Protokoll - Webbhotell SLL - Stockholms läns landsting

HyperAkut STroke Alarm 

HASTA 2007-2010 

Ett forskningsprojekt inom Stockholms Läns Landsting 

som syftar till att förbättra den prehospitala och akuta hospitala vårdkedjan vid 

stroke så att fler patienter kan ges tillgång till tidig behandling på strokeenhet för 

att begränsa hjärnskadan i det hyperakuta skedet av stroke 

HASTA studieprotokoll v 5..0 2008-03-03 

1

Den akuta vårdkedjan (prehospital och akut hospital vård) är en integrerad del av hela 

strokevårdkedjan 

Projektet består av tre delar: 

1. En randomiserad studie som belyser värdet av ökad prioriteringsgrad av 

strokefall från SOS Alarm (112) 

2. En systematisk kartläggning av de faktorer som underlättar respektive 

försvårar genomförandet av trombolysbehandling och tidig vård på 

strokeenhet 

3. En observationsstudie som belyser vårdkedjan från primärt strokecentra 

till ett högspecialiserat strokecentrum för de patienter som övervägs för 

hemikraniektomi vid malign cerebri mediainfarkt och neurointervention. 

En randomiserad del ingår även i detta delprojekt. 

I projektet ingår också en retrospektiv kartläggningsstudie av identifiering, 

prioritering och vård av strokepatienter vid Södersjukhuset och dess 

korresponderande ambulansorganisation. 


2

1. BAKGRUND 

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och dödlighet. I Sverige insjuknar cirka 

30 000 personer varje år, i världen cirka 20 miljoner varav omkring fem miljoner människor 

dör. 

Stroke är den kroppsliga sjukdom som har flest vårddagar på sjukhus. Stora delar av 

kostnaderna ligger hos landsting och kommuner. Kostnaderna för samhället för stroke är ca 

12 miljarder kronor per år (kostnadsläge år 2000) 1 . 

Stroke/slaganfall är ett samlingsnamn för plötsligt insjuknande med neurologiska symptom, 

som förlamning eller talsvårigheter, där orsaken är att blodet inte når fram till hjärncellerna. I 

80 % av fallen är orsaken en hjärninfarkt och i 20 % en hjärnblödning 2 . 

Hjärninfarkt (ischemiskt stroke) uppstår genom att en blodpropp täpper till en pulsåder i 

hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör 

nervcellerna. Blodproppen kommer ofta från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen 

kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om 

det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet. 

Hjärnblödning (hemorrhagiskt stroke) kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är 

försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en 

del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller 

missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. 

1.1 Behandling i akutskedet 

Vård på strokeenhet har visats minska dödlighet, beroende av annans hjälp för dagliga 

livsaktiviteter (ADL-beroende) och behov av institutionsvård efter stroke jämfört med vård på 

en vanlig vårdavdelning. Dödligheten under uppföljningstiden minskar från ca 25 till ca 21 

procent, risken för död eller ADL-beroende från cirka 60 till ca 56 procent. Risken för död 

eller institutionsboende minskar från ca 45 till 40 procent 3 . 

Försök har gjorts att identifiera de faktorer i vården på strokeenhet som åstadkommer de 

bättre resultaten. Den multidisciplinära sammansättningen av personal med speciell kunskap 

om strokesjukdomen, vårdprogram, åtgärder för förebyggande och behandling av 

komplikationer, tidig mobilisering är faktorer som tillmätts betydelse 3 . 

Till följd av ökade krav på övervakning och behandling i akutskedet av stroke har inom eller i 

anslutning till strokeenheterna också på flera håll utvecklats intermediära vårdenheter, 

'neurologiska akutvårdsenheter' eller 'strokeintensivenheter', med möjlighet till teknisk 

övervakning av blodtryck, puls, EKG, syremättnad och med ökad täthet av personal som är 

särskilt utbildade inom stroke. 

Under 2006 registrerades 3596 strokeinsjuknanden i Stockholm Läns Landsting (SLL) i 

Riksstroke. Av dessa var 2673 under 85 år. Under 2006 vårdades 65 % av patienterna initialt 

på strokeenhet. Om man inkluderar patienter som någon gång under den akuta vårdtiden 

inlades på strokeenhet uppgår andelen till 74% 4 . 


3

Trombolysbehandling är den första läkemedelsbehandling som visat sig ha effekt vid 

ischemiskt stroke 5 . Behandlingen, som ges som intravenöst dropp under en timme, har 

godkänts om den kan ges inom tre timmar efter ett strokeinsjuknande där hjärnblödning 

uteslutits med datortomografi. I översikter över effekten av trombolys framgår att andelen 

patienter som är ADL-beroende eller döda efter 3 månader minskar med 10 % 6 . Det är också 

rimligt att anta att uppmärksamheten kring behandlingsmöjligheterna i akut skede medfört att 

också patienter som inte kunnat ges trombolysbehandling gynnas av att de tidigare kommer 

till strokeenhet. Under år 2006 behandlades 93 patienter med trombolys inom SLL, vilket 

utgör 2,6 % av alla ischemiska stroke. 4,7 . Situationen i SLL är något bättre än i riket i övrigt 

där 2,1 % av alla ischemiska strokefall behandlats 4 . Med snabbare identifiering av strokefall 

och snabbare transport till sjukhus bör det vara möjligt att markant öka andelen behandlade 

fall ytterligare och därmed öka andelen strokepatienter som är ADL-oberoende. 

Hemikraniektomi är en behandling som tillämpats under många år utan tydlig grund i 

randomiserade prövningar. Behandlingen, som i huvudsak innebär att man temporärt 

avlägsnar en betydande del av skallbenet över hjärninfarkten, har ansetts i första hand 

indicerad vid sådana hjärninfarkter som drabbar den mellersta hjärnartärens 

utbredningsområde och som har ett malignt förlopp med snabb svullnad och hög dödlighet. 

Detta förlopp karaktäriserar blodproppar inom den första delen av mellersta hjärnartären hos 

patienter upp till 60 års ålder. I en sammanställning över befintliga data från randomiserade 

studier 8 gällande patienter upp till 60 års ålder som behandlats inom 48 timmar har nu 

påvisats att behandlingen minskar mortaliteten i den studerade patientgruppen från cirka 70 % 

till cirka 20 % och ökar andelen ADL-oberoende eller lätt ADL-beroende från cirka 20 % till 

cirka 40 %. En farhåga vid utvärderingen av hemikraniektomi är att de patienter som 

överlever till stor del blir totalt vårdberoende med mycket låg livskvalitet. De totalt 

vårdberoende patienterna ökade inte, men en betydande andel, 31 %, var måttligt-uttalat 

ADL-beroende. I en bedömning av tillgängliga evidens har konsensusgruppen vid Karolinska 

Stroke Update 2006 bedömt att högsta bevisgraden (grad A) föreligger för slutsatsen att 

hemikraniektomi reducerar dödligheten hos patienter och att operationen förbättrar det 

kliniska resultatet hos dem som överlever 9 . Behandlingen har sedan flera år tillämpats på 

selekterade fall vid neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. 

Trombektomi, eller mekaniskt avlägsnande av blodpropp i hjärnan, är en behandling som ökat 

i omfattning framför allt i USA, där myndigheterna godkänt en behandling kallad MERCI 

(Mechanical Embolus Removal in Cerebral Ischemia) 10,11 . Behandlingen kan framför allt ha 

betydelse som tillägg till trombolys i de fall den intravenösa behandlingen inte leder till en 

öppning av det tilltäppta kärlet och neurologisk förbättring uteblir. Vid Karolinska 

Universitetssjukhuset i Solna har ett drygt trettiotal patienter behandlats, varav den första 15 

rapporterats på den europeiska strokekonferensen 2007 12 . Stockholm och Helsingfors är också 

representerade i styrgruppen för ett internationellt register över MERCI 13 och en 

randomiserad studie är under förberedande. 

1.2 Motiv för en samlad ansträngning att förbättra den akuta strokevården 

Som ovan påpekats har SLL en relativt god position i landet när det gäller tillämpningen av 

trombolys, en jämförbar ställning när det gäller utnyttjande av strokeenheter och en ledande 

ställning avseende utvecklingen inom neurointervention. Även beträffande hemikraniektomi 

har SLL en framskjuten position. Det är dock otillfredsställande att tiden från insjuknande till 

anländande till sjukhus för strokepatienter, och fördröjningen från anländande till sjukhus till 

behandling med trombolys är alltför lång, i genomsnitt cirka en timme vardera, med vissa 

mindre variationer mellan sjukhusen och under perioder. Enligt SITS-registret kan dessa tider 

vid en jämförelse med andra länder förbättras påtagligt och det bör vara rimligt att uppnå en 


4

maximal tidsfördröjning från anländande till sjukhus till trombolys på 30 minuter. I en studie 

från Helsingfors var andelen trombolyspatienter som var ADL-oberoende efter 3 månader 

60% om tiden mellan insjuknande och behandling var 120 minuter, medan den var närmare 

100% inom 60 minuter 14 . 

Även om en viss förbättring har skett under 2006 och 2007 avseende andelen patienter som 

behandlats med trombolys och andelen patienter som behandlats på strokeenheter, är det 

otillfredsställande att utvecklingen inte går snabbare. Övertygelsen har därför växt att det 

krävs en samling av alla inblandade i den prehospitala vårdkedjan för att nå mer påtagliga 

resultat inom en rimlig tid. Under 2007 har därför en styrgrupp, bestående av representanter 

för hela den prehospitala vårdkedjan, inklusive akutsjukhusens strokeenheter, samt från SLL 

Forum/Centrum för Vårdutveckling, arbetat fram ett studieprotokoll för ett studieprojekt som 

kallats Hyperakut Stroke Alarm, HASTA. Projektet är i avseende på den prehospitala 

vårdkedjan en uppföljning av den tidigare rapporten Bättre Strokevård i Stockholm 16 , som 

ligger till underlag för SLL:s samlade förändringsarbete inom stroke. 


5

HASTA 1: STUDIEPROTOKOLL 

Hyperakut Stroke Alarm – Randomiserad studie av ökad 

prioriteringsgrad 

2.1 STUDIENS SYFTE 

Primärt syfte: 

- att genom ett koncept, nedan kallat HASTA, öka andelen patienter som kan ges tidig 

behandling på strokeenhet för att begränsa hjärnskadan i det hyperakuta skedet av stroke (t.ex. 

intravenös trombolysbehandling, metabol övervakning). Med HASTA-koncept avses 

utlarmning av ambulans med prioritet 1, förvarning till sjukhus från ambulans, tidig 

diagnostik och klinisk bedömning vid ankomsten till sjukhus, samt prioriterad inläggning på 

strokeenhet. 

Specifika mål: 

1. Att utvärdera om en ökad prioriteringsgrad inom den prehospitala vårdkedjan för 

strokepatienter i hyperakut skede medför att fler patienter når strokeenhet inom 6 timmar efter 

symtomdebut med utförd datortomografi/magnetkameraundersökning och med bedömning av 

kroppstemperatur, glukoskoncentration, elektrolytbalans, blodtryck, EKG, syrgasmättnad och 

neurologisk allvarlighetsgrad enligt NIH-skalan 


strokepatienter i hyperakut skede medför att fler patienter kan ges intravenös 

trombolysbehandling inom 3 timmar efter insjuknandet 


strokepatienter i hyperakut skede medför att fler patienter kan ges metabol övervakning under 

24 timmar efter insjuknandet 

4. Att utvärdera om en HASTA- prioritering för strokepatienter i hyperakut skede från SOS 

Alarm medför att strokepatienter snabbare diagnosticeras med datortomografi, snabbare når 

strokeenhet/vårdavdelning och snabbare erhåller trombolysbehandling och metabol 

övervakning 

5. Att utvärdera sensitivitet och specificitet för identifiering med hjälp av FAST-test (se sida) 

av strokepatienter vid SOS Alarm som insjuknat inom de senaste 6 timmarna 

6. Att minst 10 % av alla patienter med ischemiskt stroke inom Stockholms Läns Landsting 

ska behandlas med intravenös trombolysbehandling 2010 (mot idag cirka 3 %). 

7. Att retrospektivt och prospektivt belysa de olika prehospitala faktorer som påverkar 

handläggning av strokepatienter exempelvis blodtryck, blodsocker, FAST-test, 

kroppstemperatur, vikt och syremättnad. 

8. Att utvärdera om skillnader föreligger mellan könen avseende symtompresentation, 

fördröjning mellan symtomdebut och larm samt omhändertagande i vårdkedjan 


6

2.2 STUDIEDESIGN 

Detta är en öppen multicenter, regional, prospektiv, randomiserad studie som omfattar 

akutsjukhusen i Stockholm Läns Landsting. Patienter som avses rekryteras till studien har 

själva eller med hjälp av annan person kontaktat SOS Alarm, och antingen i samband med 

larmsamtalet eller senare av ambulanspersonal bedömts som ett akut strokeinsjuknande inom 

de senaste 6 timmarna i åldergruppen fyllda 18 till ej fyllda 86 år. Identifieringen sker med 

hjälp av det s.k. FAST-formuläret (Bilaga 1) och leder till randomisering till ett av två 

handlingsalternativ: 

Interventionsgrupp = HASTA-Prio 1, de patienter som randomiseras till ambulansuppdrag 

med prioritetsgrad 1 (omedelbar transport med blåljus). Patienter som handläggs med 

prioritetsgrad 1 benämns HASTA-Prio 1. HASTA-Prio 1 ges högsta prioritet genom hela 

vårdkedjan, dvs. under det prehospitala skedet, ankomsten och initiala bedömningen på 

sjukhuset, datortomografisk undersökning samt initiala åtgärder på strokeenhet. HASTA-Prio 

1 har hög prioritet till omedelbar inläggning på strokeenhet. 

Kontrollgrupp = HASTA-Standard, standardomhändertagande enligt nu gällande rutin, dvs 

utlarmning inom 30 minuter, ej blåljus, prioritetsgrad 2. Patienter som randomiserats till 

HASTA-Standard men som uppfyller i dag gällande kriterier för Stroke Alarm inom 

ambulansvården, dvs. strokeinsjuknande inom de senaste 3 timmarna handläggs enligt nu 

gällande rutin för trombolyslarm. 

Studiens vårdkedja är komplett när patienten har anlänt till strokeenhet/vårdavdelning och 

följande åtgärder vidtagits: datortomografi/magnetkamera-undersökning av hjärnan, kontroll 

att EKG utförts, kontroll att blodglukos analyserats, blodtryckskontroll utförd, 

temperaturmätning utförd, syrgasmättnad och elektrolytbalans kontrollerats samt neurologisk 

symtomvärdering enligt NIH-skalan utförd (Bilaga 2). Om dessa åtgärder inte utförts inom 24 

timmar efter insjuknandet anses studievårdkedjan avslutad utan fullständiga åtgärder. 

Tidpunkt för inledande av trombolysbehandling noteras. Kriterier för trombolysbehandling 

framgår av Bilaga 3. Endast åtgärder enligt CRF registreras. 

Patienter som vid läkarbedömning inte anses vara strokefall som kontaktat SOS Alarm inom 6 

timmar efter symtomdebuten räknas som falskt positiva vid selektionen i SOS Alarm. 

Strokepatienter som transporterats med ambulans och inte har identifierats av SOS Alarm 

eller ambulanspersonal såsom stroke, betraktas som falskt negativa. 

I studien ingår också en analys av faktorer som underlättar respektive försvårar snabbt 

genomförande av trombolysbehandling och ankomst till strokeenhet. Denna del av studien 

kommer att baseras på insamling av uppgifter från olika professionella grupper inom 

strokeområdet. 

En säkerhetsanalys av eventuella konflikter mellan prioritet 1 larm från SOS Alarm kommer 

att utföras under studien. Den ökade utlarmningen av prioritet 1 för strokepatienterna i 

interventionsgruppen kommer granskas i interimanalys för att bevaka säkerheten i studien dvs 

att andra larm inte påverkas negativt i handläggningen. 


7

STUDIEPOPULATION I DEN RANDOMISERADE DELEN AV 

STUDIEN 

Studiepopulationen utgörs av patienter som själva eller genom annan person kontaktar SOS 

Alarm, eller identifieras av ambulanspersonal, med symtombeskrivning som kan tyda på 

insjuknande i stroke inom de senaste 6 timmarna. Inklusions- och exklusionskriterier 

specificeras i Bilaga 1. En översikt över studiepopulationen och studiens förlopp framgår av 

Bilaga 4. 

2.3.1 Inklusionskriterier 

Inklusion i studien kan ske enligt följande (av SOS Alarm eller ambulanspersonal): 

1. Plötsligt påkomna symtom som talar för stroke, som ensidig förlamning eller svaghet i ena 

sidans arm och/eller ben och/eller talsvårigheter. FAST-mallen är ett hjälpmedel. 

2. Insjuknandet har sannolikt skett inom de senaste 6 timmarna. 

2.3.2 Exklusionskriterier 

1. Patient 86 år (ej fyllda 18 eller fyllda 86 år) 

2. Okänd insjuknandetid. 

3. Patienter där annan akut sjukdomsproblematik överväger, t ex känd epilepsi, intoxikation. 

4. Patient som är beroende av annans hjälp för dagliga livsaktiviteter (ADL-beroende), ex 

sängbunden 

5. Terminalt sjuk – med förväntad överlevnad

2.4 BESKRIVNING AV DEN PREHOSPITALA VÅRDKEDJAN 

2.4.1 Vårdkedjans omfattning 

De prehospitala vårdkedjan inleds med att patienten bedöms uppfylla Inklusionskriterier 

(2.3.1) av SOS Alarm (Grupp SOS Alarm), eller ambulanspersonal (Grupp Ambulans). 

Den prehospitala vårdkedjan avslutas i och med att patienten har anlänt till strokeenhet/ 

vårdavdelning och följande åtgärder vidtagits: datortomografi/magnetkamera-undersökning 

av hjärnan, kontroll att EKG utförts, kontroll att blodglukos analyserats, blodtryckskontroll 

utförd, temperaturmätning utförd, syrgasmättnad och elektrolytbalans kontrollerats samt 

neurologisk symtomvärdering enligt NIH-skalan utförd (Bilaga 2). Om dessa åtgärder inte 

utförts inom 24 timmar efter insjuknandet anses vårdkedjan avslutad utan fullständiga 

åtgärder. 

2.4.2 SOS Alarm 

Samtal via 112 som ger misstanke om stroke ska medföra specifika frågor enligt FASTformuläret 

(bilaga 2). Om inklusionskritererna (2.3.1) är uppfyllda och exklusionskriterier 

saknas (2.3.2) bedöms patienten som studiepatient och randomisering sker omedelbart med 

hjälp av förberedda kuvert till 

HASTA-Prio 1, eller 

HASTA-Standard 

och ambulans larmas ut. 

SOS Alarm kan bli kontaktad av ambulanspersonal för randomisering om ambulans vid 

hämtning under annat bedömt tillstånd gör bedömningen att patienten har drabbats av stroke 

och uppfyller kriterierna i FAST-formuläret. 

Patientens identitet (personnummer, namn, adress, telefon) dokumenteras, liksom uppgift om 

insjuknandetid. Alla patienter som bedöms som stroke men som inte fyller inklusions- och 

exklusionskriterierna (SOS/Exkluderade) dokumenteras i studiedokumentationen. Om patient 

randomiserats efter kontakt från ambulans, noteras detta i dokumentationen. 

SOS Alarm registrerar i vilken grad HASTA-larm påverkar annan Prio 1-utlarmning. 

Loggbok upprättas där prio 1-konkurrens kan påvisas/uteslutas. 

2.4.3 Ambulansåtgärder 

Om patienten av SOS Alarm randomiserats till HASTA Prio 1 fortsätter handläggningen som 

HASTA-Prio 1 (Bilaga 7). Om patienten av SOS Alarm randomiserats till HASTA-Standard 

fortsätter handläggningen enligt standard för strokepatienter, dvs normalt med prioritet 2 .Om 

patienten fyller kriterierna för ”trombolyslarm”, dvs. insjuknande inom 3 timmar, är 

handläggningen densamma som tidigare, dvs prioritet 1 och förvarning. 

Om ambulanspersonal identifierar en patient med insjuknande

andomisering. Därefter handläggs patienten enligt HASTA-Prio 1 och HASTA-Standard 

precis som i ovanstående stycke. 

Om ambulanspersonalen bedömer att patient som inkluderats i HASTA genom SOS Alarm 

saknar uppenbara hållpunkter för stroke och/eller att tidpunkten för symtomdebut vid 

närmare kontroll är >6 timmar noteras detta i studiedokumentationen och patienten handläggs 

enligt vanliga rutiner. Studiedokumentationen fylls i och lämnas till akutmottagningen för 

komplettering. Syftet med denna regel är att undvika att en patient ska transporteras med 

prioritet på felaktiga grunder. 

Falldokumentationsformulär, Case Record Form (CRF, Bilaga 5) följer patienten och skall 

finnas i alla ambulanser. CRF finns att ladda ner på Stockholms Prehospitala Centrums 

hemsida (www.sodersjukhuset.se/prehosp). 

Förvarningsrutiner: 

SOS Alarm och ambulanspersonal skall sträva efter att skaffa uppgifter om patientens 

personnummer vid första kontakten med patienten om denna identifieras som stroke. 

Ambulansen kontaktar SOS Alarm för att via dem skicka förvarning till mottagande sjukhus. 

SOS Alarm skickar förvarning till mottagande akutsjukhus enligt gällande rutiner ca 5 

minuter före beräknad ankomst med uppgift om: 

- personnummer 

- positivt FAST (dvs misstanke om stroke) 

- insjuknandetid 

- beräknad ankomsttid. 

När patienten identifieras av ambulansen som aktuell för HASTA bör samtalet till SOS 

Alarm ske via telefon för att personnummer ska kunna lämnas till SOS Alarm för 

vidarebefordran till .aktuell akutmottagning. 

2.4.4 Åtgärder på akutmottagning 

HASTA-Prio 1 patienter skall vara förvarnade och handläggning sker enligt riktlinjer i Bilaga 

7. Riktlinjerna är övergripande och utesluter inte lokala lösningar som medför snabbare och 

säkrare handläggning. Sådana lösningar kan betingas av olika geografiska och personella 

förutsättningar. Lokala riktlinjer ska finnas för HASTA-patienter och dokumenteras i 

studiepärm. 

Den läkare som ansvarar för den akuta bedömningen fortsätter handläggningen enligt 

HASTA-riktlinjen. Enda anledningen att avvika från dessa riktlinjer är om strokediagnos inte 

bedöms föreligga. Ett sådan bedömning medför att patienten utgår ur HASTA. Bedömningen 

noteras i patientens CRF som läggs till journaldokumentationen i avvaktan på att lokale 

koordinatorn samlar in informationen. 

HASTA-riktlinjen innebär huvudsakligen att patienten efter eventuella brådskande akuta 

åtgärder, utan tidsfördröjning förs till datortomografisk undersökning och att därefter 

inläggning på strokeenhet med metabol övervakning och i förekommande fall 

trombolysbehandling sker snarast. 

Strokepatienter som är HASTA-Standard patienter handläggs på samma sätt som 

strokepatienter gör enligt nu gällande strokeriktlinjer. 

2.4.5 Åtgärder på röntgenavdelning 


10

HASTA-Prio 1 patienter ska vara förvarnade och datortomografi av hjärnan, företrädesvis 

inkluderande DT-angiografi och vid behov DT-perfusion, utförs omgående. Om patienten är 

aktuell för trombolys och kontraindikationer saknas kan behandlingen inledas redan på 

röntgenavdelningen under transport till strokeenheten. 

Strokepatienter som är HASTA-Standard patienter eller inte alls är HASTA-patienter 

genomgår undersökning på vanligt sätt, före eller efter inläggning på 

strokeenheten/vårdavdelningen. 

2.4.6 Åtgärder på strokeenhet/avdelning 

Alla strokepatienter, oavsett deltagande i denna studie, bör inläggas på strokeenhet. 

Efter anländande till strokeenhet/vårdavdelning och utförd datortomografi (eller MR) sker 

bedömning av kroppstemperatur, glukoskoncentration, blodtryck, puls, EKG, syrgasmättnad, 

elektrolyter och neurologisk allvarlighetsgrad enligt NIH-skalan (om undersökningarna 

utförts efter insjuknandet men före anländande till avdelningen behöver undersökningen inte 

upprepas om inte särskilda skäl föreligger). Därmed är den prehospitala vårdkedjan avslutad. 

Studiens målsättning är att den prehospitala vårdkedjan ska avslutas inom 6 timmar. 

Om patienten fyller indikationer för trombolysbehandling ska avdelningen ha fått förvarning 

om detta under vårdkedjans gång och vidtagit föreberedelser för att ge trombolys. 

Trombolysbehandlingens start kan ske redan på röntgenavdelningen, men kan också vänta 

tills patienten anlänt till strokeenheten, beroende på lokal organisation. 

Strokepatienter bör om möjligt ligga på övervakningsplats under de första 24 timmarna efter 

insjuknandet (åtminstone under de första sex timmarna efter ankomsten.) för metabol 

övervakning, dvs telemetri, blodtrycks- och pulskontroll, mätning av syrgasmättnad, 

temperaturkontroller och kontroll av elektrolyter och blodsockerhalten. 

Bolusdosen av Actilyse ® kan ges utifrån uppskattad vikt, dock skall uppgiften om möjligt 

kontrolleras med vägning före infusionsstart om detta kan ske utan påtaglig fördröjning av 

behandlingen. Om vägning inte enkelt kan ske, görs en rimlighetsbedömning av den 

föreliggande uppskattningen. 

2.4.7 Uppföljning 

Patienter bedöms med NIHSS vid ankomsten samt 2 timmar och 24 timmar därefter samt vid 

utskrivning från akutavdelning eller efter 7 dagar. Efter 3 månader och 12 månader bedöms 

funktionellt resultat enligt modifierade Rankinskalan. Bedömningarna sker enligt samma 

kriterier som i SITS-registret och dokumenteras där. Vi räknar också med att göra en 

hälsoekonomisk analys under motsvarande uppföljningstid. 


11

2.5 RANDOMISERING 

Randomisering sker 1:1 i block om 8 patienter. Numrerade kuvert som innehåller 

randomiseringskod (HASTA-Prio 1/ HASTA-Standard) finns tillgängliga på SOS Alarm och 

används för randomisering i nummerordning. 

2.6 RESULTATHÄNDELSER 

Resultatbedömningar kommer att utföras för alla patienter som inkluderats i HASTA. 

2.6.1 Primär resultatvariabel 

- andel patienter som anländer till strokeenhet inom 6 timmar efter symtomdebut efter utförd 

datortomografi/magnetkameraundersökning och med bedömning av kroppstemperatur, 

glukoskoncentration, blodtryck, puls, EKG, syrgasmättnad, elektrolyter och neurologisk 

allvarlighetsgrad enligt NIH-skalan 

2.6.2 Sekundära resultatvariabler 

- andelen patienter som kan ges intravenös trombolysbehandling enligt behandlingskriterier 

- andelen patienter som kan ges metabol övervakning inom första vårddygnet 

- tid mellan insjuknande och första datortomografi/magnetkameraundersökning, anländande 

till strokeenhet/vårdavdelning med vidtagna åtgärder enligt 2.4.3, samt start av 

trombolysbehandling och metabol övervakning i förekommande fall 

- sensitivitet och specificitet för identifiering av strokepatienter vid SOS Alarm och ambulans 

som insjuknat inom de senaste 6 timmarna 

- utvärdering i vilken grad HASTA-Prio 1 larm påverkar annan Prio 1-utlarmning inom 

Stockholms läns landsting. 

- överensstämmelse mellan uppskattad vikt och uppmätt vikt. 

- NIHSS efter 2 timmar, 24 timmar, samt vid utskrivning alternativt efter 7 dagar (vilket som 

kommer först) 

- modifierade Rankinskalan (mRS) vid 3 månader 

- andelen patienter som prehospitalt värderas utifrån kroppstemperatur, blodsocker, blodtryck, 

EKG, syrgasmättnad och utvärdera om detta kan bidra till en ökning av den primära 

resultatvariabeln. 

- skillnader mellan könen avseende symtompresentation, fördröjning mellan symtomdebut 

och larm samt omhändertagande i vårdkedjan 


12

2.7 DATAINSAMLING 

Data inhämtade på SOS Alarm dokumenteras on line i HASTA-studiens databas. Stroke 

randomiseringsunderlag (Bilaga 5) används som underlag. 

Ett dataformulär, Case Record Form (CRF, Bilaga 5), används från ambulansen genom 

vårdkedjan fram till och med strokeenheten. Där dokumenteras de data som samlas in under 

vårdkedjan. Respektive lokal koordinator för in dessa uppgifter on line till HASTA-studiens 

databas. 

Data från CRF registreras i studiedatabasen av lokale koordinatorn. De uppgifter som 

överensstämmer med SITS-registret läggs in där. Instruktioner finns i CRF. 

2.8 STATISTISK UTVÄRDERING 

Under 2006 registrerades 3596 strokeinsjuknanden i Stockholm Läns Landsting i Riksstroke. 

Av dessa var 2673 under 85 år. För 1226 av totala gruppen patienter fanns uppgift om 

insjuknandetid. Mediantiden mellan insjuknande och anländande till sjukhus var 2 timmar. 

Omräknat till åldergruppen under 85 år kan man därför ange att 460 patienter anlände inom 2 

timmar efter insjuknandet till sjukhus. Vi bedömer mot bakgrund av tillgängliga data att minst 

900 patienter anlände inom 6 timmar efter insjuknandet och att därmed cirka 1800 patienter 

kan rekryteras till studien inom en tvåårsperiod. 

Under 2006 vårdades 65 % av patienterna initialt på strokeenhet. Om man inkluderar patienter 

som någon gång under den akuta vårdtiden inlades på strokeenhet uppgår andelen till 74%. 

Vi bedömer att andelen som initialt kommer att vårdas på strokeenhet under studieperioden 

kommer att öka även för HASTA-Standard (kontrollgrupp) till följd av information till 

allmänheten och utbildning av prehospital vårdpersonal. Andelen patienter i HASTA- 

Standard som beräknas vårdas vid strokeenhet initialt inom 6 timmar efter insjuknandet 

beräknas därför till 70%. 

För HASTA-Prio 1 bedömer vi att andelen patienter som når strokeenhet inom 6 timmar ökar 

till minst 80%. 

Skillnaden mellan HASTA-Prio 1 och HASTA-Standard beräknas därmed till 10 % (70-80 

%). Antalet patienter per grupp som erfordras för att påvisa en skillnad i den angivna 

storleksordningen med signifikansnivå 0,05 och 90 % power är 262, dvs totalt 524 patienter. 

Anledningen till att vi önskar inkludera betydligt fler patienter än som erfordras för denna 

analys, är önskemålet att möjliggöra analys av sekundära resultatvariabler, framför allt 

avseende andel patienter som erhåller trombolysbehandling. 

Totalt erhöll i SLL år 2006 enligt SITS-registret 79 patienter som var 80 år eller yngre 

trombolysbehandling (enligt Riksstroke 70 patienter). Inkluderas alla åldrar erhöll 93 

patienter behandling enligt SITS (81 patienter enligt Riksstroke). Detta innebär att 2,6 % av 

alla ischemiska strokepatienter erhöll trombolys. Dessa patienter återfinns alla inom gruppen 

som anländer inom 6 timmar efter insjuknandet (i realiteten inom 3 timmar efter 

insjuknandet), vilket innebär att med oförändrat antal trombolysbehandlingar 8,8 % av de 900 


13

patienter som förväntas anlända inom 6 timmar blir behandlade. Vi bedömer att HASTA- 

Standard (kontrollgruppen) under studieperioden kommer att omfatta 50 

trombolysbehandlade patienter per år, totalt 100, motsvarande 11% av samtliga som anländer 

inom 6 timmar, samt att 75 patienter inom HASTA-Prio 1 kommer att behandlas med 

trombolys, dvs totalt 150 patienter, motsvarande 17% av samtliga som anländer inom 

motsvarande period. 

Grupperna kommer att jämföras, avseende skillnad i proportioner av primära och sekundära 

resultatvariabler, med χ 2 metoden samt med påvisande av konfidensintervall för skillnader. 

Skillnad mellan grupperna avseende andel patienter som efter viss tid inte anlänt till 

strokeenhet redovisas enligt Kaplan-Meyer-metoden. Analyserna kommer att utföras enligt 

intention-to-treat (omfattande samtliga randomiserade patienter, inklusive dem som senare 

bedöms inte vara strokepatienter som insjuknat inom 6 timmar) samt enligt protokoll 

(omfattande dem som inkluderats korrekt). 


14


Systematisk kartläggning av faktorer som underlättar respektive 

försvårar genomförandet av trombolysbehandling och tidig vård 

på strokeenhet 

3.1 KARTLÄGGNINGENS SYFTE 

- att identifiera faktorer som kan förväntas underlätta respektive försvåra snabb och 

säker ankomst till strokeenhet samt genomförande av trombolysbehandling 

- att utarbeta metoder för att tillämpa/undanröja dessa faktorer i den prehospitala 

vårdkedjan 

- att utvärdera effekten av dessa faktorer genom systematiska intervjuer med berörd 

personal 

3.2 EXPERTGRUPPSMÖTE 1 

Studien inleds med ett expertgruppsmöte med företrädare för hela strokevårdkedjan. Särskild 

vikt läggs vi närvaro från den prehospitala och akuta hospitala vårdkedjan. Inbjudan ska 

innefatta en förklaring av mötets syfte, men inte ge någon bakgrundsdokumentation. 

Under mötet ges en bakgrundsbeskrivning och inbjuds till en förutsättningslös diskussion om 

åtgärder som kan förbättra kvaliteten i den prehospitala vårdkedjan och minska tiden mellan 

strokelarm och ankomsten till strokeenhet. 

Mötet avses generera förslag som sammanställs och utvärderas av studieledningen. Förslagen 

bearbetas för att forma en modell för förbättrad funktion av prehospitala vårdkedjan vilken 

ska integreras i HASTA-studiens program. 

3.2 EXPERTGRUPPSMÖTE 2 

Expertgruppens uppföljande möte ska fastställa modellen som framtagits från 

Expertgruppsmöte 1 och diskutera dess praktiska genomförande. Detta möte ska följas av 

uppföljningsmöten under HASTA-studiens förlopp. 

3.3 INTERVJU FÖRE, UNDER OCH EFTER GENOMFÖRANDE 

En intervju om kännedom om HASTA-programmet, betydelsen av snabb handläggning av 

akut stroke och viktiga vårdkvalitetsfrågor avses ske i början, mitten och vid avslutningen av 

projektet. Intervjun bör omfatta yrkeskategorier som är involverade i den prehospitala 

vårdkedjan. 


15

3.4 GENOMFÖRANDE AV EXPERTGRUPPSREKOMMENDATIONER 

Rekommendationerna från Expertsgruppsmötena och dess uppföljningar integreras i 

riktlinjerna för HASTA-projektet. 

3.5 FORTSATT FAKTAINSAMLING 

Under studiens gång kommer nya Expertgruppsmöten att hållas för att löpande utvärdera och 

förbättra modellen. 


16


En observationsstudie av vårdkedjan från primära strokecentra 

till högspecialiserat strokecentrum för patienter som övervägs för 

hemikraniektomi vid malign cerebri mediainfarkt och 

neurointervention 

3.1 STUDIENS SYFTE: 

Primärt syfte: 

- att etablera en vårdkedja för akuta högspecialiserade strokefall 

- utvärdera vårdkedjans funktion avseende sensitivitet, specificitet och säkerhet 

- jämföra två alternativ för remittering av patienter med malign expansiv arteria cerebri 

mediainfarkt, med eller utan begynnande medvetandepåverkan 

Specifika mål: 

1. Att etablera och utveckla en sambandsfunktion mellan jouransvariga på samtliga 

akutsjukhus och en neurobakjourslinje på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. 

Bakjouren skall vara omedelbart tillgänglig för råd och ställningstagande angående 

remittering av patienter som kan bli aktuella för hemikraniektomi, neurointervention eller 

annan högspecialiserad vård. 

2. Att etablera kriterier för överföring och återföring av patienter som bedömes erfordra 

högspecialiserad vård och utvärdera kriteriernas sensitivitet och specificitet 

4. Att bedöma sensitivitet och specificitet för två olika förfaringssätt beträffande patienter 

som kan bli aktuella för hemikraniektomi: att överföra patienter till Karolinska 

Universitetssjukhuset i Solna utan medvetandesänkning, förutsatt att alla övriga kriterier är 

uppfyllda, eller att avvakta tills en begynnande medvetandesänkning inträffat. 

5. Att utvärdera säkerheten i vårdkedjan, såsom medicinska komplikationer som hanterats 

under transporten, avlidna i anslutning till transport samt tid överstigande 60 minuter mellan 

HOTLINE-kontakt och ankomst till Karolinska Solna. 

3.2 STUDIEDESIGN 

Detta är en öppen multicenter, regional, prospektiv, delvis randomiserad studie som omfattar 

akutsjukhusen i SLL. Patienter som avses rekryteras till studien har bedömts som HASTApatienter 

enligt studiens kapitel 2.3.1 och 2.3.2. 

Patienter som kan bedömas som fall för högspecialiserad vård vid Karolinska 

Universitetssjukhuset i Solna är aktuella för studiens del 3. Det kan vara fråga om att en 


17

patient utvecklar symtom på malign expansiv arteria cerebri mediainfarkt (MECMI) och 

övervägs för hemikraniektomi. Hittills har tydliga kriterier saknats, tillämpningen varierande 

och råden från Karolinska Universitetssjukhuset inte samordnade. Syftet med studien är att 

forma klara kriterier för när patienter ska överföras och en enhetlig rådgivning från 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De kriterier som nu föreslås bygger på senaste 

sammanställningen över randomiserade studier 8 . En strävan är dock att förkorta tiden mellan 

insjuknande och behandling eftersom det finns indikationer i hittills presenterade 

studieresultat som tyder på ett bättre resultat avseende återhämtningen av de patienter som 

återhämtar sig vid ett tidigare ingripande. En omdiskuterad fråga är emellertid om man ska 

vänta med transport till begynnande vakenhetssänkning inträffar eller inte. Om man gör det 

ökar specificiteten avseende hur många överförda patienter som senare kommer att opereras, 

men den risk man tar är att tiden till operation fördröjs. En fördel med hög specificitet är att 

färre patienter transporteras i onödan, vilket minskar obehag och risker relaterade till 

transporten och minskar belastningen på de sjukvårdande enheterna. 

Beträffande neurokirurgisk utrymning av hjärnblödningar gäller att evidens saknas för klinisk 

nytta. Dock finns vissa undantag där neurokirurgi kan vara motiverad, se nedan. 

Övriga fall som kan bli aktuella för överförande till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 

är sådana som övervägs för neurointervention, framför allt gällande mekaniskt 

blodproppsutdragning, trombektomi. Denna metod är godkänd i USA och har CEgodkännande 

inom Europeiska Unionen. Karolinska Universitetssjukhuset är ledande på 

området i Europa med ett trettiotal tillämpningar inom strokeindikationen, varav de första 15 

rapporterats på Europeiska strokekonferensen i Glasgow 2007 12 . Rekanaliseringsfrekvensen i 

vårt lokala material är hög. Framför allt gäller ingreppet tillämpning i selektiva fall av 

blodpropp i de större kärlen i hjärnan där inte trombolys i intravenös droppform medfört en 

rekanalisering eller där trombolys inte kan ges pga kontraindikationer. Vid stora blodproppar i 

den mellersta hjärnartären kan man från SITS-registret bedöma att denna frekvens är cirka 50 

%. MERCI kan också användas utan föregående intravenös trombolys, framför allt gäller 

detta om patienten har ocklusion av arteria basilaris och befinner sig på Solnaenheten, det vill 

säga med omedelbar möjlighet att inleda interventionen. 

Avseende båda dessa indikationer avser studien att utvärdera kriteriernas sensitivitet och 

specificitet, logistik vid kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och vid 

transporter, samt säkerhet vid transporter. Patienter som har avslutat den högspecialiserade 

vården avses normalt återföras till remitterande klinik. 

Kriterier för neurointervention (Bilaga 8): 

1. Akut basilarisocklusion. Det är i regel önskvärt att intravenös trombolysbehandling 

initieras omgående i samband med att basilarisocklusion identifierats och Karolinska 

Solna bakjouren kontaktas. Efter överenskommelse överförs patienten för eventuell 

kompletterande trombektomi på KS (Karolinska Solna). 

2. Patient som insjuknat med ischemiskt stroke och som fyller inklusionskriterierna för 

trombolysbehandling men där sådan förhindras av exklusionskriterier (tex pågående 

Waranbehandling eller nyligen genomgången operation) kan övervägas för 

intervention i selekterade fall om datortomografisk angiografiundersökning påvisat en 

ocklusion inom segmenten M1 och proximala M2/M3 eller inom vertebralis- och/eller 

basilarisartärerna upp till baslilaristoppen 

3. Patient som inlett eller genomgått intravenös trombolysbehandling och där 

datortomografisk angiografiundersökning påvisat en ocklusion inom segmenten M1 


18

och proximala M2/M3 eller inom vertebralis- och/eller basilarisartärerna upp till 

baslilaristoppen kan övervägas för intervention i selekterade fall 

4. Vid fall av misstänkt proximal ocklusion av mellersta hjärnartären, tex pga den 

kliniska symtombilden eller pga närvaro av s.k. Hyperdense Middle Cerebral Artery 

Sign kan patient bli aktuell för överföring om inte datortomografisk angiografi kan 

utföras lokalt 

5. Vid selekterade fall av akuta upprepade, ökande eller hotande symtom från 

hemodynamiskt signifikanta intrakraniella eller extrakraniella stenoser, eventuellt i 

samband med insufficienta kollateralartärer i Willis’ cirkel (förutsätter utredning med 

DT- eller MR- angiografi och eventuellt perfusionsundersökningar). 

För trombektomi i samband med intravenös trombolys eller vid kontraindikation för 

trombolys planeras en randomiserad kontrollerad studie, inom ramen för HASTA 

vårdkedjan. 

Kriterier för hemikraniektomi (Bilaga 9): 

Indikationer: 

1. Kliniska symtom hos patient i åldern 18-61 år (ej fyllda 18, ej fyllda 61) som talar för 

arteria cerebri mediainfarkt med uttalade neurologiska symtom motsvarande NIHSS 

14 eller högre 

Datortomografiska tecken på infarkt motsvarande minst 50 % av arteria cerebri media 

(MCA) territoriet med eller utan infarkt inom arteria cerebri anterior (ACA) eller arteria 

cerebri posterior (PCA) territorierna, eller infarktvolym > 145 cm 3 på diffusionsviktad 

MR-undersökning Minskning av medvetandegraden till åtminstone score 1 på uppgift 1a i 

NIHSS* 

. Behandling kan ges inom 45 timmar efter insjuknandet 

* Minskning av medvetandegraden är en indikation för hemikraniektomi, däremot ett 

exklusionskriterium för deltagande i den randomiserade studien som beskrivs nedan. Studien avser 

nämligen att fastställa om patienten bör överföras till Solna med eller utan föregående 

medvetandesänkning. 

Kontraindikation för hemikraniektomi: 

1. Patient med historiskt uppskattat score på modifierade Rankinskalan av > 2, dvs ADLberoende 

före insjuknandet 

2. Bilaterala fixerade dilaterade pupiller 

3. Kontralateral ischemi eller annan infarktförändring som kan påverka resultatet 

4. Expansiv blödning inom infarkten, parenkymatös blödning grad 2, PH2 

5. Förväntad livslängd kortare än 3 år 

6. Annan allvarlig som kan påverka resultatet 

7. Känd koagulationssjukdom eller systemisk blödningssjukdom 

8. Kontraindikation mot anestesi 


19

Kriterier för ställningstagande till neurokirurgi vid hjärnblödning (Bilaga 10). 

1 Evidens saknas från randomiserade studier för att kirurgisk intervention av intracerebrala 

hematom gör klinisk nytta. 

3 Vid cerebellära hematom >3 cm i diameter med hydrocephalus, neurologisk försämring 

eller hjärnstamskompression bör omedelbar operation övervägas. 

4 Vid intraventrikulär blödning med hydrocephalus bör ventrikeldrän övervägas. 

5 Vid supratentoriell blödning hos patienter med biologisk ålder 70 år eller yngre övervägs 

operation om medvetandegraden försämras från nivån GCS 9-12 eller vid stigande 

intrakraniellt tryck, dock att 

6 endast de mest lateralt belägna hematomen i basala ganglierna och vissa subkortikala 

hematom kan komma ifråga för operation. 

7 Hematom involverande thalamus opereras aldrig. 

8 Hematom >85 ml är nästan alltid fatala, varför operation inte är meningsfull. 

Överflyttningsrutin då neurointervention eller neurokirurgi kan bli aktuell: 

Se Bilaga 11. 


20

3. 3 STUDIEPOPULATION HASTA 3 (Bilaga 12) 

Inklusionskriterier 

1. Patient som vårdas på något av akutsjukhusen i SLL uppfyller kriterier för 

högspecialiserad vård enligt Bilaga 8, 9 eller 10 eller fyller kriterier för deltagande i 

randomiserad studie enligt bilaga 13 

2. Patienten har lämnat informerat medgivande muntligt (ev nödvändigt om patienten 

redan lämnat medgivande till HASTA i tidigare skede) 


1. Bedömning att den högspecialiserade vården inte skulle vara till gagn för patienten. 

. 

3.4 VID FALL FÖR EVENTUELL HEMIKRANIEKTOMI GÄLLER 

DESSUTOM EN RANDOMISERAD STUDIE (Bilaga 13) 

3.4.1 Inklusionskriterier 




2. Datortomografiska tecken på infarkt motsvarande minst 50% av arteria cerebri media 

(MCA) territoriet med eller utan infarkt inom arteria cerebri anterior (ACA) eller 

arteria cerebri posterior (PCA) territorierna, eller infarktvolym > 145 cm 3 på 

diffusionsviktad MR-undersökning 

3. Behandling kan ges inom 45 timmar efter insjuknandet 

4. Informerat samtycke har getts 


1. Minskning av medvetandegraden till åtminstone score 1 på uppgift 1a i NIHSS* 

2. Patient med historiskt uppskattat score på modifierade Rankinskalan av > 2, dvs. 

ADL-beroende före insjuknandet 

3. Bilaterala fixerade dilaterade pupiller 




21


7. Annan allvarlig sjukdom som kan påverka resultatet 



*Om patienten uppfyller detta kriterium ska överföring till Solnaenheten övervägas utan 

randomisering. 

3.5 INFORMERAT MEDGIVANDE ANGÅENDE INKLUSION ENL 3.3 OCH 3.4 

Patient som redan givit informerat medgivande för HASTA i ett tidigare skede behöver inte 

informeras om deltagande i studien enligt 3.3*. Deltagande i studien enligt 3.4. fordrar 

informerat medgivande även om sådant lämnats för HASTA i tidigare skede. Patienten 

informeras skriftligt och muntligt om studien enligt Bilaga 14, samt ger informerat muntligt 

medgivande. Uppgift om lämnad information och medgivande anges i patientjournalen. Om 

patienten är oförmögen att kommunicera på grund av kommunikationssvårigheter och/eller 

medvetandepåverkan, övervägs överförande till Solnaenheten utan deltagande i studien anligt 

3.3 och 3.4. 

3.6 BESKRIVNING AV INTERVENTION 

Om kriterier för intervention enligt 3.3 är uppfyllda, alternativt synes vara uppfyllda så långt 

kan bedömas före ett överförande av patienten, kontaktas ansvarig bakjour på Karolinska 

Universitetssjukhuset i Solna. Överenskommelse sker då om patienten ska överföras till 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna eller ej. Om överföringen gäller en patient som kan 

bli aktuell för hemikraniektomi, sker normalt randomisering till omgående övertagande eller 

avvaktan tills medvetandegraden påverkats motsvarande en minskning av medvetandegraden 

till minst score 1 på uppgift 1a i NIHSS. Bedömningsgrund och handläggningsrutin för 

mottagande bakjour framgår av Bilaga 15. 

3.7 RANDOMISERING 

Randomisering sker 1:1 i block om 8 patienter. Randomiseringskod (Överför 

omgående/Avvakta medvetandepåverkan) finns tillgänglig på Solnaenheten och används för 

randomisering i nummerordning. 


22

3.8 RESULTATHÄNDELSER 

3.8.1 Resultatvariabler avseende samtliga inkluderade patienter 

- andel kontakter mellan sökande och mottagande sjukhus och som leder till beslut inom 

30 minuter 

- andelen kontakter som leder till överföring av patient 

- tidsåtgång till slutförd överföring efter beslut 

- andelen överförda patienter för vilka överföringen bedöms som relevant 

- andelen överförda patienter för vilka intervention (neuroradiologisk intervention eller 

neurokirurgi) sker 

- andelen patienter för vilken säkerhetsincident rapporterats i samband med överföring 

3.8.2 Resultatvariabler avseende den randomiserade delen av studie, förutom de i 3.8.1. 

- andel patienter som genomgår hemikraniektomi inom 48 timmar 

- tidsfördröjning mellan insjuknande i stroke och operation 

- medvetandegrad omedelbart före operation 

- neurologiskt tillstånd enligt NIHSS (Bilaga 16) omedelbart före operation 

- neurologiskt tillstånd enligt NIHSS en vecka efter operationen 

- neurologiskt tillstånd enligt NIHSS och funktionellt tillstånd enligt mRS (Bilaga 17) 

efter 3 månader 

3.9 DATAINSAMLING 

Data som rapporteras i samband med kontakten med Solnaenheten (inklusions- och 

exklusionskriterier, samt personuppgifter, förs in i ett dataformulär (Case Record Form, 

CRF), som ska finnas på varje sjukhus (nedladdningsbart från studiens hemsida, Bilaga 5). 

Detta CRF förs vidare med patienten över ambulanstransporten till Solnaenheten. Uppgifterna 

från CRF införs i HASTA-databasen av lokale koordinatorn på Solnaenheten. 

Uppföljningsdata i övrigt inhämtas från SITS-databasen. 

3.10 STATISTISK UTVÄRDERING 

HASTA-studien är i denna del en pilotstudie där vi inte känner till vilken frekvens av 

patienter som kommer att bli aktuella för hemikraniektomi. Studien kommer att tillämpa 

basala statistiska metoder för att jämföra skillnaden mellan grupperna. 


23

4. PUBLICERING 

Studieresultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter i alla deltagares namn. 

Styrgruppen kommer att utse en skrivgrupp för respektive avsnitt. 

5 STUDIEORGANISATION 

HASTA-styrgrupp 

Specialister inom strokevårdkedjan vid Stockholms läns landsting i samarbete med 

Stockholms Prehospitala Centrum har utvecklat förslag till studieprotokoll för HASTA. 

Styrgruppens ordförande är professor Nils Wahlgren vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

HASTA-expertgrupp 

HASTA styrgrupp har samlat strokeexpertis inom olika professioner inom hela den akuta 

vårdkedjan i länet vid två möten för att medverka och ge förslag till förbättringsåtgärder för 

den akuta vårdkedjan inom strokevården. Förslagen har därefter presenterats för styrgruppen 

inför formulerandet av slutgiltigt studieprotokoll. 

HASTA arbetsgrupp 

Strokeansvariga sjuksköterskor från samtliga sjukhus i länet har samlats för att genomlysa 

vårdkedjan på respektive sjukhus och identifiera skillnader och likheter i det akuta 

omhändertagandet. På så sätt har en helhetsbild av nuläget skapats. Arbetsgruppen har 

därefter tagit fram förslag till länsgemensamma rutiner för omhändertagandet som presenteras 

för styrgruppen. Delar av arbetsgruppen har dessutom genomfört studiebesök i Helsingfors 

för att studera den akuta strokevårdkedjan. Arbetsgruppen tar dessutom fram underlag/förslag 


24

till en ”A-CNS utbildning” (motsvarande A-HLR) som samtliga medarbetare inom den akuta 

vårdkedjan bör genomgå. 

HASTA-råd 

Lokalt på varje sjukhus bildas s.k. HASTA-råd med representanter från SOS Alarm, 

ambulans, akutmottagning, röntgen samt strokeenhet. Rådets uppgift blir att underlätta 

genomförandet av HASTA på respektive sjukhus, där eventuella lokala tillämpningar av 

HASTA diskuteras före införandet. 

En förteckning över samtliga medverkande framgår av Bilaga 18. 

6. Referenser 

1. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Kortversion för politiker och 

tjänstemannaledningar. Socialstyrelsen 2005 

2. Neuroguiden (NHR) om stroke. http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Stroke. 

3. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005. Medicinskt och hälsoekonomiskt 

faktadokument. Socialstyrelsen 2005 

4. Riksstroke. http://www.riks-stroke.org 

5. Wahlgren N, Ahmed N, Dávalos A, Ford GA, Grond M, Hacke W, Hennerici M, 

Kaste M, Kuelkens S, Larrue V, Lees KR, Roine R, Soinne L, Toni D, Vanhooren G. 

Thrombolysis for acute ischaemic stroke in the Safe Implementation of Thrombolysis 

in Stroke –Monitoring Study (SITS-MOST): an observational study. Lancet 2007; 

369:249-250 

6. Hacke W, Donnan G, Fieschi C, Kaste M, von Kummer R, Broderick JP, Brott T, 

Frankel M, Grotta JC, Haley EC Jr, Kwiatkowski T, Levine SR, Lewandowski C, Lu 

M, Lyden P, Marler JR, Patel S, Tilley BC, Albers G. Association of outcome with 

early stroke treatment: pooled analysis of ATLANTIS, ECASS and NINDS rt-PA 

stroke trials. Lancet 2004: 363: 768-774. 

7. SITS International Stroke Treatment Register (SITS-ISTR). 

http://www.acutestroke.org 

8. Vahedi K, Hofmeijer J, Juettler E, Vicaut E, George B, Algra A, Amelink GJ, 

Schmiedeck P, Schwab S, Rothwell PM, Bousser MG, van der Worp HB, Hacke W; 

DECIMAL, DESTINY, and HAMLET investigators. 

9. Karolinska Stroke Update Consensus statements 2006. http://www.strokeupdate.org 

10. Wade S. Smith, Gene Sung, Sidney Starkman, Jeffrey L. Saver, Chelsea S. Kidwell, 

Y. Pierre Gobin, Helmi L. Lutsep, Gary M. Nesbit, Thomas Grobelny, Marilyn M. 

Rymer, Isaac E. Silverman, Randall T. Higashida, Ronald F. Budzik, Michael P. 

Marks for the MERCI Trial Investigators. Safety and Efficacy of Mechanical 

Embolectomy in Acute Ischemic Stroke: Results of the MERCI Trial. Stroke 2005 36: 

1432 - 1438 

11. Smith W. Safety of mechanical thrombectomy and intravenous tissue plasminogen 

activator in acute ischemic stroke. Results of the multi Mechanical Embolus Removal 

in Cerebral Ischemia (MERCI) trial, part I. AJNR Am J Neuroradiol 2006 Jun- 

Jul;27(6):1177-82 


25

12. Andersson T, Söderman M, Holmberg P, Wahlgren N. Thrombectomy in acute stroke 

using the MERCI device in failed or contraindicated i.v. thrombolysis. Cerebrovasc 

Dis 2007; 23 (Suppl 2), 61 

13. Wahlgren N, Kaste M, Rymer MM, Smith W for the MERCI registry Steering 

Committee. MERCI registry. Ongoing trials registry. Published abstract European 

Stroke Conference, Nice 2008. http://www.eurostroke.org/esc_ongoing_trials.asp 

14. P. J. Lindsberg, MD, PhD, O. Häppölä, MD, PhD, M. Kallela, MD, PhD, L. Valanne, 

MD, PhD, M. Kuisma, MD, PhD and M. Kaste. Neurol 2006;67:334-336 

15. Wahlgren NG, Krakau I, Steinberg O. Bättre Strokevård i Stockholm. Stockholms 

Läns Landsting 2005 


26

Förteckning över bilagor: 

Nr Namn på bilaga 

1 Studiepopulation (inklusionskriterier) för HASTA 1 

FAST-formulär för identifiering av stroke 

2 Åtgärder på strokeenhet/vårdavdelning 

3 Kriterier för trombolysbehandling 

4 Översikt över HASTA 

5 Falldokumentationsformulär, Case Record Form (CRF) för HASTA 

6 Patientinformation HASTA 

7 Prehospitala åtgärder, lista 

8 Kriterier för neurointervention 

9 Kriterier för hemikraniektomi 

10 Kriterier för operation vid hjärnblödning 

11 

Överflyttningsrutin vid behov av högspecialiserad strokevård 

12 Studiepopulation (inklusionskriterier) för HASTA 3 

13 Inklusionskriterier för randomiserad studie av vakenhetsgrad som 

överföringskriterium vid malign expansiv arteria cerebri mediainfarkt. 

14 Patientinformation specifikt för HASTA 3 

15 Bedömningskriterier för mottagande bakjour i HASTA 3 

16 National Institute of Health Stroke Scale (NIHSS) 

17 Modified Rankin Scale (mRS) 

18 Förteckning over deltagare i HASTA 

19 Utlåtande från medicinskt ansvarig på SOS Alarm Sverige AB 


27

Bilaga 1 

Bedömningen görs antingen av SOS Alarm vid samtal på 112 från patient/närstående eller av 

ambulanspersonal som identifierar en ny strokepatient vid hämtning. I båda fallen utförs 

randomiseringen av SOS Alarm. 

Inklusionskriterier Ja Nej 

1. Plötsligt påkomna symtom som talar för stroke, som ensidig förlamning eller svaghet 

i ena sidans arm och/eller ben och/eller talsvårigheter. FAST-mallen är ett 

hjälpmedel. 

 

2. Insjuknande har sannolikt skett inom de senaste 6 timmarna. 

Exklusionskriterier Ja Nej 

1. Patienten har inte fyllt 18 år eller har fyllt 86 år 

2. Okänd insjuknandetid 

3. Annat sjukdomsproblem än det akuta strokeinsjuknandet dominerar, varför 

akut strokevårdkedja är uppenbart olämplig 

 

4. ADL-beroende patient, tex sängbunden 

5. Terminalt sjuk patient, överlevnadstid < 6 månader 

FAST-formuläret i version för SOS Alarm samt för ambulansrespektive akutmottagning 

återfinns på kommande sidor. 


28

FAST checklista vid strokemisstanke vid SOS Alarm 

Bedömningar av resultaten rapporteras som de beskrivs av patient eller närstående 

Symtomdebut – OBS! nytillkomna symtom 

Ange symtomdebut så exakt som möjligt Kl. ………………: 

Ange vem som lämnat tidsuppgift: 


29 

Patient Anhörig Annan 

 

Tid Ja Nej Säker 

0 → 6 tim 

Facialispares Ja Nej Oklart 

Be patienten le eller visa tänderna. 

Markera med JA om avvikelser/asymmetri mellan 

sidorna. 

 

Arm Ja Nej Oklart 

Be patienten hålla armarna rakt ut. 

Markera med JA om någon extremitet sjunker/faller 

eller oförmåga att lyfta någon av armarna (pares)? 

 

Språk/Tal Ja Nej Oklart 

Be patienten säga; ”Det är vackert väder idag”. 

Markera med JA om patienten har ett ”sluddrigt” tal, 

eller har svårt att finna ord eller har inget tal alls? 

Fråga vid behov anhöriga 

 

Annan stark egen klinisk misstanke Ja Nej 

Ex.. Förvirring, synfältsinskränkning, dubbelseende, 

ensidig bensvaghet 

 

Ange vilken:…………………………………………………………………………… 

Utfall: SOS Alarm 

Om JA på något av FAST-kriterierna ovan + < 

6 timmar samt kontroll av inklusions- och 

exklusionskriterier. 

Randomisering enligt HASTA 

Om NEJ på alla kriterier Sedvanlig handläggning enligt Medicinskt index

FAST checklista vid strokemisstanke för Ambulans 





30 


 


0 → 6 tim 




sidorna. 

 





 






 




 

Ange vilken:…………………………………………………………………………… 

Utfall: Ambulans 

Om JA på något av FAST-kriterierna ovan + < 

6 timmar 

Randomisering enligt HASTA 

(ring SOS Alarm), eller fortsätt handläggning 

enligt randomisering från SOS Alarm 

Om NEJ på alla kriterier Sedvanlig handläggning enl. riktlinjer


FAST checklista vid strokemisstanke 

Akutmottagning / Närakut / Vårdcentral 




31 


 


0 → 6 tim 




sidorna. 

 





 






 




 

Ange vilken:…………………………………………………………………………… 

Om NEJ på alla kriterier Sedvanlig handläggning enl. riktlinjer 

Utfall: Akutmottagning, Närakut, VC 

Om JA på något av kriterierna ovan + < 6 

timmar 

Om NEJ på alla kriterier Sedvanlig handläggning 

Akutmott: Larma strokesjuksköterska 

Om patienten kommit till akutmottagningen med 

misstänkt stroke utan ambulanstransport ska 

patienten INTE delta i HASTA utan handläggs på 

vanligt sätt. 

Närakut, VC: Larma 112

Bilaga 2 

Åtgärder som ska vara klara så snart som möjligt efter ankomsten till 

strokeenhet/ vårdavdelning och som avslutar HASTA-vårdkedjan. Om 

åtgärderna inte vidtagits inom 24 timmar anses de inte utförda enligt 

HASTA-protokollet. 

o Datortomografi / magnetresonanstomografi av hjärnan 

o Kontroll av EKG (utfört efter ankomsten) 

o Kontroll av att blodglukos undersökts efter ankomsten och komplettering 

av provtagning om så inte skett 

o Kontroll av kroppstemperatur utförd 

o Kontroll av syrgasmättnad utförd 

o Provtagning för kontroll av elektrolyter utförd 

o Neurologisk symtommätning enligt NIHSS utförd 


32

Bilaga 3 

Behandlingskriterier för trombolys 

Indikationer: 

• Insjuknande med stroke med säker insjuknandetid inom de senaste 3 timmarna 

(behandlingen kan inledas inom 3 timmar) 

• 18-80 år eller individuell bedömning 

• Tydliga symptom under minst 30 min sedan insjuknandet utan att ha förbättrats så 

mycket att symtomen i stort sett har försvunnit 

• Det finns ingen undre gräns på NIHSS för inklusion utan symtomens kliniska 

signifikans är avgörande, tex kan enbart dysfasi vara tillräckligt trots få poäng på 

NIHSS 

Kontraindikationer: 

• CT visar blödning eller annan förklaring till symtomen än ischemiskt stroke inom de 

senaste 3 timmarna 

• NIHH>25 

• Behandlad Diabetes Mellitus i kombination med tidigare stroke som medfört 

kvarstående neurologiska bortfallssymtom 

• Tidigare stroke inom 3 mån 

• >185 systoliskt eller >110 diastoliskt, se nedan 

• Postiktal pares, observera att krampanfall i samband med insjuknandet inte 

kontraindicerar trombolysbehandlingen om paresen anses orsakad av aktuellt stroke 

• Tidigare blödning eller tumör i hjärnan om denna medför ökad blödningsbenägenhet 

• Klinik som vid subarachnoidalblödning 

• Pågående antikoagulantiabehandling om INR överstiger 1,2. 

• Pågående eller nyligen inträffad allvarlig blödning 

• Nyligen utförda operationer, hjärtlungräddning eller trauma som kan öka 

blödningsrisken 

Åtgärder vid högt blodtryck: 

• Blodtryck >185/110 

• Ge Trandate 10 mg iv (kontraindicerat vid bronkialastma, KOL, obehandlad 

hjärtinsufficiens, kardiogen chock, AV-block II-III, sick sinus syndrome, Prinzmetals 

angina) 

• Kan upprepas efter 2-5 min. 

• Om fortfarande >185/110 inom 3 timmar efter insjuknandet – ingen 

trombolysbehandling! 


33

Bilaga 4 

Översikt över HASTA-studien, del 1: 


34

Bilaga 5 

Falldokumentationsformulär, CRF, för HASTA 

Plats finns på CRF för signatur av den som lämnar uppgiften – signaturen förs inte in i 

studiedatabasen. På SOS Alarm samlas alla arbetsformulär i en särskild pärm för HASTAstudien, 

efter att data förts in i studiedatabasen. CRF som öppnas i ambulansen följer 

patienten och läggs till journalhandlingarna. CRF hämtas efter färdigställande till lokale 

koordinatorn som för in data i studiedatabasen. CRF förvaras av lokale koordinatorn under 

hela studieperioden 

1. Dokumentation på SOS Alarm sker på arbetsformulär, varefter data förs över 

online till studiedatabasen. 

Datapunkt 

nr 

Data som ska dokumenteras 

1 Varifrån initieras denna dokumentation: Samtal 112, Samtal 

ambulans 

2 Tidpunkt för larm alternativt samtal från ambulans 

3 Ärendenummer 

4 Personnummer (ÅÅÅÅ-MM-DD-XXXX) verifieras i efterhand 

5 Efternamn, förnamn (tilltalsnamn) 

6 Insjuknandetid, initial uppgift 

7 Tidsuppgift från: Patient, närstående, annan 

8 FAST, Facialispares: Ja, Nej, Oklart 

9 FAST, armpares: Ja, Nej, Oklart 

10 FAST, talpåverkan: Ja, Nej, Oklart 

11 FAST, annan misstanke, Ja, Nej 

12 Annan misstanke, beskrivning: TEXT 

13 Alla Ja på inklusionskriterier, Nej på Exklusionskriterer: Ja, Nej 

14 Randomiseringsnummer, XXXX =studie- och CRF nummer 

15 Tid för utlarmning 

16 Randomiseringsgrupp, HASTA-Prio 1, HASTA-Standard 

17 Påverkar annan utlarmning (kolliderar): Ja, Nej 

18 Beskrivning av påverkan: TEXT 


35

2. Dokumentation i ambulans, på akutmottagning och strokeenhet/vårdavdelning sker i 

CRF som öppnas av ambulans och som följer patienten. Data för över till 

studiedatabasen online av lokale koordinatorn. Vissa data i formuläret förs in i SITSregistret 

och samordnas automatiskt med studiedatabasen. 

Datapunkt 

nr 

Data som ska dokumenteras av ambulans 

101 Vem lämnar data från ambulans, certifieringsnummer 

102 Ärendenummer 

103 Personnummer (ÅÅÅÅ-MM-DD-XXXX) 


105 Är patienten randomiserad av SOS Alarm? 

Ja, till HASTA-Prio 1; Ja, till HASTA-Standard; Nej, inte 

randomiserad av SOS Alarm 

106 Insjuknandetid eller tid senast utan symtom, ambulansens uppgift 

ÅÅMMDD 00:00 

107 Tidsuppgift från: Patient, närstående, annan 

108 FAST, Facialispares: Ja, Nej, Oklart 

109 FAST, armpares: Ja, Nej, Oklart 

110 FAST, talpåverkan: Ja, Nej, Oklart 

111 FAST, annan misstanke, Ja, Nej 

112 Annan misstanke, beskrivning: TEXT 

113 Alla Ja på inklusionskriterier, Nej på Exklusionskriterer: 

FAST positiv, FAST negativ. 

Om FAST positiv och patienten inte är randomiserad av SOS Alarm: 

Ring SOS Alarm för randomisering 

Om FAST positiv och patienten är randomiserad av SOS Alarm: 

Fortsätt handläggning enligt randomiseringsgrupp. 

Om FAST negativ och patienten inte är randomiserad av SOS 

Alarm: Avsluta detta CRF, behöver inte sparas, inte HASTA-patient. 

Om FAST negativ och patienten är randomiserad av SOS Alarm: 

Fullfölj detta CRF, och lämna detta till akutpersonalen för 

komplettering, men transportera enligt standardriktlinjer (Ej 

HASTA-Prio 1 handläggning) 

114 Patienten är randomiserad till: 

HASTA-Prio 1, HASTA-Standard 

115 Patienten är HASTA-Standard som bedöms som trombolyslarm 

Ja, Nej 

116 Tidpunkt för ankomst till hämtplats 

117 Tidpunkt för avfärd från hämtplats 

118 Förvarning till akutmottagning (Gäller om HASTA-Prio 1, eller om 

HASTA-Standard för patient som är trombolyslarm) Ja, Nej 

119 Syrgassaturation i ambulans, % 

120 Puls i ambulans, slag/min, först uppmätta 

121 Systoliskt blodtryck i ambulans, mm Hg, först uppmätta 

122 Diastoliskt blodtryck i ambulans, mm Hg, först uppmätta 

123 Vakenhetsgrad i ambulans vid transportens början: 

Vaken, Slö, Smärtreaktion, Ingen 

124 Bestämning av p-glukos, mmol/l 

125 Ankomsttid till sjukhus 


36

Samma CRF, men ny handläggare: 

Datapunkt 

nr 

Data som ska dokumenteras av akutmottagning 

201 Tidpunkt för förvarning 

202 Tidpunkt för ankomst till akutmottagningen 

203 Tidpunkt för undersökning av sjuksköterska 

204 Tidpunkt för undersökning av läkare 

205 Systoliskt blodtryck på akutmottagningen, mm Hg, först uppmätta 

206 Diastoliskt blodtryck på akutmottagningen, mm Hg, först uppmätta 

207 Puls på akutmottagningen, slag/min, först uppmätta 

208 Vakenhetsgrad vid ankomst på akutmottagningen, Vaken, Slö, 

Smärtreaktion, Ingen 

209 NIHSS, Utförd, Ej utförd 

210 Bedöms sannolikt att patienten insjuknat med akut stroke inom 6 

timmar före kontakt med SOS Alarm: 

Ja, Nej 

Om Nej, avlutas detta CRF, patienten går ur HASTA-studien, 

handläggs enligt vanliga rutiner. CRF ska läggas till 

journalhandlingar. 

211 Denna patient bedöms som möjlig trombolyspatient, Ja, Nej 

212 Plats bokad på: strokeenhet, annan vårdavdelning 

213 Tidpunkt för avtransport från akutmottagning 

Samma CRF, men ny handläggare: 

Datapunkt 

nr 

Data som ska dokumenteras av strokeenhet/ vårdavdelning 

301 Tidpunkt för ankomst till strokeenhet/ vårdavdelnng 

302 Tidpunkt för kompletta åtgärder enligt Bilaga 2 

303 Ålder 

304 Kön 

305 Tidpunkt för första datortomografi / MR 

306 Tidpunkt för muntlig eller skriftlig rapport från datortomografi / MR 

307 Uppskattad vikt, kg 

308 Indikation för trombolys, Ja, Nej 

309 Tidpunkt för bolusdos Actilyse® 

310 Tidpunkt för infusionsstart Actilyse® 

311 Uppskattad poäng på mRS före strokeinsjuknandet, 0-5 

312 Anamnes för hypertoni, Ja, Nej, Okänt 

313 Anamnes för diabetes mellitus, Ja, Nej, Okänt 

314 Anamnes för hyperlipidemi, Ja, Nej, Okänt 

315 Aktuell rökare, Ja, Nej, Okänt 


37

316 Tidigare rökare, Ja, Nej, Okänt 

317 Tidigare strokediagnos inom 3 månader, Ja, Nej, Okänt 

318 Tidigare strokediagnos Ja, Nej, Okänt 

319 Tidigare anamnes på förmaksflimmer, Ja, Nej, Okänt 

320 B-Glukos vid ankomsten, mmol/l 

321 S-kolesterol vid ankomsten (inom 24 tim), mmol/l 

322 Deltager i annan randomiserad studie: Neuroprotektion, Prevention, 

Annan, Nej 

323 Behandling vid insjuknandet, ASA, Ja, Nej, Okänt 

324 Behandling vid insjuknandet, Dipyridamol, Ja, Nej, Okänt 

325 Behandling vid insjuknandet, Clopidogrel, Ja, Nej, Okänt 

326 Behandling vid insjuknandet, annan trombocythämmare, Ja, Nej, 

Okänt 

327 Antikoagulantia iv, som ändrar APTT, Ja, Nej, Okänt 

328 Antikoagulantia, iv/sc som inte ändrar APTT, Ja, Nej, Okänt 

329 Blodtryckssänkande, i.v. , Ja, Nej, Okänt 

330 Blodtryckssänkande, p.o. , Ja, Nej, Okänt 

331 Lipidsänkande behandling, Ja, Nej, Okänt 

332 NIHSS före trombolysbehandling/ vid ankomst till avdelning 

333 Genomgången behandling med alteplase 

334 Om ingen behandling, orsak 

335 Vikt, kg, vägd 

336 Vikt, kg, uppskattad 

337 Dos Actilyse®, mg 

338 Fulldos (0.9 mg/kg) given, Ja, Nej 

339 Skäl att inte ge fulldos 

340 Globalt skala efter 24 timmar 

341 Behandling vid utskrivningen, ASA, Ja, Nej, Okänt 

342 Behandling vid utskrivningen, Dipyridamol, Ja, Nej, Okänt 

343 Behandling vid utskrivningen, Clopidogrel, Ja, Nej, Okänt 

344 Behandling vid utskrivningen, annan trombocythämmare, Ja, Nej, 

Okänt 

345 Antikoagulantia iv, som ändrar APTT, Ja, Nej, Okänt 

346 Antikoagulantia, iv/sc som inte ändrar APTT, Ja, Nej, Okänt 

347 Blodtryckssänkande, i.v. , Ja, Nej, Okänt 

348 Blodtryckssänkande, p.o. , Ja, Nej, Okänt 

349 Lipidsänkande behandling, Ja, Nej, Okänt 

350 ICD-diagnos 

351 Global skala efter 7 dagar/utskrivning 

352 B-Glukos vid utskrivningen, mmol/l 

353 S-kolesterol vid utskrivningen (inom 24 tim), mmol/l 

354 SBP före trombolysbehandling / vid ankomst till avdelning 

355 DBP före trombolysbehandling / vid ankomst till avdelning 

356 SBP 2 tim efter trombolysbehandling /ankomst till avdelning 

357 DBP 2 tim efter trombolysbehandling / ankomst till avdelning 

358 SBP 24 tim efter trombolysbehandling / ankomst till avdelning 

359 DBP 24 tim efter trombolysbehandling / ankomst till avdelning 

360 NIHSS 2 tim efter trombolysbehandling /ankomst till avdelning 

361 NIHSS 24 tim efter trombolysbehandling / ankomst till avdelning 


38

362 NIHSS efter 7 dagar / utskrivning från avdelning 

363 DT / MR resultat vid ankomsten (första undersökning) 

364 DT/ MR resultat vid 24 timmar efter ankomsten 

365 DT/MR resultat om extra undersökning 

366 mRS efter 3 månader 

367 Om avliden, orsak 

368 Om avliden, tidpunkt 

3. Uppgifter vid HASTA 3, överföring av patient för högspecialiserad vård 

CRF inleds av sändande sjukhus, efter ifyllande följer den med patienten, kompletteras 

av ambulans och mottagande sjukhus och förs in i studiedatabasen av lokala 

koordinatorn i K-Solna. 

Datapunkt 

nr 

Data som dokumenteras av avsändare 



403 Är patienten tidigare randomiserad av SOS Alarm? 

Ja, till HASTA-Prio 1; Ja, till HASTA-Standard; Nej, inte 

randomiserad av SOS Alarm 

403 Vilken frågeställning gäller överföringen? 

Neuroradiologisk intervention 

Massiv hjärninfarkt för vilken hemikraniektomi övervägs 

Hjärnblödning för vilken neurokirurgisk operation övervägs 

Annan 

405 Vid massiv hjärninfarkt, uppfyllde patienten kriterierna för 

deltagande i den randomiserade studien? Ja, Nej 

406 Om Ja, vilket randomiseringsnummer uppgavs via HOTLINE? 

407 Om Ja, ska patienten överföras utan eller med 

medvetandepåverkan? 

Utan / Med 

408 Från vilket sjukhus gäller transporten? 

DS, K-H, K-S, NTSS, S:t G, SöS, STSS 

409 Tidpunkt för kontakt via HOTLINE 

410 Hur lång tid till kontakt med HOTLINE 

Omedelbart 

Inom 5 minuter 

Mellan 5 och 10 minuter 

Längre än 10 minuter 

411 Tidpunkt för beslut/överenskommelse via HOTLINE 

412 Vad blev beslutet 

Överföring omgående 

Överföring senare 

Ingen överföring 

413 Om ingen överföring, senare överföring, var orsaken 

Platsbrist på Karolinska-Solna 

Brist i personalresurs 


39

Indikationen anses inte uppfylld av HOTLINE-bakjour 

Patienten har dragit tillbaka medgivande 

Annan orsak 

414 Om Överföring senare, när gavs klartecken för överföring 

415 Tidpunkt för kontakt med ambulans 

416 Önskad prioritetsgrad 1, 2 

417 Väntetid på ambulans (min), efter önskad tid 

418 Hämttid ambulans 

419 Komplikation under ambulanstransport? 

Om komplikation beskriv: 

420 Ankomsttid till avlämningsplats 

421 Bedömning av ansvarig neurolog, tidpunkt 

422 Bedömning av ansvarig neuroradiologisk interventionist/ 

neurokirurg, tidpunkt 

423 Positivt beslut om intervention 

Ja, Nej 

424 Om nej, orsak 

För lång tid har gått sedan insjuknandet 

Indikation saknas eller är tveksam 

Kontraindikation 

425 Tidpunkt för aktuellt insjuknande i stroke 

426 Tidpunkt för interventionsstart 

4. Uppgifter vid HASTA 3, överföring av patient för högspecialiserad vård 

CRF avsedd för mottagande sjukhus, efter ifyllande av bakjoursdelen lämnas den till 

lokala koordinatorn i K-Solna som kompletterar informationen och för in i 

studiedatabasen 

Datapunkt 

nr 

Data som dokumenteras av avsändare 



503 Från vilket sjukhus gäller transporten? 

DS, K-H, K-S, NTSS, S:t G, SöS, STSS 

504 Vilken frågeställning gäller överföringen? 

Neuroradiologisk intervention 

Massiv hjärninfarkt för vilken hemikraniektomi övervägs 

Hjärnblödning för vilken neurokirurgisk operation övervägs 

Annan 

505 Vid massiv hjärninfarkt, uppfyllde patienten kriterierna för 

deltagande i den randomiserade studien? Ja, Nej 

Om ja, randomisera patienten, ange resultatet av randomiseringen: 

Överförs utan medvetandesänkning 

Överförs med medvetandesänkning 

506 Om Ja, vilket randomiseringsnummer uppgavs till sändande sjukhus 

via HOTLINE? 

507 Tidpunkt för kontakt via HOTLINE 

508 Enligt HOTLINE-svararens uppfattning, var kontakten omedelbar 


40

eller fördröjd? 

509 Om fördröjd, var orsaken 

Tekniska problem 

Upptagen med annan bakjoursfråga 

Andra orsaker 

510 Vilket blev beslutet/överenskommelsen 

Överföring direkt 

Överföring senare 

Ingen överföring 

511 Tidpunkt för beslut/överenskommelse via HOTLINE 

512 Om Överföring senare, när kunde klartecken ges? 

513 Önskad prioritetsgrad 1, 2 

514 Om ingen överföring, senare överföring, var orsaken 

Platsbrist på Karolinska-Solna 

Brist i personalresurs 

Det har gått för lång tid för att intervention skall kunna ske enligt 

riktlinjer 

Indikationen anses inte uppfylld av HOTLINE-bakjour 

Patienten har dragit tillbaka medgivande 

Annan orsak 


41

Bilaga 6 

Patientinformation HASTA 

Information angående studien Hyperakut Stroke Alarm, HASTA 

Som en följd av Ditt samtal till SOS Alarm och bedömning av personalen där och från den 

ambulans som hämtade dig till sjukhus gjordes bedömningen att du drabbats av stroke 

(slaganfall). Diagnosen har sedan bekräftats vid ankomsten till sjukhus. Det är viktigt att 

transporten till sjukhus sker snabbt för att olika behandlingsåtgärder ska vara effektiva. Den 

gällande rutinen är att en ambulans rekvireras så snart som möjligt, men utan att blåljus och 

sirener används, om man misstänker stroke. Ambulansen kan därefter, om tiden medger att 

blodproppslösande behandling kan ges, öka prioriteringen så att blåljus och sirener används 

på väg in till sjukhus. 

Vi genomför nu en studie som ska avgöra om en ökad prioritetsgrad redan vid utlarmningen 

av ambulans kan medföra fördelar för behandlingen av strokepatienter utan att oacceptabla 

nackdelar uppkommer för patienter med andra problem. Det innebär att det samtal Du eller 

Dina närstående ringde till SOS Alarm resulterade i en slumpvis fördelning på prioritet 2 

(alltså gällande rutin där ambulansen skickas så snart som möjligt men utan blåljus och 

sirener) och prioritet 1 (den rutin som nu prövas där ambulans larmas ut med blåljus och 

sirener). 

I enlighet med gällande rutiner kommer ambulansen att använda högsta prioritet på väg till 

sjukhuset om du kan komma ifråga för blodproppsupplösande behandling (trombolys). Detta 

förfarande gäller oavsett vilket alternativ du fördelats till. Eftersom behandlingen måste 

inledas inom 3 timmar efter ankomst till sjukhus efter genomfört datortomografisk 

undersökning av hjärnan, används i dag prioritet 1 endast om denna möjlighet föreligger. 

Om du fördelats till den högsta prioritetsgruppen, HASTA-Prio 1, kommer prioriteten gälla 

hela transportkedjan med målet att Du snabbt ska komma till en strokeenhet, en speciell 

avdelning för strokevård. Även om Du fördelats till kontrollgruppen, HASTA-Standard, 

kommer målsättningen att vara att Du ska komma till strokeenhet, men prioriteringsgraden 

gäller nu gällande rutiner. 

För att kunna utvärdera studien tillfrågar vi härmed Dig om vi får använda uppgifter om Din 

transport till sjukhus och uppgifterna om Ditt stroke. Ditt namn och personnummer kommer 

att registreras för att vi ska kunna ställa samman dessa uppgifter med din övriga medicinska 

information. Din identitet kommer dock inte att bli tillgänglig för någon obehörig. Vid 

presentation och publikation av våra resultat kommer aldrig information om deltagande 

patienters identitet att offentliggöras. 

Deltagande kommer inte att innebära några direkta fördelar för dig personligen, men vi 

hoppas att det kan leda till förbättring av vårt omhändertagande av andra patienter i framtiden. 

Du kan säga nej till att delta utan att detta påverkar din vård på något sätt. Även om du 

accepterar att delta nu, men senare inte önskar fortsätta, har du möjlighet att göra detta utan 

att det ändrar din vård eller dina relationer till vårdpersonalen. 


42

Du behöver inte skriva under någon handling. Ditt beslut kommer att noteras i din 

patientjournal. 

Huvudansvariga för denna studie är 

Chefsöverläkare Leif Svensson, Prehospitala enheten, Södersjukhuset och 

Professor Nils Wahlgren, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. 

Ansvarig läkare för studien på ditt sjukhus är 

XXXXX, telefon 

Ansvarig sjuksköterska/ koordinator på ditt sjukhus är 

YYYY, telefon 


43

Bilaga 7 

Prehospitalt förfarande i HASTA 

SOS Alarm Timmar Ambulans 

Identifierad 

som stroke 

< 6 tim 

Ej 

identifierad 

som stroke 

< 6 tim 

Randomiserad 

1. HASTA 

Prio 1 

2. HASTA 

Standard 

Ej randomiserad 


0-6 

0-6 

Ta fram CRF för HASTA och följ instruktionen. 

Bekräfta med FAST-test: 

1. HASTA 

Prio 1 

. 

2. HASTA 

Standard 

44 

3. Bedöms ej som stroke < 6 timmar: 

Fyll i CRF och handlägg enligt vanliga 

rutiner. Prioritering enligt HASTA-Prio 

1 tillämpas inte. Lämna CRF till 

akutpersonalen för komplettering. 

Identifierad som stroke < 6 tim 

Bekräfta med FAST-test 

Ring SOS Alarm, som randomiserar 

1. HASTA 

Prio 1 

. 

2. HASTA 

Standard 

HASTA-Prio 1: Omedelbar transport med blåljus och högsta prioritet genom hela vårdkedjan. 

Förvarna via SOS Alarm. 

HASTA-Standard, standardomhändertagande enligt nu gällande rutin, dvs normalt transport 

enligt Prio 2. Om insjuknandetiden medger att patienten kan hinna till sjukhus och inleda 

behandling inom 3 timmar efter insjuknandet utfärdas trombolyslarm enligt standard och 

patienten transporteras enligt Prio 1.

Bilaga 8 

Kriterier för neuroradiologisk interventionsbehandling: 

1. Akut basilarisocklusion. Det är i regel önskvärt att intravenös 

trombolysbehandling initieras omgående i samband med att basilarisocklusion 

identifierats och Karolinska Solna bakjouren kontaktas. Efter 

överenskommelse överförs patienten för eventuell kompletterande 

trombektomi på KS (Karolinska Solna). 

2. Patient som insjuknat med ischemiskt stroke och som fyller 

inklusionskriterierna för trombolysbehandling men där sådan förhindras av 

exklusionskriterier (tex pågående Waranbehandling eller nyligen 

genomgången operation) kan övervägas för intervention i selekterade fall om 

datortomografisk angiografiundersökning påvisat en ocklusion inom 

segmenten M1 och proximala M2/M3 eller inom vertebralis- och/eller 

basilarisartärerna upp till baslilaristoppen. Undersökningen görs på Karolinska 

sjukhuset Solna. 

3. Patient som inlett eller genomgått intravenös trombolysbehandling och där 

datortomografisk angiografiundersökning påvisat en ocklusion inom 

segmenten M1 och proximala M2/M3 eller inom vertebralis- och/eller 

basilarisartärerna upp till baslilaristoppen kan övervägas för intervention i 

selekterade fall 

4. Vid fall av misstänkt proximal ocklusion av mellersta hjärnartären, tex pga den 

kliniska symtombilden eller pga närvaro av s.k. Hyperdense Middle Cerebral 

Artery Sign kan patient bli aktuell för överföring om inte datortomografisk 

angiografi kan utföras lokalt 

5. Vid selekterade fall av akuta upprepade, ökande eller hotande symtom från 

hemodynamiskt signifikanta intrakraniella eller extrakraniella stenoser, 

eventuellt i samband med insufficienta kollateralartärer i Willis’ cirkel 

(förutsätter utredning med DT- eller MR- angiografi och eventuellt 

perfusionsundersökningar). 


45

Bilaga 9 

Kriterier för hemikraniektomi vid malign expansiv arteria cerebri 

mediainfarkt: 

Indikationer: 

1. Kliniska symtom hos patient i åldern < 61 år (ej fyllda 61) som talar för arteria cerebri 

mediainfarkt med uttalade neurologiska symtom motsvarande NIHSS 14 eller högre 

2. Datortomografiska tecken på infarkt motsvarande minst 50 % av arteria cerebri media 






* Minskning av medvetandegraden är en indikation för hemikraniektomi, däremot ett 

exklusionskriterium för deltagande i den randomiserade studien som beskrivs nedan. Studien avser 

nämligen att fastställa om patienten bör överföras till Solna med eller utan föregående 

medvetandesänkning. 

Kontraindikation för hemikraniektomi: 

1. Patient med historiskt uppskattat score på modifierade Rankinskalan av > 2, dvs ADLberoende 

före insjuknandet 

2. Bilaterala ljusstela dilaterade pupiller 








46

Bilaga 10 

Kriterier för operation vid hjärnblödning: 

1. Evidens saknas från randomiserade studier för att kirurgisk intervention av 

intracerebrala hematom gör klinisk nytta. 

2. Vid cerebellära hematom >3 cm i diameter med hydrocephalus, neurologisk 

försämring eller hjärnstamskompression bör omedelbar operation övervägas. 

3. Vid intraventrikulär blödning med hydrocephalus bör ventrikeldrän övervägas. 

4. Vid supratentoriell blödning hos patienter med biologisk ålder 70 år eller yngre 

övervägs operation om medvetandegraden försämras från nivån GCS 9-12 eller vid 

stigande intrakraniellt tryck, dock att 

5. endast de mest lateralt belägna hematomen i basala ganglierna och vissa subkortikala 

hematom kan komma ifråga för operation. 

6. Hematom involverande thalamus opereras aldrig. 

7. Hematom >85 ml är nästan alltid fatala, varför operation inte är meningsfull. 


47

Bilaga 11 

Rutin för överföring av stroke patient till Karolinska sjukhuset Solna 

Ambulanstransport 

Ring 08-454 21 00 (alt 112 om svårt komma fram) 

Allmänt 

Observera att behovet av transportform, övervakning, utrustning och framförallt vilken 

personal som skall medfölja en transport mellan två sjukhus avgörs och ansvaras för av det 

avlämnande sjukhusets ansvarige läkare. Detta ansvar åligger aldrig ambulanssjukvården. 

Det är dock studielednings uppfattning att narkospersonal vanligtvis (i normalfallet) ej behövs 

för dessa transporter. Beakta dock alltid möjligheterna för inklämningsrisk och det är då av 

största vikt att narkosläkare medföljer under transporten. Vidare är det vid dessa tillfällen av 

stor vikt att bedöma ev intuberingsbehov före transport. 

Kontakt 

Ansvarig läkare på den enhet som patienten befinner sig, ringer HOTLINE nummer (anges) 

till bakjour på neurologiska kliniken, Karolinska Solna (KS) 

Bestäm var patienten ska lämnas på Karolinska Solna med överenskommen prioritering av 

ambulanstransport. 

Dokumentation som medföljer patient: 

Remiss, kort sammanfattning med kontaktuppgifter på inremitterande läkare 

Journalkopia, läkemedelsförteckning 

CT-bilder överföres 

Prioritet överenskommes vid kontakt mellan sändande och mottagande sjukhus. 

Bestäm klockslag då ambulans ska hämta patient på avsändande enhet och ange avdelning 

och adress där patienten hämtas. 

Prioritet 1 Omedelbar utlarmning med blåljuskörning 

Prioritet 2 Närmast tillgängliga ambulans tilldelas snarast transporten, 

framkörning sker lugnt 

Följande information skall lämnas till larmoperatör på SOS-alarm: OBS! Inga 

förkortningar (tex. av sjukhusnamn) får användas! 

Vem du är och varifrån du ringer. 

Vart transporten skall gå (avdelning Karolinska sjukhuset Solna). 

Vilken tidpunkt transporten önskas (tex. omedelbart, inom en timma, kl. 12.30). 

Orsak till transporten (tex. pågående stroke till akut trombektomi). Ange att detta är en 

HASTA-patient (jmfr PCI-patient - ingen ”överprövning” sker av SOS Alarm för dessa 

patienter) 

Om personal medföljer och i så fall vilken personalkategori. 

Behov av aktiv intensivvård under transporten ( tex. stor ambulans, 

intensivvårdsambulans). 

Behov av utrustning och kompetens (ex infusionspump, EKG övervakning). 


48

Innan ambulansen kommer 

Förbered patienten och ev. utrustning 

Förbered de patienthandlingar som skall medfölja 

Beställ medföljande narkossjuksköterska/läkare om detta ordineras av ansvarig läkare 

Informera anhöriga 

När ambulanspersonalen hämtar 

Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att muntlig och skriftlig information avseende 

vart transporten skall gå och delger ambulanspersonal och medföljande personal (inga 

förkortningar får användas). 

Medföljande patienthandlingar lägges i kuvert som skall vara tydligt märkt med adressat, 

utan förkortningar, och patientens identitet. 

Patientansvarig sjuksköterska och/eller patientansvarig läkare skall kortfattat informera 

ambulans- och medföljande personal om patientens diagnos och tillstånd samt om 

vilken utrustning och behandling som kan krävas under transporten. 

Ring till mottagande enhet och meddela att patienten är på väg/ge rapport 


49

Bilaga 12 

Studiepopulation HASTA 3, inklusions- och exklusionskriterier: 


1. Patient som vårdas på något av akutsjukhusen i SLL uppfyller kriterier för 

högspecialiserad vård enligt Bilaga 8, 9 eller 10 eller fyller kriterier för deltagande i 

randomiserad studie enligt bilaga 13 

2. Patienten har lämnat informerat medgivande muntligt (ev nödvändigt om patienten 

redan lämnat medgivande till HASTA i tidigare skede) 

Exklusionskriterier 

1. Bedömning att den högspecialiserade vården inte skulle vara till gagn för patienten. 


50

Bilaga 13 

Kriterier för inklusion av patienter till den randomiserade studien av 

medvetandegrad som kriterium för överföring vid malign expansiv arteria 

cerebri mediainfarkt: 





2. Datortomografiska tecken på infarkt motsvarande minst 50% av arteria cerebri media 





4. Informerat samtycke har getts 

Exklusionskriterier 


2. Patient med historiskt uppskattat score på modifierade Rankinskalan av > 2, dvs. 

ADL-beroende före insjuknandet 

3. Bilaterala ljusstela dilaterade pupiller 







*Om patienten uppfyller detta kriterium ska överföring till Solnaenheten övervägas utan 

randomisering. 


51

Bilaga 14 

Patientinformation HASTA 3 

Version som inte gäller randomiserad studie: 

Information angående eventuell överföring till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 

för speciell strokevård 

Din läkare har bedömt att det kan finnas anledning att överföra dig till neurocentrum på 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för speciell vård. Vilken vård som kan bli aktuell 

kommer att beskrivas av din läkare. Efter överenskommelse med ansvarig läkare där kommer 

ambulans att rekvireras för att du snabbt och säkert ska överföras dit. När du kommer till 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer du att få ytterligare information av läkarna 

där. Du kommer att informeras om vilken vård som övervägs och kommer att kunna ställa 

frågor och avgöra om du accepterar den föreslagna vården. 

För att förbättra vårt omhändertagande genomför vi en studie av hur överföringen mellan 

sjukhuset fungerar. Det innebär att vi kommer att dokumentera anledningen till överföringen, 

hur lång tid som går mellan beslut och överföring och vissa andra uppgifter av liknande 

karaktär. Ditt namn och personnummer kommer att registreras för att vi ska kunna ställa 

samman dessa uppgifter med din övriga medicinska information. Din identitet kommer dock 

inte att bli tillgänglig för någon obehörig. Vid presentation och publikation av våra resultat 

kommer aldrig information om deltagande patienters identitet att offentliggöras. 

Du tillfrågas härmed om du accepterar att delta i denna dokumentation. Den kommer inte att 

innebära några direkta fördelar för dig personligen, men vi hoppas att det ska förbättra vårt 

omhändertagande av andra patienter i framtiden. Du kan säga nej till att delta utan att detta 

påverkar din vård på något sätt. Även om du accepterar att delta nu, men senare inte önskar 

fortsätta, har du möjlighet att göra detta utan att det ändrar din vård eller dina relationer till 

vårdpersonalen. 



Ansvarig för denna studie på ditt sjukhus är XXXX 

Version som gäller randomiserad studie: 

Information angående eventuell överföring till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 

för speciell strokevård 

Din läkare har bedömt att det kan finnas anledning att överföra dig till neurocentrum på 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för eventuell operation. Den operation som övervägs 

är att avlägsna en del av skallbenet ovanför den hjärninfarkt som är under utveckling eftersom 

hjärninfarkten har en tendens att svullna innanför skallbenet. Om denna svullnad utvecklas 


52

ytterligare kan den ha allvarliga konsekvenser och under vissa omständigheter vara 

livshotande. Det är dock inte säkert att operation kommer att bli nödvändig. Ett tecken på att 

operation kan bli aktuell är att ditt medvetande påverkas och du känner dig slö och trött. Om 

detta inte inträffar kommer kanske inte operationen att behöva utföras. Normalt brukar därför 

överföring till neurocentrum på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna att ske först när 

medvetandet påverkats. För dig som tar emot denna information är det inte fallet utan du 

bedöms som helt vaken. 

Vi undersöker nu om det kan vara en fördel att genomföra överföringen till Karolinska 

Universitetssjukhuset i Solna utan att medvetandet påverkats. Nackdelen är att du kanske 

överförs i onödan och senare får återkomma utan åtgärd. En fördel kan vara att operationen 

kan utföras lite snabbare om den skulle behövas. 

Du tillfrågas härmed om du accepterar att delta i denna studie. Om du accepterar kommer det 

slumpvis att avgöras om överföringen ska ske omedelbart, trots att du är fullt vaken, eller 

senare, om det skulle behövas. 

Om du accepterar att delta i studien kommer ditt namn och personnummer att registreras för 

att vi ska kunna ställa samman uppgifter från studien med din övriga medicinska information. 

Din identitet kommer dock aldrig att bli tillgänglig för någon obehörig. Vid presentation och 

publikation av våra resultat kommer aldrig information om deltagande patienters identitet att 

offentliggöras. 

Du kan säga nej till att delta utan att detta påverkar din vård på något annat sätt än att 

överförande till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer att utföras enligt vanliga 

rutiner, alltså när din vakenhetsgrad påverkats. 



Ansvarig för denna studie på ditt sjukhus är XXXX 


53

Bilaga 15 

Bedömningskriterier för mottagande bakjour i HASTA 3 

1. HOTLINE direkttelefon är bemannad dygnet runt för omedelbar kontakt angående 

överföring av patienter för högspecialiserad strokevård. De patienter som kommer i fråga 

enligt gällande rekommendationer överförs normalt med högsta prioritet av ambulans från 

avsändande sjukhus till Karolinska Solna. Indikationerna för överföring framgår av bilaga 8- 

13. 

2. Det är önskvärt att den som bemannar HOTLINE vid varje tillfälle är medveten om 

platsläget på klinken, i synnerhet beträffande tillgång till plats på NAVE. Om NAVE är 

fullbemannad bör beredskap finnas för att en patient där kan överföras till annan plats för att 

bereda plats för den aktuella överföringen, om indikationen är uppfylld. Det är också önskvärt 

att den som bemannar HOTLINE är informerad om det av någon anledning för tillfället finns 

så påtagliga begränsningar i tillgången på neurointervention eller neurokirurgi att den 

högspecialiserade vården inte kan erbjudas. 

3, Med denna insikt om platsläget och om eventuella begränsningar i tillgängen på 

högspecialiserad vård bör normalt beslut kunna fattas om överföring efter ett samtal med 

avsändande sjukhus beträffande indikationerna. Om kriterierna är uppfyllda bör besked 

omgående ges om överförande och instruktion om var ambulansen ska avlämna patienten. 

Avsikten är inte att kontakt ska tas med neurointerventionist eller neurokirurg på detta 

stadium. 

4. Beträffande patienter med malign expansiv arteria cerebri media-infarkt kan patienten 

randomiseras till studie om kriterierna för hemikraniektomi är uppfyllda förutom att 

medvetandegraden fortfarande är normal. Om så är fallet sker randomisering till antingen 

omedelbar överföring eller till fördröjd överföring i avvaktan på metvetandepåverkan. 

Numrerade kuvert användes, medföljer HOTLINÈ-telefonen. 

5. Resultatet av överenskommelsen med avsändande sjukhus dokumenteras på ett formulär 

som medföljer HOTLINE-telefonen. 

6. Informera jour och NAVE/Vårdavdelning. Förvarna därefter neurointerventionsjour 

respektive neurokirurgjour om att patient är på väg och att neurologjour efter en första 

bedömning när patienten anländer kommer att ta kontakt. 


54

Bilaga 16 

National Institute of Health Stroke Scale (NIHSS) 


55

Bilaga 17 

Modifierade Rankinskalan 

SCORE BESKRIVNING 

0 Inga symtom 

1 Ingen funktionsnedsättning av betydelse trots symptom, förmåga att utföra alla vanliga 

aktiviteter 

2 Lätt funktionsnedsättning, kan inte utföra alla vanliga aktiviteter men är oberoende av 

annans hjälp för dagliga livsaktiviteter (ADL) 

3 Måttlig funktionsnedsättning, kräver viss hjälp av annan för dagliga livsaktiviteter (ADL) 

men kan gå utan hjälp 

4 Måttlig till allvarlig funktionsnedsättning, kan inte gå utan hjälp och kan inte sköta om 

personlig hygien utan hjälp 

5 Allvarlig funktionsnedsättning, sängbunden, inkontinent, kräver konstant omvårdnad och 

uppmärksamhet 

6 Död 


56

Bilaga 18 

Förteckning over deltagare i HASTA 

Huvudansvariga: 

Leif Svensson, Stockholms Prehospitala Centrum 

Nils Wahlgren, Karolinska Universitetssjukhuset 

Styrkommitté: 

Annika Berglund, Stockholms Prehospitala Centrum 

Helena Borovszky, Stockholms Prehospitala Centrum 

Maaret Castrén, Stockholms Prehospitala Centrum 

Lars Engerström, SOS Alarm 

Bo Höjeberg, Capio St:Görans sjukhus 

Lars Jonsson, Stockholms Prehospitala Centrum 

Konstantinos Kostulas, Karolinska sjukhuset Huddinge 

Tor-Björn Käll, Södersjukhuset 

Susanna Mjörnheim, Södertälje sjukhus 

Christina Sjöstrand, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 


Rebecka Undén, Danderyds Sjukhus 

Magnus von Arbin, Danderyds Sjukhus 

Mia von Euler, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 

Nils Wahlgren, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, ordförande 

Verkställande grupp): 




Nils Wahlgren, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 

Koordineringsgrupp: 



Marielle Anzén, Capio St:Görans sjukhus 

Caroline Strid, Danderyds Sjukhus 

Jessica Sundell, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 

Anita Hansson Tyrén, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 

Emma Weckström, Södersjukhuset 

Magnus Johansson, Södertälje sjukhus 

Annika Kastenfalk, Södertälje sjukhus 

Kerstin Ljungberg, Norrtälje sjukhus 

Expertgrupp: 

Åke Holmberg Strokeforskningsenheten KS Solna 

Anders von Heijne Danderyds sjukhus 

Anita Hansson Tyrén Strokeforskningsenheten KS 

Anna Berg Strokeenheten SöS 

Anna Dahl Strokeenheten R15/NAVE KS 

Anne Engqvist Medicinklin, Norrtälje 

Annika Berglund SöS strokeenhet 

Annika Kastenfalk Strokeenheten Södertälje 

Åsa Sandin Södersjukhuset 

Birgitta Söderfeldt Neurol SöS 


57

Bo Höjeberg Med.klin Capio S:t Göran 

Christina Hector S:t Görans sjukhus, akuten 

Christina Sjöstrand Neurologen KS Huddinge 

Elisabeth Forsberg Karolinska Huddinge 

Elisabeth Pettersson SöS akutmottagning 

Eva Samolov Strokeenheten R15/NAVE KS 

Eva Styrwoldt Sophiahemmet Högskola 

Håkan Bohm Dalström Sirius Ambulans 

Heba Schemais Falck 

Helena Borovszky Stockholms Prehospitala Centrum 

Holger Stalberg LSF 

Ingrid Fernlund Neurologen KS Huddinge 

Jan Hansen KS Solna 

Karin Sedig Medicogruppen 

Katarina Bohm Stockholms Prehospitala Centrum 

Kosta Kostulas Neuro KS-Huddinge 

Kristina Andersson MedHelp 

Lars Dahlin Medicinkliniken Södertälje 

Lars Ehmer MedHelp 

Lars Jonsson Stockholms Prehospitala Centrum 

Lars Sturesson Akuten SöS 

Leif Svensson Stockholms Prehospitala Centrum 

Lennart Johansson SOS Alarm 

Louise Sjöberg Strokeenheten R15/NAVE KS 

Maaret Castrén Inst. För klin forskning och utb. 

Magnus Nilsson S:t Görans sjukhus, SIVA 

Magnus Thorén Karolinska Solna 

Margareta Perols Jansson Akuten Norrtälje 

Maria Lindblom Akuten Neuro HS 

Marianne Eriksson Akutmottagning Norrtälje 

Marielle Anzen S:t Görans sjukhus, SIVA 

Mia von Euler Neurologen Karolinska 

Monica Rådestad KI Campus syd 

Nikolaos Kostulas Huddinge sjukhus 

Nils Wahlgren Karolinska sjukhuset, Solna 

Pauline Lindblom SöS Akuten 

Per Holmberg Karolinska Universitetssjukhuset 

Petra Waldenström Danderyds sjukhus 

Pia Huoso Huddinge sjukhus 

Regina Karlsson Akutmott Solna KS 

Sture Sehlstedt Medicogruppen 

Susanna Mjörnheim Södertälje sjukhus 

Sven Ahlström Medicogruppen 

Thomas Kucinski Huddinge radioterapi 

Thomas Wohlin Kista VC 

Tomas Rudstam Falck Ambulans 

Tommy Andersson Neuroradiologiska klin KS Solna 

Tor-Björn Käll Södersjukhuset 

VErinika Lindström Falck 

Veronica Vincente Stockholms Prehospitala Centrum 

Lokala grupper: 

Capio St:Görans sjukhus 

Danderyds sjukhus 

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 

Huddinge Karolinska sjukhuset Solna 

Norrtälje sjukhus 

Södersjukhuset 

Södertälje sjukhus 


58


59

Protokoll - Webbhotell SLL - Stockholms läns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?