Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
68 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan inom något dygn. Dessa fall kallas inhalationsfeber eller ODTS, organic dust toxic syndrome. Inandning av stora mängder damm från djur och växter kan orsaka denna feber. Exponeringar som ger astma ökar också ofta risken för rinnsnuva och nästäppa. Förekomst av luftvägssjukdomar i arbetslivet Från 1990 till 1992 anmäldes cirka 300 fall av astma per år i Sverige som arbetssjukdom. Rapporteringen beror naturligtvis på om sjukdomen uppmärksammas. I Finland är rapporteringsskyldigheten obligatorisk. Om rapporteringsfrekvensen varit densamma i Sverige som i Finland skulle drygt dubbelt så många fall anmälts. För män anmäldes astma som arbetssjukdom oftast bland bagare, metallugnsarbetare, svetsare och sprutmålare, tabell 8.1. För kvinnor var det vanligast bland träarbetare, plastarbetare och husdjursskötare, tabell 8.2. Tabell 8.1. ”Tio-i-topp” lista över de yrken bland svenska män som hade den högsta rapporteringsfrekvensen av astma 1990–1992 (källa: ISA). Yrke Frekvens (fall/100 000 och år) Antal fall Bagare 78 16 Hytt- och metallugnsarbetare 70 6 Svetsare 65 54 Sprutmålare 60 11 Kemisk processarbetare 59 6 Gjuteriarbetare 57 6 Träförädlingsarbetare 46 14 Verkstadssnickare 35 14 Plastarbetare 35 9 Pappersbruksarbetare 30 8 Tabell 8.2. ”Tio-i-topp” lista över de yrken bland svenska kvinnor som hade den högsta rapporteringsfrekvensen av astma 1990–1992 (källa: ISA). Yrke Frekvens (fall/100 000 och år) Antal fall Träarbetare 100 6 Plastarbetare 63 10 Husdjursskötare 60 5 Verkstadsarbetare 26 6 Laboranter 25 6 Paketerare 24 10 Sömmerskor 22 8 Städerskor 13 35 Frisörer 13 6
Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa, våld och trakasserier 69 Om dessa uppgifter jämförs med Arbetsmiljökommissionens beskrivning från 1980-talets mitt så är förhållandena i stort sett oförändrade (Malmberg, 1990). Antalet anmälda svetsare har emellertid ökat från 30 till 60 fall per 100 000 svetsare och år. Dödsfall i astma har analyserats för olika yrken efter justering för olika yrkesgruppers rökvanor (Dödsfallsregistret, SCB). För enskilda yrken är fallen ganska få varför den slumpmässiga osäkerheten blir stor. Lantbrukare och lantarbetare var de enda manliga yrkesgrupper som uppvisade ökad dödlighet under perioden 1981 till 1992. Hårfrisörskor den enda kvinnliga yrkesgrupp som visade ökad dödlighet i astma, 8 fall mot förväntade 1,8. Hårfrisörer utsätts för ämnen som irriterar luftvägarna, t ex blekmedel. Efter justering för rökvanor visar det sig att fyra yrkesgrupper löpte en överrisk att dö i kroniskt obstruktiv lungsjukdom under perioden 1981–1992 (Dödsfallsregistret, SCB). Dessa grupper var trädgårdsarbetare (16 fall mot 7 förväntade), brevbärare (13 fall mot 5,7 förväntade), truckförare (22 fall mot 10,5 förväntade) samt lagerarbetare (64 fall mot 30,5 förväntade). Vad gäller kvinnor var det endast lagerarbetare som uppvisade en förhöjd risk (12 fall mot 5 förväntade). Den ökade risken inom dessa yrkesgrupper beror sannolikt på att människor omplacerats dit på grund av sjukdom. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom utvecklas under lång tid och därför hinner människor bli förflyttade eller söka andra arbeten när de börjar bli sjuka. I arbetsskadestatistiken är det svårt att skilja mellan kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk slemhosta. Statistiken blir därför ganska osäker. Från 1990 till 1992 rapporterades årligen cirka 50 fall för män och ungefär 25 fall för kvinnor. De fem manliga yrken med högst frekvens fanns inom stål-, smides- och gjuteriarbete, annat tillverkningsarbete, kemisk processarbete samt gummi- och plastarbete, målnings- och golvläggningsarbete, samt trävaruarbete. För kvinnor var det vanligast bland kemiskt processarbete samt gummi- och plastarbete. Att näsbesvär anmäls som arbetsskada är ovanligt. Livsmedelsarbetare är den helt dominerande gruppen bland såväl män som kvinnor. Från 1990 till 1992 anmäldes 32 manliga fall och 13 kvinnliga. Av dessa var 30 män och 12 kvinnor bagare.
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
68 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
inom något dygn. Dessa fall kallas inhalationsfeber eller ODTS,<br />
organic dust toxic syndrome. Inandning av stora mängder damm<br />
från djur och växter kan orsaka denna feber.<br />
Expo<strong>ner</strong>ingar som ger astma ökar också ofta risken för rinnsnuva<br />
och nästäppa.<br />
Förekomst av luftvägssjukdomar i arbetslivet<br />
Från 1990 till 1992 anmäldes cirka 300 fall av astma per år i<br />
Sverige som arbetssjukdom. Rapporteringen beror naturligtvis<br />
på om sjukdomen uppmärksammas. I Finland är rapporteringsskyldigheten<br />
obligatorisk. Om rapporteringsfrekvensen varit<br />
densamma i Sverige som i Finland skulle drygt dubbelt så många<br />
fall anmälts.<br />
För män anmäldes astma som arbetssjukdom oftast bland bagare,<br />
metallugnsarbetare, svetsare och sprutmålare, tabell 8.1.<br />
För kvinnor var det vanligast bland träarbetare, plastarbetare och<br />
husdjursskötare, tabell 8.2.<br />
Tabell 8.1. ”Tio-i-topp” lista över de yrken bland svenska män som hade den<br />
högsta rapporteringsfrekvensen av astma 1990–1992 (källa: ISA).<br />
Yrke Frekvens (fall/100 000 och år) Antal fall<br />
Bagare 78 16<br />
Hytt- och metallugnsarbetare 70 6<br />
Svetsare 65 54<br />
Sprutmålare 60 11<br />
Kemisk processarbetare 59 6<br />
Gjuteriarbetare 57 6<br />
Träförädlingsarbetare 46 14<br />
Verkstadssnickare 35 14<br />
Plastarbetare 35 9<br />
Pappersbruksarbetare 30 8<br />
Tabell 8.2. ”Tio-i-topp” lista över de yrken bland svenska kvinnor som hade den<br />
högsta rapporteringsfrekvensen av astma 1990–1992 (källa: ISA).<br />
Yrke Frekvens (fall/100 000 och år) Antal fall<br />
Träarbetare 100 6<br />
Plastarbetare 63 10<br />
Husdjursskötare 60 5<br />
Verkstadsarbetare 26 6<br />
Laboranter 25 6<br />
Paketerare 24 10<br />
Sömmerskor 22 8<br />
Städerskor 13 35<br />
Frisörer 13 6
Change language