träning, motion, rekreation och 

för att utveckla förståelsen för naturens skiftningar är stor. Fältstudier är 

något som är viktigt för utbildningen, och närheten till dessa naturrum är 

något som gör skolan unik. 

Områdets tillgänglighet 

Ända sedan gångvägen runt Lindesjön anlades så har området nedanför 

Lindesby passerats av många. Innan utbyggnaden av bostadsområdet 

Lindesby södra rörde sig människor genom och över dalen. 

Kopplingen mellan vandringsleden och Lindesby förhöjer värdet från 

90 

7

åda håll. Stigen över dalen mellan Lindesby trädgård och Lindesbyberget 

har även ett kulturhistoriskt värde och syns på gamla kartor långt tillbaka i 

tiden (markerat med gula prickar i bild 10). 

4.3 Bäcken 

Bäcken som rinner genom planområdet innehåller till största delen 

dagvatten från industriområdet i norr. En bebyggelse i planområdet bör 

inkludera en LOD-damm i planområdet eller strax norr om planområdet. 

Detta för att rena vattnet som kan innehålla föroreningar, och dessutom 

för att reglera vattenfl ödet nedströms. 

4.4 Service 

Planområdet blir en påbyggnad på det bostadsområde som utgör den 

västra delan av tätorten Lindesberg. Avståndet till den nordvästra delen 

av stadskärnan, där den mesta servicen i form av handel ligger, är ca 1 km. 

Social service såsom vårdcentral, folktandvård, apotek, försäkringskassa, 

skatteverk och polis är även de lokaliserad i stadskärnans nordvästra del. 

Närheten till låg-, mellan- och gymnasieskola är god. Samtliga i, eller strax 

utanför, stadskärnan. Undantag är högstadieskolan som är lokaliserad på 

Stadsskogen, ca 2,5 km från planområdet. 

4.5 Arbetsplatser 

De större arbetsgivarna i kommunen är Arvin meritor, Korsnäs Frövi, 

Rottneros Rockhammar, Nammo LIAB AB, Fagerdala PorPac AB och 

Linde Maskiner AB. Därtill fi nns en mängd mindre företag som bl a 

skapar den bredd av kommersiell service som bl a fi nns i stadskärnan. 

4.6 Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

8 

Vatten- och avloppsledningar (VA) fi nns framdragna upp till norra delen 

av Lindesby södra. Den länken kan klara av en belastning på ytterligare 

ca 200 hushåll. För byggnation öster om bäcken krävs inga större 

investeringar för VA-anslutning, men för byggnation på den västra sidan 

av bäcken behövs större investeringar, då det bl a krävs en pumpstation. 

För vidare utbyggnad längre västerut än vad det aktuell planområdet 

inkluderar så bör en VA-utredning avgöra om det skulle behöva anläggas 

en sjöledning för att klara belastningen. 

Fjärrvärme och el-försörjning 

El- och fjärrvärmeledningar passerar planområdet på den östra sidan 

om bäcken. Ledningarna passerar ca 35-40 meter öster om bäcken, 

och ungefär på samma avstånd väster om grusvägen som leder upp till 

Torphyttevägen. 

Fjärrvärmen består till 95 procent av spillvärme och bioenergi från 

Korsnäs Frövi. Det pumpas i ett isolerat stålrör från Korsnäs Frövi till 

produktionsanläggningen i Lindesberg. Förutom denna ledning löper 

andra el-, fi ber- och fjärrvärmeledningar/-kablar i denna ledningsrätt. 

Det betyder att ledningarna, med en zon på 4 meter på var sidan, inte kan 

bebyggas. Det innebär en zon på ca 12 meter som passerar de centrala 

delarna av den östra sidan om ravinen (fi nns inritat i bild 16 som u-område). 

4.7 Lek, rekreation 

Området ligger i direkt anslutning till bl a det natursköna Lindesbyberget 

och vandringsleden Lindesjön-runt. Närmsta lekplats ligger i området 

Tredingen och omges av Gärdesgatan, Villagatan och Tredingsgatan. 

Området Lindesby med dess vackra natur är i sig också en fantastisk 

lekplats för barn. 

91

5. OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 

5.1 Översvämningsrisk 

Området ligger inte inom riskzonen för höga vattennivåer. 

Normalvattennivån på Lindesjön är ca 61 möh och nivåerna på 

planområdet varierar mellan ca 73 - 83 möh. Bäcken som passerar genom 

planområdet kommer påverkas av dagvattenfl ödet norrifrån men bedöms 

inte vara någon risk för byggnader längre upp på sluttningarna. 

5.2 Grönområden 

De grönområden som utgör Lindesby är unika och vackra miljöer som vid 

en exploatering bör sätta tonen för områdets karaktär. I den sk. Lindesby 

trädgården möts kulturhistoria och naturmiljö på ett vackert vis. 

En försiktig restaurering av trädgården skulle kunna vara utgångspunkten 

för att skapa en fi n samlingsplats för olika evenemang, t.ex. midsommar- 

Bild 12 . Sammanställning av översiktliga geotekniska förutsättningar. 

fi rande. Ett sedan tidigare medborgarförslag om en fjärilsträdgård skulle 

kunna passa här. 

En vidare utveckling av vattensalamanderns livsmiljö skulle kunna 

ytterligare bidra till att göra området i och kring ett nytt bostadsområde 

spännande. Detta skulle t ex kunna göras genom att gräva en damm i 

närområdet, t ex i dalgången (D i bild 10). Utformningen bör vara sådan 

att fi sk inte når dammen från bäcken. 

5.3 Geoteknik/Radonrisk 

En översiktliga jordartskarta över tätorten Lindesberg arbetades 

1973 fram av AB Jacobson & Widmark. Informationen är baserad på 

geobildstolkning samt inventering av utförda borrningar samt fältkontroll 

av fl ygbildstolkning. I bild 12 illustreras resultatet från undersökningen. 

A = Berg i dagen 

B = Berg, berg med tunt jordtäcke, morän 

C = Finsediment med liten mäktighet (< 2-3 m) I regel med utbildad 

torrskorpa. 

D = Grovsediment: grus, sand 

E = Finsediment: silt lera 

Planområdet ligger inom område med låg radonrisk. 

Det fi nns även en översiktlig geoteknisk undersökning från 2004 

(Lindesby bostadsområde, 2004-10-19, utfört av VAP, uppdragsnr 04 

372) där delar av planområdet studerats i mer detalj. Utredningen gjordes 

då med utgångspunkt från att det skulle byggas enfamiljshus och parhus. 

(se bild 13) 

Utdrag ur utredningen: 

92 

9

Område 1 i bild 13: 

Geotekniska och geohydrologiska förhållanden 

”I det norra husläget utgörs jorden av fast morän. I en punkt har 

slagsonderingen avbrutits i mycket fast jord 1,3 m under markytan och i 

den andra punkten har stopp erhållits mot förmodad sten, block eller berg 

0,7 meter under markytan. 

I övriga huslägen utgörs jorden av lera med som mest ca 3,0 m mäktighet. 

Leran är mestadels fast med 0,0-1,0 m lösa lager från 1,5-2,0 m djup. Leran 

vilar på mestadels halvfast - fast friktionsjord och vid slagsondering i två 

punkter har stopp erhållits mot förmodat sten, block eller berg 4,6 och 5,6 

m under markytan. 

10 

4 

Bild 13. Utdrag ur översiktlig geotekniskt utredning (jmfr med bild 16) 

1 

Vid undersökningstillfället (maj-juni 2004) erhölls ingen grundvattentillrinning 

ner till lägsta provtagningsnivå 2,5 m under markytan i punkt 

15 motsvarande nivå +75,8. Förekommande lös lera inom södra delen 

indikerar att grundvattnets trycknivå där följer den sluttande markytan på 

1,5-2,0 m djup.” 

Grundläggning 

”Uppfyllnader kommer troligtvis att erfodras på grund av att markytan 

sluttar inom föreslagna byggnadslägen och och planerad tomtmark 

ligger lägre än markytan där gatan skall anläggas. Grundläggningen i det 

föreslagna norra byggnadsläget kan utföras med platta på fast morän och/ 

eller fyllning av icke tjälfarlig friktionsjord.” 

Område 2 i bild 13 

Geotekniska och geohydrologiska förhållanden 

”Under ett mulljordlager som kan ha mer än 0,5 m mäktighet utgörs 

jorden av 0,5-1,5 m halvfast lagrad silt eller torrskorpelera på mycket 

fast morän. Grundvattennivån kan normalt förutsättas ligga mer än 1,0 m 

under markytan.” 

Grundläggning 

”Grundläggning kan utföras med plattor på förekommande halvfast-fast 

lagrad jord.” 

5.4 Markägoförhållanden 

Lindesbergs kommun har beslutat att bilda en koncern med ett moderbolag, 

två dotterbolag och ett antal dotterdotterbolag. Hela fastigheten Lindesby 

1:65, som inkluderar planområdet, ägs av Linde Exploatering AB 

(LEXPLO) som är dotterdotterbolag till moderbolaget, Linde Stadshus 

93

AB (LSAB). 

Närmsta privatägda fastigheter ligger på norra och nordvästra sidan om 

Torphyttevägen. (se bild 14) 

5.5 Kulturmiljö 

Bebyggelsens utformning 

Den befi ntliga bebyggelsen i Lindesby södra är friliggande typhusvillor 

med en och två våningar, i varierande stil. I området saknas ett övergripande 

grepp vilket har påverkat möjligheten att ge varje tomt och dess byggnad 

bästa möjliga förutsättningar för bl a utsikt. 

Det aktuella planområdet har en stark natur- och kulturkoppling vilket 

skapar möjlighet att fi nna byggnader som harmoniserar med områdets 

Bild 14. Röd färg markerar kommunal mark. Planområdet redovisas 

som streckat. 

förutsättningar. 

Fornminne 

Planområdet innefattar fornminnen som fi nns registrerade hos 

Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Dessa har redovisats ovan i det område 

som kallas Lindesby gård (A i bild 10) 

5.6 Trafi k & infrastruktur 

En utbyggnad av området skulle öka trafi kmängden, och trafi kfl ödet 

skulle främst följa ny utfart mot industriområdet samt Torphyttevägen 

mot stadskärnan. 

Det befi ntliga området Lindesby södra trafi kmatas via Nyborgsgatan 

och har i dagsläget ingen koppling upp till Torphyttevägen. Det nya 

Bild 15. Förslag på trafi klösning strax norr om planområdet. 

94 

11

ostadsområdet, Lindesby norra, kommer trafi kmatas norrifrån via en ny 

trafi klösning där Ishockeygatan förlängs ner till Torphyttevägen. Sträckan 

mot Lindesby och Torphyttan kommer sedan vara en anslutning till den 

nya vägen. 

Den nya trafi klösningen illustreras i grått i bild X. Anlutningspunkten till 

Lindesby norra är fortfarande öppen, beroende på hur bebyggelsen fördelas 

i området. Det bedöms inte som lämpligt att tillåta genomfartstrafi k från 

Torphyttevägen via Nyborgsgatan, utan Lindesby norra och södra bör 

skiljas åt med en kort sträcka gång- och cykelväg. 

12 

6. KONSEKVENSER 

6.1 Miljöbedömning enl. plan & bygglagen 

Bakgrund 

När kommunen upprättar planer eller program för mark- och 

vattenanvändning skall dess konsekvenser för miljön beskrivas. Beroende 

på konsekvensernas omfattning och art, utformas och processas denna 

beskrivning på olika vis. I de fall programmet eller planen bedöms 

innebära sk. betydande miljöpåverkan skall en formell och separat 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Såväl processen som 

utformningen av kärndokumentet, MKB:n, regleras i Miljöbalken (MB). 

I de fall programmet eller planen inte bedöms innebära betydande 

miljöpåverkan ska konsekvenserna likväl beskrivas, men det kan då ske 

inom ramen för detaljplaneprocessen och de dokument som tas fram 

för att beskriva planförslaget i övrigt, t.ex. programhandlingen och 

planbeskrivningen. 

Behovsbedömning 

Bedömningen av om det fi nns en betydande miljöpåverkan görs genom 

att arbeta igenom en checklista som täcker de faktorer som kan innebära 

betydande miljöpåverkan. 

Behovsbedömningen kommer göras när förslag på hur området skall 

utnyttjas framkommit. Om den kommande detaljplanen inte bedöms ha 

betydande miljöpåverkan kommer dokumentet med behovsbedömningen 

följa med planen i hela planprocessen. 

6.2 Trafi k 

Tillskott av nya bostäder kommer sannolikt att öka antalet bilar, cyklister 

95

och fotgängare i området. Vidare utbyggnad av bra gång- och cykelvägar 

i kombination med säker passage på Torphyttevägen samt en bättre länk 

mot industriområdet förväntas bidra med en bra och hållbar trafi ksituation 

i området. 

Parkering i området kommer ske på kvartersmark. 

6.3 Natur- och kulturvärden 

Som tidigare redovisats så är Lindesby ett område med höga 

natur- och kulturvärden. En exploatering i området kommer 

oundvikligen påverka miljön så som den ser ut och upplevs idag. 

Målet är att ny bebyggelse skall harmonisera med den befi ntliga miljön 

och på så vis ta stor hänsyn till platsen som den ser ut idag. Men 

förhoppningen är att det kan kombineras med att en betydande mängd 

bostäder kan upprättas. 

Och området som rekreationsområde skall bevaras och förstärkas. Det är 

viktigt vid den fortsatta exploateringen att att det skapas lättillgängliga 

kopplingar mellan Lindesby trädgård, Lindesbyberget och vandringsleden 

Lindessjön runt. 

6.4 Sociala konsekvenser 

En utbyggnad av bostäder har möjlighet att skapa mer liv och rörelse i 

området vilket skapar en vacker mötesplats för boende i området, men 

även för allmänhet som lockas av Lindesbys vackra natur och kultur. 

6.5 Service 

Vid en utbyggnad av ytterligare i bostäder i Lindesby bör behovet av 

ytterligare en förskola i den västra delen av tätorten utredas. 

96

Bild 16 

97

Bilaga 2 

Området är ca. 2000 m 2 

98

PROGRAM FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING, SÖRLUNDA I LINDESBERG, 

LINDESBERGS KOMMUN 

Juni 2008 

99

SÖRLUNDA LINDESBERG 

PROGRAM FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING 

SÖRLUNDA I LINDESBERG, 

LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN 

Upprättad av stadsarkitektkontoret i Lindesberg – Juni 2008 

Inbjudan till markanvisningstävling 

Lindesbergs kommun bjuder in till en markanvisningstävling för uppförande 

av nytt bostadsområde vid Sörlunda i Lindesbergs tätort. Tävlingen 

är öppen för alla och består i att utforma och bygga ett attraktivt 

grupphusområde med markbostäder som har sjökontakt. I tävlingsuppgiften 

ingår också att utforma ett område för bryggor. Tävlingsområdet 

omfattar ca 4 ha. Kommunen äger all mark inom tävlingsområdet. 

Tävlingsförslagen ska utformas i enlighet med detta beskrivningsprogram. 

Vinnande förslag kommer att ligga till grund för kommande detaljplaneläggning. 

Kommunen kommer att upprätta ett markanvisningsavtal med den entreprenör 

som utses som vinnare. 

Tävlingsområdet är mycket vackert beläget vid den södra infarten till Lindesberg. 

Tävlingsområdet präglas av den öppna strandzonen ut mot Näset och 

Lindessjön med en vidare utblick mot Lindesbergs stadsbebyggelse. Ett 

annat kännetecken för området är den kraftiga och anslående ravinen 

väster om grusåsen som Örebrovägen är framdragen utefter. Grusåsen 

mynnar i det långsträckta näset – Pälsärmen – som bildar en anslående infart 

till Lindesbergs centrum. Den södra delen av tävlingsområdet utgörs 

av ett relativt plant åkerområde intill en liten bybildning i sydost. 

Området utgör ett av de mest attraktiva lägena för boende och rekreation 

i omedelbar närhet till Lindesbergs centrala del. Strandzonen utgörs av 

det kommunala naturreservatet Näset. Genom reservatet, en bit upp från 

stranden, är vandringsleden Lindessjön runt framdragen. 

TÄVLINGSPROGRAM 

Utbyggnaden är en pågående satsning från Lindesbergs kommun att få 

till stånd en attraktiv och lättillgänglig möjlighet för Lindesbergsborna till 

naturupplevelse och friluftsliv. Utefter slingan har rastplatser med vindskydd, 

toaletter och eldplatser anlagts. Utformningen av stigen och dess 

sträckning har anpassats så att den även kan nyttjas av rörelsehindrade. 

Via Lindessjön runt nås även på gångavstånd Lindesbergs centrum med 

skola, affärer och annan service. Med bil når man Örebro på ca en halvtimme. 

Närmaste bussförbindelse fi nns vid Örebrovägen alldeles intill 

tävlingsområdet. 

100 

2


Tävlingsprogram 

Kommunens huvudsyfte med tävlingen är att tillskapa ett sjönära gruppbostadsområde 

som en naturlig utvidgning av Lindesberg. Området får gärna 

ha en modern form och bilda ett tilltalande första möte med Lindesberg. 

Området är ett av de områden som kommunen prioriterar för bostadsbebyggelse 

enligt Lindesbergs nyligen antagna översiktsplan. 

Tävlingsområdet 

Tävlingsområdet utgörs av område I enligt förslag till översiktlig disposition. 

Området korsas av två kraftledningar i öst-västlig riktning. Den ena ledningen 

närmast Lindessjön utgörs av en 10 kV luftledning och den andra 

söder därom av en 40 kV luftledning. Båda dessa ledningar kommer att 

dras om utanför tävlingsområdet. 

Tävlingsområdets geotekniska förutsättningar framgår av bifogad grundundersökning. 

Lindessjön runt 

Örebrovägen 

Bebyggelse 


Utbyggnadsområdet föreslås diponerat för gruppbyggda radhus/kedjehus 

i en till två våningar samt tomter för friliggande tvåvånings småhus. 

Områdena närmast Lindessjön och utefter ravinen mot Örebrovägen 

prioriteras för gruppbebyggelsen. Härigenom öppnas en möjlighet att ge 

området en egen utformningskaraktär mot de exponerade lägena utefter 

Örebrovägen och över Lindessjön samt förbi vandringsleden Lindessjön 

runt. Genom att förtäta exploateringen i dessa lägen maximeras också 

antalet bostadshus som kan få del av den anslående utsikten över Lindessjön. 

Bostadshusen ska innehålla varierande lägenhetsstorlekar. Arkitekturen 

får gärna sticka ut med ett nutida formspråk med hög kvalité - utan 

att samspelet med omgivningens bebyggelse och naturgivna förutsättningar 

går förlorad. 

Maximalt uppskattas området kunna rymma ca 25 st radhus/kedjehus 

och ca 10 st småhustomter. 

Gruppbebyggelsen bör utformas utifrån ett miljöperspektiv såsom god 

värmeekonomi och att de ingående husens miljöbelastning ifråga om 

markanspråk, utformning, materialanvändning mm minimeras. Vid utformningen 

av utemiljön skall hänsyn tas till lokalklimat och vindförhållanden. 

Solinstrålning för aktiv och passiv uppvärmning samt andra 

former av förnyelsebar energi bör tas tillvara. 

Tomtplatsen för den nuvarande handelsträdgården i den södra delen av 

tävlingsområdet reserveras för en framtida förskola. 

I tävlingsuppgiften ingår att visa bebyggelsens stadsplaneform, ingående 

lägenheters planlösning samt byggnadernas utformning och anpassning 

till omkringliggande bebyggelse, terräng och vegetation. 

101 

3


Trafikmatning 

Infart till området föreslås ske från Örebrovägen via Dalskogsvägen. 

Från Dalskogsvägen förgrenas bebyggelsen utefter två huvudgatusträckningar 

den ena mot Sörlunda och den andra mot Högadal. Mindre angöringsgator 

alternativt skafttomter leder från dessa huvudsträckningar 

fram till de enskilda tomterna. Dalskogsvägens utfart på Örebrovägen är 

idag skymd och kräver en mindre omläggning och breddning av Örebrovägens 

sträckning förbi utfarten. 

I tävlingsuppgiften ingår att redovisa förslag till gatusträckningar utgående 

från en angöringspunkt vid Dalskogsvägen. Angöringspunkten fi nns 

markerad på den översiktliga dispositionen. I uppgiften ingår också att 

visa gaturummens gestaltning vad gäller utformningsprincip, planteringar 

och materialval i övrigt. Friliggande parkeringar skall vara småskaliga och 

inte rymma mer en ca 10 bilplatser per enhet. 


Utbyggnaden av tillkommande gatunät kommer att ombesörjas och bekostas 

av kommunen. Vatten- och avlopp 

I området fi nns inget vatten- och avloppssystem utbyggt. Närmaste kommunalt 

vatten- och avloppsnät fi nns utefter Örebrovägen. Den nya bebyggelsen 

kommer att anslutas till detta ledningssystem. Nytt avloppssystem 

förutsätts vara framdraget i tillkommande gatumark via Dalskogsvägen. 

I tävlingsuppgiften ingår att redovisa en principlösning för hur dagvattnet 

kan tas om hand och användas så att det blir en resurs i området. 

Utbyggnaden av tillkommande vatten- och avloppsnät samt system för 

omhändertagande av dagvatten kommer att ombesörjas och bekostas av 

kommunen. 

Rekreation / Bryggor 

Den föreslagna exploateringen innebär att en mindre del av vandringsleden 

Lindessjön runt måste ges en ny sträckning. Föreslagen omdragning 

framgår av redovisad disposition. Bryggor för båtplatser bör kunna 

anläggas nordost om utbyggnadsområdet intill den föreslagna omdragningen 

av Lindessjön runt. 

Utbyggnaden av brygganläggningen kommer att ombesörjas av kommunen. 

102 

4



Tävlingsbestämmelser 

Kommunen kommer att överlåta kvartersmarken för bostäder till den 

exploatör som vinner tävlingen. Villkor för köp och genomförande framgår 

av utkast till markanvisningsavtal enligt bilaga. 

Processen 

Markanvisningstävlingen genomförs av Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning 

på uppdrag av det kommunala exploateringsbolaget Lexplo. 

Ett informationsmöte kommer att genomföras där tävlingsuppgiften 

presenteras från kommunens sida och tävlingsdeltagarna bereds möjlighet 

till frågor som rör tävlingsuppgiften. 

Informationsmötet äger rum måndagen den 1 september 2008, 

kl 14:00. 

Plats: BMB, sammanträdesrum Kirurgen, adress Kungsgatan 41, 

Lindesberg. 

Anmälan om deltagande på mötet görs 

senast 29 augusti 2008 till 

bergslagens.miljo.bygg@lindesberg.se 

Efter inlämningen får förslagsställarna presentera sina förslag för utvärderingsgruppen 

och politiker i kommunstyrelsen. 

Vinnade förslag kommer att ligga till grund för upprättande av detaljplan 

103 

5


Tävlingsunderlag 

Tävlingsunderlaget utgöras av: 

Detta program 

Utkast till detaljplaneprogram för Sörlunda 

Geoteknisk undersökning 

Grundkarta 

Lindesbergs turistkarta 

Bedömningsgrunder 

Det förslag som bäst uppfyller kommunens syfte och de krav som ställs 

på utbyggnaden vinner tävlingen och kommer att få förvärva marken. 

Om ett förslag enligt kommunens bedömning har en bärande grundidé 

men saknar någon uppgift för att fullt ut kunna bedöma förslaget kan 

kommunen begära in komplettering eller ge förslagsställaren möjlighet 

att omarbeta förslaget. 

Hur förslaget skall presenteras 

Förslaget presenteras på max 4 st A1-planscher innehållande: 

Översikt i skala 1:1000 

Situationsplan i skala 1:500, färglagd och höjdsatt 

Planer, fasader och sektioner på ingående hustyper, färglagda 

Minst en perspektivbild 

Kort beskrivning av tävlingsförslaget 

Exploateringsdata med uppgifter om antal lägenheter, ytor etc 

Presentationsmaterialet levereras även i digitalt pdf-format, som skall 

kunna användas för publicering i såväl tryckt form som på webben. 

Utvärderingsgrupp 

Tävlingsförslagen kommer att bedömas av en grupp tjänstemän inom 

kommunen bestående av: 

Lexplo:s styrelse 

Bergslagens miljö- och byggförvaltnings stadsarkitekter 


Tävlingstidens utgång 

Tävlingsförslagen skall vara kommunen tillhanda senast 2008-11-04 

Till nedanstående adress: 

Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning 

”Markanvisningstävling Sörlunda” 


gatuadress: Kungsgatan 41 (Gamla Kirurgen) 

Ombud under tävlingstiden 

Ombud under tävlingstiden är: 

Peter Ljungné 

Adress enligt ovan 

Tel: 0581-817 01, 070-269 18 73 

peter.ljungne@lindesberg.se 

Eventuella frågor utöver de som togs upp på genomgången ställs skriftligen 

till tävlingsombudet. Frågorna och svaren kommer att sammanställas 

och delges de tävlande. 

104 

6

105

7. Tillsammansodling vid lekplatsen nedanför Hagaberg i Lindesberg 

Tillsammansodling blir vanligare i städerna. I korthet går det ut på att mark som för tillfället 

inte används för andra ändamål, odlas och sköts tillsammans med de som vill vara med. 

En väl fungerande tillsammansodling är ett sätt att arbeta för hållbar utveckling. 

Kommunstyrelsens miljöberedning har i november 2012 föreslagit att kommunstyrelsen 

beslutar att anvisa mark centralt för tillsammansodling. Ett förslag kan vara den mark nära 

lekplatsen på vägen upp till Hagaberg, där det för många år sedan var bete för får. 

Ärendet har handlagts av Näringsliv och utveckling. Mark- och exploateringsingenjören har 

meddelat att ärendet är utrett och att odlingen redan finns nedanför Lindesbergsbostäder 

AB på Banvägen 28 i Lindesberg. 

Sida 9 av 19 

106

8. Resor till och från daglig verksamhet 

Idag bistår arbetshandledarna inom daglig verksamhet med att skjutsa de brukare 

som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade) och som har behov av detta till och från den dagliga verksamheten. 

Den totala driftkostnaden för bussarna uppgick under år 2012 till 869 000 kronor, genom 

en intäkt på 119 000 för matkörningar och 50 000 konor från måltidsenheten, blev 

nettokostnaden inom daglig verksamhet 700 000 kronor. De brukare som kan åka buss får 

busskort, under år 2012 uppgick kostnaden för busskort till 77 000 kronor. 

Bussparken inom daglig verksamhet börjar bli dålig, och bussarna är i behov av att bytas 

ut samt att det kommer ett utökat behov av bussar med anledning av fler rullstolsburna 

brukare. Daglig verksamhet är i behov av två nya handikappanpassade bussar och en 

vanlig buss under förutsättning att arbetshandledarna ska fortsätta att skjutsa till och från 

verksamheten. 

I annat fall är verksamheten i behov av en vanlig buss då den gamla behöver 

bytas ut. Leasingkostnad för en buss är 10 368 kronor per månad. Leasingkostnad 

för en handikappanpassad buss är 11 870 kronor per månad. Till detta kommer 

bränsleförbrukningen. 

I flera kommuner utför länstrafiken arbetsresor till och från daglig verksamhet. Oftast 

upphandlas arbetsresor till och från daglig verksamhet i samband med upphandling av 

exempelvis färdtjänst och skolskjutsar. 

Socialnämnden beslutade den 23 maj 2013 att föreslå kommunstyrelsen att arbetsresor till 

och från daglig verksamhet tas med i upphandlingen av skolskjutsar, färdtjänst med mera 

som kommunen genomför. Förändringen av resor till och från daglig verksamhet ska gälla 

från januari år 2014. 


SN resor daglig verksamhet.pdf (inkluderad nedan) 

Tjänsteskrivelse resor daglig verksamhet.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 10 av 19 

107

108

109

110

111

112

9. Svar på motion från Göran Gustavsson (FP) om fastigheter som är 

förfallna och kan utgöra fara för lekande barn 

Göran Gustavsson (FP) föreslår i en motion att kommunen bör inhägna förfallna 

fastigheter som kan utgöra en fara för lekande barn. 

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2013 att remittera motionen till kommunstyrelsen. 

Kommunstyrelsens kansli remitterade motionen till Bergslagens miljö- och byggnämnd 

(BMB) för yttrande. 

Förvaltningschef Peter Grönlund har yttrat sig i ärendet. I yttrandet framgår att det enligt 

Plan- och bygglagen inte finns något lagstöd som berättigar nämnden att genomföra 

omedelbara beslut om inhägnad. Däremot finns andra åtgärder som kan användas, men 

dessa tar längre tid innan de ger effekt. BMB kommer att gå igenom de möjligheter som 

finns enligt PBL och upprätta en rutin för att dessa frågor ska hanteras så skyndsamt som 

lagen tillåter. 


BMB Svar motion förfallna fastigheter(2).pdf (inkluderad nedan) 

Motion (FP) förfallna fastigheter farligt för barn.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 11 av 19 

113

Stadsarkitektkontoret 

Peter Grönlund 

Tfn. 0581-81700 

peter.gronlund@bmb.se 

BMB 

Bergslagens 

Miljö- och Byggnämnd 

Hällefors Lindesberg 

Ljusnarsberg Nora 

YTTRANDE 

Sidan 1 av 2 

2013-04-26 Dnr 2013-S099-2 

Lindesbergs Kommun 

Yttrande över motion om omedelbart beslut och 

verkställighet vid fara om dröjsmål 

Yttrande 

Enligt Plan- och Bygglagen finns inget lagstöd som berättigar nämnden att 

genomföra omedelbara beslut om inhägnad som motionären föreslår. 

Däremot finns det andra åtgärder som kan användas (se nedan), men dessa 

tar längre tid innan de ger effekt. 

För att vara så effektiva som möjligt kommer BMB noga gå igenom de 

möjligheter som finns enligt PBL och upprätta en rutin för att dessa frågor 

ska hanteras så skyndsamt som lagen tillåter. 

Ärende 

När det gäller motion 2013/48 om omedelbart beslut och verkställighet vid 

fara om dröjsmål, finns det olika delar av PBL (Plan- och bygglagen) som 

kan vara tillämplig för att genomföra vissa åtgärder. 

Enligt 11 kap 18 § (föreläggande om underhållsutredning) kan byggnadsnämnden 

uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. 

Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett 

föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge 

synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna 

för uppdraget. 

Enligt 11 kap 27 § (genomförande på bekostnad av den som fått ett 

föreläggande) får byggnadsnämnden när den tid för synpunkter som angetts 

i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, uppdra åt en sakkunnig att på 

ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder. 

Enligt 11 kap 21 § (rivningsföreläggande) får byggnadsnämnden förelägga 

ägaren att inom viss tid riva byggnadsverket om byggnadsverket är förfallet 

eller skadat i väsentlig omfattning och inte sätts i stånd inom skälig tid. 

Enligt 11 kap 38 § (omedelbart genomförande) får byggnadsnämnden i ett 

föreläggande enligt 19 § eller 27 § tredje stycket bestämma att den åtgärd 


Kungsgatan 41 Kungsgatan 41 0581-810 00 vxl info@bmb.se 

Bankgiro 821-3134 212000-2015 

711 30 Lindesberg Gamla Kirurgen 0581-169 72 fax http://www.bmb.se 

114

YTTRANDE 

Sidan 2 av 2 

2013-04-26 Dnr 2013-S099-2 

som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att 

föreläggandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft. 

Bakgrund 

Motionären önskar en snabbare behandling av ärenden med byggnader som 

är så förfallna att de utgör en fara för barn. 

Motionären önskar även vid fall där inte fastighetsägaren går att nå, att 

kommunen omedelbart sörjer för att byggnaden inhägnas. 

Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB) har inga maktmedel enligt PBL 

att omedelbart gå in på annans mark och sätta upp ett stängsel. Däremot kan 

BMB enligt 11 kap 21 § förelägga ägaren att inom en viss tid riva 

byggnadsverk om det är förfallet eller skadat. 

Förslaget till yttrande blir därför att BMB noga går igenom de möjligheter 

som finns enligt PBL och upprättar en rutin för att dessa frågor ska hanteras 

så skyndsamt som lagen tillåter. 

Peter Grönlund 

Förvaltningschef 


Kungsgatan 41 Kungsgatan 41 0581-810 00 vxl info@bmb.se 

Bankgiro 821-3134 212000-2015 

711 30 Lindesberg Gamla Kirurgen 0581-169 72 fax http://www.bmb.se 

115

116

10. Investeringsbudget 2014 

Kommunstyrelsen beslutade om preliminära budgetramar för år 2014-2016 den 23 april 

2013. Kommunstyrelsen delegerade samtidigt till ekonomichef Gunilla Sandgren att 

efter samråd med kommunstyrelsens ordförande Anders Ceder utforma tidsplan och 

anvisningar för det fortsatta budgetarbetet, samt att kommunalråden och oppositionsråden 

får i uppdrag att ta fram förslag till investeringsbudget. 

Sida 12 av 19 

117

11. Val av politisk representant i kommungruppen för Sveriges 

Kommuners och Landstings matematiksatsning 

Lindesbergs kommun är via barn- och utbildningsförvaltningen med i Sveriges Kommuners 

och Landstings (SKL) matematiksatsning PISA. Alla kommuner som deltar i SKL:s 

Matematiksatsning PISA 2015 åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla 

sina grundskolor. För att lyckas måste alla fyra nivåer, den politiska ledningen, 

förvaltningsledningen, rektorer och lärare, kraftsamla och dra åt samma håll. Fokus är på 

förbättrad styrning och ledning och metoden är arbetande nätverk, där utgångspunkten är 

det konkreta arbetet på hemmaplan. 

Målet är att Sverige på nationell nivå ska nå mycket bättre resultat i den internationella 

studien PISA 2015 och lyckas halvera den andel elever som idag inte når högre än lägsta 

nivån och öka den andel som når den högsta. Sverige ska också placera sig bland de tio 

bästa OECD-länderna. 

Mer information finns på http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/ 

matematiksatsning 

Sida 13 av 19 

118

12. Svar på medborgarförslag om belysning vid pulkabacke och obelyst 

cykel- och gångväg på Stadsskogen 2 

Lena och Dan Danermark föreslår i ett medborgarförslag att det bör sättas upp en 

belysningsstolpe på en sträcka i området Stadsskogen 2 i Lindesberg. Den aktuella 

sträckan är en kort cykel- och gångbana där det saknas belysning och på sträckan finns 

även en pulkabacke. Belysning skulle göra sträckan tryggare och även leda till att barnen 

kan utnyttja pulkabacken även efter mörkrets inbrott. 

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2013 att överlämna medborgarförslaget till 

kommunstyrelsen för behandling och besvarande. Kommunstyrelsens kansli remitterade 

ärendet till Bergslagens kommunalteknik (BKT) för yttrande. 

Direktionen i Bergslagens kommunalteknik har den 26 april 2013 yttrat sig i ärendet. Det 

framgår i yttrandet att BKT ställer sig positivt till en komplettering av belysningen på den 

föreslagna sträckningen. Både i den pågående arbetsprocessen med grönstrukturplanen 

och i planen för lekplatsinvesteringar är området vid pulkabacken utpekad som en plats 

för en nyetablering av en större lekplats på Stadsskogen. En ny lekplats intill pulkabacken 

skulle profiteras av en utökad belysning och få en längre användningstid vår och höst. 

Välbelysta vägförbindelser till och från pulkabacken/lekplatsen ökar tryggheten för 

barnen. För att belysa hela sträckan enligt medborgarförslaget, är det inte tillräckligt 

med enbart en belysningspunkt vid pulkabacken. Enligt BKT:s bedömning behövs 

fyra stolpar för att belysa hela sträckan för att skapa trygga förhållanden. Förutom 

investeringen i belysningen kommer driften belastas framöver genom energikostnader och 

underhållskostnader. Beräknad kostnad är ca. 70 000 kronor. Inga investeringsmedel finns 

avsatta för belysningen. För lekplatsen finns investeringsmedel budgeterat för innevarande 

år. 


BKT svar medbfslg pulkabacke(1).pdf (inkluderad nedan) 

Medborgarförslag pulkabacke och cykel- och gångväg Stadsskogen 2.pdf (inkluderad 

nedan) 

Sida 14 av 19 

119

120

121

122

123

13. Svar på motion från Ulf Axelsson (V) och Inger Söderberg (V) om 

tillgänglighet för alla till biografen i Lindesberg 

Ulf Axelsson (V) och Inger Söderberg (V) föreslår i en motion att tillgängligheten till 

biografen i Lindesberg förbättras. De föreslår att: 

• en ringklocka sätts upp på väggen vid huvudentrén. 

• ett trappräcke sätts upp vid huvudingången. 

• en toalett som är tillgänglig för alla iordningställs. 

Kommunfullmäktige beslutade i februari 2013 att remittera motionen till kommunstyrelsen. 

Kommunstyrelsens kansli remitterade motionen till kultur- och fritidsnämnden för yttrande. 

Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 april 2013 att förvaltningschefen får i uppdrag 

att åtgärda bristerna enligt förslaget. Det finns redan en ny handikappanpassad toalett, 

men skyltningen kan bli tydligare. Istället för ringklockan kommer förvaltningen att skaffa 

en telefon som är placerad vid biljettförsäljningen och montera en tydlig skylt utanför 

entrén så att man lätt kan påkalla hjälp då man vill besöka biografen. Förvaltningen 

kommer även i samråd med fastighetsägaren installera ett lämpligt trappräcke vid 

huvudingången. 


KFN § 37 Motion tillgänglighet biograf Lindesberg(1).pdf (inkluderad nedan) 

Motion V tillgänglighet bio.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 15 av 19 

124

125

126

127

14. Revidering av avtal mellan Hällefors, Lindesbergs, 

Ljusnarsbergs och Nora kommun om gemensam nämnd för 

överförmyndarverksamheten om kostnadsfördelning 

Vid bildandet av den gemensamma överförmyndarnämnden i Norra Örebro län antogs 

förutom ett reglemente även ett avtal om bildande av gemensam nämnd. I avtalets § 4 

regleras hur kostnaderna ska fördelas. Fördelningen ska utgå från antal ärenden per 

kommun. 

Överförmyndarnämnden har den 2 maj 2013 beslutat att föreslå respektive 

medlemskommuns kommunfullmäktige att anta förslag till revidering av Avtal om bildande 

av gemensam nämnd enligt kommunallagen 3 kap. 4 § punkt 5. Detta med anledning 

av att det har visat sig att antal ärenden är ett trubbigt sätt att fördela kostnader utifrån. 

Nämnden föreslår att fördelningen istället ska baseras på invånarantalet 1 november året 

innan verksamhetsåret och att modellen införs att gälla för innevarande budgetår. Det 

innebär att avtalets § 4 2 stycket föreslås lyda enligt följande: 

De deltagande kommunerna ska lämna bidrag till den gemensamma nämndens 

verksamhet med belopp som motsvarar den totala faktiska kostnaden för verksamheten 

fördelad utifrån invånarantalet i respektive kommun den 1 november året innan 

verksamhetsåret. 


ÖN § 15 Revidering avtal kostnadsfördelning överförmyndarnämnd.pdf (inkluderad 

nedan) 

Sida 16 av 19 

128

129

130

131

132

133

15. Utvärdering av förordnandeperioden för förvaltningschef för 

Bergslagens miljö- och byggförvaltning 

Kommunstyrelsen har vid sammanträde den 25 oktober 2011 i § 233 beslutat att delegera 

till kommunstyrelsens ordförande att anställa förvaltningschef till Bergslagens miljö- och 

byggförvaltning i samråd med oppositionsråd Pär-Ove Lindqvist (M). Peter Grönlund 

förordnades under tidsperioden 2011-12-01 till och med 2013-12-31. 

I delegationsbeslutet anges att senast 6 månader innan förordnandet går ut ska 

kommunchefen utvärdera förordnandeperioden som varit och med detta som grund gå 

vidare i ställningstagande kring fortsatt förordnande. 

Kommunchefen har tillsammans med personalchefen utarbetat ett under-lag för 

utvärdering utifrån den kravspecifikation som angavs i samband med att tjänsten 

ledigförklarades. Underlaget har lämnats till kommunstyrelsens ordförande och 

kommunchefen i respektive kommun i KNÖL-området, ordförande Bergslagens miljöoch 

byggnämnd, avdelningschefer inom Bergslagens miljö- och byggförvaltning 

samt två fackliga företrädare utsedda vid sammanträde i den kommunövergripande 

samverkansgruppen. Hällefors kommun har inte deltagit då kommunstyrelsens ordförande 

lämnat uppdraget och kommunchefen inte är i tjänst. De fackliga representanterna 

representerar organisationerna Vision och Naturvetarna. 

Kommunchef Christer Lenke föreslår efter sammanställning av utvärderingen att 

förvaltningschef Peter Grönlund erbjuds tillsvidareanställning i likhet med övriga 

förvaltningschefer med tillträde 1 januari 2014. 


Utvärdering BMB-chef.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 17 av 19 

134

Kommunchef 

Christer Lenke 

Tfn: 0581-810 34 Kommunstyrelsen 

christer.lenke@lindesberg.se 

TJÄNSTESKRIVELSE p 2013.1497 

Datum 2013-05-28 

2013-05-27 Dnr 2013/192 

Utvärdering av förordnandeperioden för förvaltningschef 

för Bergslagens miljö- och byggförvaltning 


Förvaltningschef Peter Grönlund erbjuds tillvidareanställning i likhet med 

övriga förvaltningschefer med tillträde 2014-01-01. 


Kommunstyrelsen har vid sammanträde den 25 oktober 2011 i § 233 

beslutat att delegera till kommunstyrelsens ordförande att anställa 

förvaltningschef till Bergslagens miljö- och byggförvaltning i samråd med 

oppositionsråd Pär-Ove Lindqvist (M). 

Peter Grönlund förordnades under tidsperioden 2011-12-01 till och med 

2013-12-31. 

I delegationsbeslutet anges att senast 6 månader innan förordnandet går ut 

ska kommunchefen utvärdera förordnandeperioden som varit och med 

detta som grund gå vidare i ställningstagande kring fortsatt förordnande. 

Kommunchefen har tillsammans med personalchefen utarbetat ett underlag 

för utvärdering utifrån den kravspecifikation som angavs i samband 

med att tjänsten ledigförklarades. 

Underlaget har lämnats till kommunstyrelsens ordförande och 

kommunchefen i respektive kommun i KNÖL-området, ordförande 

Bergslagens miljö- och byggnämnd, avdelningschefer inom Bergslagens 

miljö- och byggförvaltning samt två fackliga företrädare utsedda vid 

sammanträde i den kommunövergripande samverkansgruppen. 

Hällefors kommun har inte deltagit då kommunstyrelsens ordförande 

lämnat uppdraget och kommunchefen inte är i tjänst. 

De fackliga representanterna representerar organisationerna Vision och 

Naturvetarna. 




135

Sammanställning av svarsunderlagen 

De tillfrågade personerna har ombetts att markera uppfattningen om 

förvaltningschefen på en linje från ”Fungerar till fullo” till ”Behöver 

utvecklas”. 

Följande områden ingår i utvärderingen: 

1. Bidrar till att utveckla förvaltningen tillsammans med medarbetare 

2. Företräder vår kommun i miljö- och byggfrågor 

3. Innehar förmåga att kommunicera med medborgare 

4. Innehar förmåga att kommunicera med medarbetare 

5. Innehar förmåga att kommunicera med myndigheter 

Svar har inkommit från 10 av 13 personer. 

1. Bidrar till att utveckla förvaltningen tillsammans med 

medarbetare 

Sju personer anser att det fungerar till fullo eller näst intill. Tre personer 

anser att området behöver utvecklas. 

2. Företräder vår kommun i miljö- och byggfrågor 

Åtta personer anser att förvaltningschefen fungera till fullo eller näst intill. 

Två personer anser att förvaltningschefen behöver utveckla företrädarskapet. 

3. Innehar förmåga att kommunicera med medborgare 

Sju personer anser att det fungerar till fullo. Två personer mitt i mellan 

fungerar till fullo och behöver utvecklas. 

4. Innehar förmåga att kommunicera med medarbetare 

Åtta personer anser att förvaltningschefens förmåga att kommunicera med 

medarbetarna fungerar till fullo eller näst intill. Två personer markerar 

förmågan mitt i mellan fungerar till fullo och behöver utvecklas. 

5. Innehar förmåga att kommunicera med myndigheter 

Sex personer svarar att förvaltningschefens förmåga fungerar till fullo eller 

näst intill. En person markerar förmågan mitt i mellan fungerar till fullo 

och behöver utvecklas. 

Slutsatser 

Flertalet av de personer som svarat anser att förvaltningschefens arbetsinsatser 

fungerat till fullo eller näst där intill utifrån de krav som ställdes 

vid ledigförklarandet av tjänsten. Utvecklingsområden finns angivna i ett 

antal kommentarer och står, som några påpekat, inte i motsats till ett väl 

fungerande ledningsansvar. 

Undertecknad har under det år som gått följt förvaltningschefen i hans 

arbete och i några specifika ärenden, samt genomfört medarbetarsamtal 

och delar uppfattningen, som de flesta beskrivit, att förvaltningschefen 

fullföljer uppdragen enligt kravspecifikationen. Förvaltningschefen ingår i 

kommun-chefens ledningsgrupp och i möten inom KNÖL-samarbetet och 

136 

2

idrar på ett positivt sätt i diskussioner om förvaltningens uppdrag och 

utveckling samt gränsöverskridande samarbeten inom och mellan 

kommuner. 

Undertecknad kommer med förvaltingschefen diskutera de utvecklingsområden 

som markerats som ”behöver utvecklas” i utvärderingen samt de 

kompletterande kommentarer som lämnats. 

Bedömningen blir därmed att förvaltningschefen ska få fortsatt 

förordnande från och med den 1 januari 2014. 

Christer Lenke 

Kommunchef 

137 

3

16. Information om ansökan om bidrag från Leader Bergslagen 

Kommunstyrelsen beslutade i april 2013 att kommunchefen får i uppdrag att utse 

ansvarig för upprustning av Kyrkberget, samt att kommunchefen får i uppdrag att snarast 

tillsammans med Kyrkbergsgruppen söka bidrag från Leader Bergslagen. 

Ansökan om bidrag skickades in den 8 maj 2013. 

Sida 18 av 19 

138

17. Meddelanden 

1. Revisionsberättelse 2012 för Lindesbergs kommun: Beslut från 

kommunfullmäktige 2013-05-21: Lindesbergs kommuns styrelse, nämnder och 

beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ, beviljas ansvarsfrihet 

för verksamhetsåret 2012. 

2. Länsstyrelsen i Örebro län: Protokoll från integratonsmöte den 3 maj 2013 


Meddelande 01 Revisionsberättelse 2012 beslut KF.pdf (inkluderad nedan) 

Meddelande 02 Anteckningar Integrationsrådet 3 maj 2013.pdf (inkluderad nedan) 

Meddelande 02b Integrationsrådet 3 maj 2013Christopher.pdf (inkluderad nedan) 

Sida 19 av 19 

139

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

Kommunfullmäktige 2013-05-21 

KF § 64 Dnr. 2013/165 

Revisionsberättelse 2012 för Lindesbergs kommun 

Beslut 

Lindesbergs kommuns styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda 

ledamöterna i dessa organ, beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012. 


Kommunrevisorerna beslutade den 23 april 2013 att tillstyrka att 

fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för att styrelse, nämnder och beredningar 

samt enskilda ledamöter i dessa organ. 

Kommunrevisorerna tillstyrkte också att kommunens årsredovisning 

godkänns. 

Den kommunala revisionens ordförande Bo Björn (M) inledde 

behandlingen på kommunfullmäktiges sammanträde med en information 

om vilka granskningar den kommunala revisionen genomfört samt 

tillstyrkte ansvarsfrihet och att årsredovisningen godkänns. 

_________ 

Meddelas för kännedom: 

Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och beredningar 

Justerande Utdragsbestyrkande 

140 

1

Anteckningar Integrationsrådet 3 maj 2013 

Tema utbildning 

1. Inledning 

Landshövding Rose-Marie Frebran öppnade mötet. 

2. Presentation av verksamheten på Masugnen 

Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och 

motor - för arbetsliv och lärande. Vuxenutbildning är ett strategiskt område för att utveckla 

såväl arbetsliv, som individ i ett demokratiskt samhälle. Kunskaper måste ständigt förnyas, 

kompetenser kompletteras och egenskaper utvecklas. Att utbilda sig under hela sitt arbetsliv 

anses idag vara en självklarhet.Vår människo- och kunskapssyn påverkar vårt arbetssätt. Vi 

strävar därför efter att utveckla vår mångkulturella pedagogiska mötesplats, där alla under 

eget ansvar kan påverka sitt lärande. 

Masugnen har ca 50 anställda och ca 750 elever. De driver två pilotprojekt med utbildning i 

vård och industriutbildning samtidigt med SFI. 

3. Örebros modell 

Christopher von Stedingk redogör för Örebros arbete med SFI och presenterar ett bildspel 

som bifogas. 

4. Nästa möte 

Bestämdes till 8 november. Platsen utreds för närvarande. 

Anteckningar: Björn Wendin 

141

Snabbkurs i ämnet Språk och 

framtid 

Språk och framtid är den kommunala 

enhet som ansvarar för 

arbetsmarknadsinriktad sfi 

Vi ska verka för att minska 

bidragsberoendet och öka graden av 

egenförsörjning 

142

Vi har funnits i ca sju år och vår verksamhet står på två ben 

1. Den statligt styrda och reglerade sfi-undervisningen 

2. Det kommunala uppdraget att genomföra (1) med en uttalad 

arbetslinje 

•Att få de två benen att dansa i takt kan ibland vara en utmaning som 

heter duga! 

Totalt ca 900 deltagare i sfi, varav ca 650 på Språk och framtid 

Ca 120 har instegsjobb 

Vårt mål sett över året är att 50 % ska integrera sfi-undervisning med 

arbetsmarknadsaktivitet varje månad och att 70% ska sluta på Dnivå 

med godkänt betyg 

143

Område Utbildning 

All kommunal vuxenutbildning 

Organisationen i korthet 

Vuxenutbildningsoch 

arbetsmarknadsnämnden 

Förvaltningschef 

Område Arbete och försörjning 

Alla kommunala arbetsmarknadsinsatser 

och försörjningsstöd 

144

Vår nisch är alltså arbetsmarknadsinriktad 

SFI 

65 personer, huvudsakligen lärare, utbildare, 

arbetskonsulenter, samtliga är anställda på 

semestertjänst (= 40-timmarsvecka) 

Vi är den gemensamma ingången till all SFI 

för vuxna i Örebro kommun 

Så här går det till: 

145

Kommunal SFI som nav för integrationen 

1. Anmälan/ansökan 

2. Kartläggningssamtal (validering) 

3. Steget in i Örebro, samhällsorientering på 

modersmål, fyra veckor, allt i enlighet med 

lagen om etablering av nyanlända 

4. Vips in i fortsatt verksamhet! 

146

Kompletterande och 

yrkesförberedande kurser i 

samarbete med Arbetsförmedlingen 

Några exempel: 

DHL, 12 yrkesförare, samtliga fick jobb. 

Plåtslagare, 12 stycken, samtliga fick jobb på 

tre orter. Utbildningsomgång två hade 

avslutning för ett par timmar sedan!!! 

Måleri, 10 snabbutbildade och validerade 

målare 

Fastighetsbolaget Futurum, 15 personer i 

projektanställning 

147

Samverkan för integration på arbetsmarknaden 

Det är enkelt 

En bransch, eller ett företag har rekryteringsbehov 

Arbetsförmedlingen bekräftar att det finns en arbetsmarknad 

På Språk och framtid finns många människor som vill komma in på den 

arbetsmarknaden 

Vi, alltså branschen/företaget, arbetstagarorganisation, 

Arbetsförmedlingen, Språk och framtid, sätter oss tillsammans och 

formulerar en idé om utbildning med (förhoppningsvis) en garanti om 

jobb. 

När förutsättningarna är klara, inklusive tidplan vidtar rekryteringen som 

sker via information och ”scanning” av handlingsplaner etc. bland sfideltagarna. 

→ 

Information → intervjuer → prova-på-dagar → urval → kursstart 

148

Framgångsfaktorer 

Näringslivets engagemang 

Reellt behov, inget nödhjälpsarbete 

!Nära samarbete mellan stat och kommun! 

Välplanerad information med ”rätt” personer 

närvarande 

Rekrytering á la anställning = konkurrenssituation 

149

Mest spännande just nu 

Postens etablering i Hallsberg 

Mitt hjärta är fullt av det så jag berättar istället för att 

skriva 

150

När vi ändå är här skulle jag vilja önska mig en 

”pavlovsk-hundreflex” från er alla 

Typ så här 

När du hör någon som går i rekryteringstankar ska 

du säga till henne/honom att ta kontakt med mig 

eller med Stefan Pettersson på Arbetsförmedlingen 

Eftersom vi har stora gemensamma muskler och 

möjligheter att driva processer tillsammans 

151

•Tänk framåt 

•Integration skapar man tillsammans 

152

Regional samverkan Svenska för invandrare, Sfi - Lindesberg.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?