Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
84 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan olika reproduktionsstörningar, men sambandet betraktas inte som vetenskapligt säkerställt. Risker i vissa arbetsmiljöer Det finns idag inte tillräckligt statistiskt underlag för att kunna ge en bild av i vilken utsträckning arbetsmiljön i Sverige har negativa effekter på fosterutveckling eller fortplantning. Arbetsmiljökommissionens rapport redovisar resultat från en studie över yrken och förlossningsutfall där nationella register använts. Bland annat vårdbiträden/undersköterskor, kvinnor i kemiskt processarbete och i övrigt kemiskt- och cellulosatekniskt arbete löper en ökad risk att få dödfödda barn. Barn till kvinnliga textilarbetare, svetsare, köksbiträden och städare har oftare låg födelsevikt. I dessa analyser hade man mycket begränsade möjligheter att ta hänsyn till andra faktorer av betydelse för fosterutvecklingen. Det krävs därför fördjupade studier för att klargöra om exponeringen i vissa yrken ökar risken för ogynnsam fosterutveckling. Internationella epidemiologiska studier tyder på en ökad risk i vissa yrken för negativa effekter på fruktsamhet eller fosterutveckling. Det gäller t ex kemtvättare som utsätts för perkloretylen, tryckeriarbetare som utsätts för toluen och andra lösningsmedel och veterinärmedicinsk personal som utsätts för anestesigaser. Andra utsatta yrkesgrupper är frisörer som exponeras för hårfärgmedel, textilarbetare som utsätts för färgämnen, arbetare i läkemedelsindustri och apotekspersonal som kommer i kontakt med bland annat cellgifter. En ökad risk kan också gälla arbetare i kemisk processindustri, gummiindustri, metall- och elektronikindustri och laboratoriepersonal som utsätts för lösningsmedel, svetsare som utsätts för metallrök, lantbruks- och trädgårdsarbetare som utnyttjar bekämpningsmedel, samt målare, lackerare, lokalvårdare och sanerare som utsätts för lösningsmedel. Många i dessa yrkesgrupper utsätts för flera olika kemiska ämnen i varierande nivåer och det har därför varit svårt att säkert avgöra vilken eller vilka faktorer som kan vara skadliga. Vissa av sambanden har ifrågasatts därför att riskökningarna helt eller delvis skulle kunna bero på andra faktorer, t ex rökvanor. Arbete inom hälso- och sjukvård innebär ofta tung fysisk ansträngning, skiftarbete och psykisk belastning som t ex hot och
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld och trakasserier 85 våld. Det förekommer också exponering för kemikalier som t ex anestesigaser, cytostatika och medel för sterilisering. Flera utländska studier tyder på en ökad risk för förtidsbörd bland vårdpersonal som utsätts för flera belastande faktorer samtidigt (Ahlborg, 1995). En nyligen publicerad svensk studie visar att missfall är vanligare bland barnmorskor som arbetar treskift eller enbart nattskift än bland de som endast har dagarbete (Axelsson et al,1994). Exponering för organiska lösningsmedel, framför allt perkloretylen, förekommer i kemtvättar. En svensk studie av tvätteriarbetare kunde inte finna något samband mellan sådant arbete och risk för missfall (Ahlborg, 1990). Internationella studier tyder på att bly negativt påverkar mannens produktion av spermier. Denna effekt observeras redan vid exponering som motsvarar blodblyhalter omkring 2 µmol/l. Data från det nedlagda blyregistret tyder på att några hundra svenska män kan vara utsatta för så höga blynivåer att deras spermieproduktion riskerar att påverkas. 4 Trender Från 1973 till 1993 har dödligheten i samband med födelsen minskat från 14 till 6 fall per 1 000 födda. Under samma period har andelen födda med låg födelsevikt i stort sett varit konstant. Detta gäller även det totala antalet missbildningar. Vissa specifika missbildningar har dock minskat på grund av att de numera upptäcks vid ultraljudsundersökning och föranleder abort. Det pågår en intensiv internationell debatt om sjunkande spermietal. Någon sådan sänkning har inte påvisats i Sverige. Det finns heller inget som tyder på en minskad fruktsamhet (Högberg, 1995). Antalet nya kemiska ämnen som introduceras i arbetslivet förväntas inte minska i framtiden. Kraven på utvärdering av deras eventuellt negativa effekter kommer däremot att öka. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot ämnen som upplagras i kroppen och därför på sikt kan bli skadliga trots relativt låg exponering. Risk för skadliga effekter är störst vid hög exponering som kan förekomma t ex vid driftsstörningar, reparationsarbete, olyckor, avsaknad av fungerande skyddsutrustning och vid felaktig hantering. 4. Se kapitel 3.
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
Psykisk Fosterskador<br />
ohälsa, våld och trakasserier 85<br />
våld. Det förekommer också expo<strong>ner</strong>ing för kemikalier som t ex<br />
anestesigaser, cytostatika och medel för sterilisering. Flera utländska<br />
studier tyder på en ökad risk för förtidsbörd bland vårdpersonal<br />
som utsätts för flera belastande faktorer samtidigt (Ahlborg, 1995).<br />
En nyligen publicerad svensk studie visar att missfall är vanligare<br />
bland barnmorskor som arbetar treskift eller enbart nattskift än<br />
bland de som endast har dagarbete (Axelsson et al,1994).<br />
Expo<strong>ner</strong>ing för organiska lösningsmedel, framför allt perkloretylen,<br />
förekommer i kemtvättar. En svensk studie av tvätteriarbetare<br />
kunde inte finna något samband mellan sådant arbete och risk för<br />
missfall (Ahlborg, 1990).<br />
Internationella studier tyder på att bly negativt påverkar mannens<br />
produktion av spermier. Denna effekt observeras redan vid<br />
expo<strong>ner</strong>ing som motsvarar blodblyhalter omkring 2 µmol/l. Data<br />
från det nedlagda blyregistret tyder på att några hundra svenska<br />
män kan vara utsatta för så höga blynivåer att deras spermieproduktion<br />
riskerar att påverkas. 4<br />
Trender<br />
Från 1973 till 1993 har dödligheten i samband med födelsen<br />
minskat från 14 till 6 fall per 1 000 födda. Under samma period<br />
har andelen födda med låg födelsevikt i stort sett varit konstant.<br />
Detta gäller även det totala antalet missbildningar. Vissa specifika<br />
missbildningar har dock minskat på grund av att de numera upptäcks<br />
vid ultraljudsundersökning och föranleder abort.<br />
Det pågår en intensiv internationell debatt om sjunkande spermietal.<br />
Någon sådan sänkning har inte påvisats i Sverige. Det finns heller<br />
inget som tyder på en minskad fruktsamhet (Högberg, 1995).<br />
Antalet nya kemiska ämnen som introduceras i arbetslivet förväntas<br />
inte minska i framtiden. Kraven på utvärdering av deras eventuellt<br />
negativa effekter kommer däremot att öka. Särskild uppmärksamhet<br />
kommer att riktas mot ämnen som upplagras i kroppen och därför<br />
på sikt kan bli skadliga trots relativt låg expo<strong>ner</strong>ing.<br />
Risk för skadliga effekter är störst vid hög expo<strong>ner</strong>ing som kan förekomma<br />
t ex vid driftsstörningar, reparationsarbete, olyckor, avsaknad<br />
av fungerande skyddsutrustning och vid felaktig hantering.<br />
4. Se kapitel 3.
Change language