Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
60 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan (IARC) 1 har i en utvärdering av nästan 1 000 ämnen och exponeringar försökt fastställa om de är cancerframkallande eller ej. Ämnen/exponeringar som IARC har klassat som säkra eller troliga cancerogener och som förekommer i större omfattning i Sverige idag finns i tabell 7.1. Tabell 7.1. Uppskattning av antalet exponerade personer i Sverige. Antalet cancerfall på grund av exponering har beräknats bl a utifrån antagandet att exponeringen innebär en relativ risk på 1,1, se text. Exponering Antal exponerade 1990 Tumörform Cancerfall/år vid RR=1,1 män kvinnor män kvinnor Arsenik 200 30 lungcancer 0,06 0,01 Asbest 1 500 30 lungcancer 0,4 0 mesoteliom* 0,4 0 Bensen** 40 000 5 000 leukemi 0,8 0,1 Dieselavgaser 30 000 1 300 lungcancer 9 0,2 Etylenoxid*** 500 100 leukemi/lymfom 0,1 0,02 Formaldehyd 2 000 700 nasofarynxcancer 0,01 0 Glasindustriarbete 600 250 lungcancer 0,2 0,04 magcancer 0,1 0,02 tjocktarmscancer 0,2 0,1 Gjuteriarbete 1 000 100 lungcancer 0,3 0,02 Gummiindustriarbete 300 30 lungcancer 0,09 0 urinblåsecancer 0,07 0 Kadmium 400 100 lungcancer 0,1 0,02 Krom (sexvärt) 2 000 100 lungcancer 0,6 0,02 Kvarts 12 000 400 lungcancer 4 0,07 Målning 22 000 800 lungcancer 6 0,1 Klorerade organiska lösningsmedel 800 1100 levercancer 0,03 0,03 non-Hodgkin lymfom 0,1 0, 1 Radon 2 000 70 lungcancer 0,6 0,02 Läderdamm (skotillverkning) 300 300 näscancer 0 0 Sot, tjära och förbränningsprodukter 9 000 300 hudcancer 2 0,04 lungcancer 3 0,05 urinblåsecancer 2 0,03 Starka syror 600 100 struphuvudcancer 0,02 0 Trädamm 32 000 1000 näscancer 0,2 0 Vinylklorid*** 300 30 levercancer 0,01 0 * Antalet fall beräknas bli lika stort som antalet lungcancerfall av asbest. ** Baserat på Arbetarskyddsstyrelsens uppskattningar. *** Baserat på uppgifter från företag som tillverkar eller använder ämnet. Antal exponerade En s k jobb-exponeringsmatris har använts för att uppskatta hur många som är utsatta för cancerframkallande ämnen i arbetslivet. 1. IARC = International Agency for Research on Cancer.
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer våld och trakasserier 61 Matrisen visar i vilka kombinationer av yrken och näringsgrenar som det finns risk att bli exponerad för cancerogener. Det gäller då människor utsatta för påtagligt högre nivåer än folk i allmänhet. För varje kombination av yrke- näringsgren bedöms också den andel personer som är exponerade. Beräkningarna bygger på Folk- och bostadsräkningen 1990, tabell 7.1. När ett hygieniskt gränsvärde ändras för ett ämne bedömer Arbetarskyddsstyrelsen hur många som utsätts för kemikalien. Sådana uppgifter har också jämförts med jobb-exponeringsmatrisen. Resultaten har stämts av mot det finska registret över människor som i arbetet utsätts för cancerframkallande ämnen. Överensstämmelsen mellan de olika källorna är ganska god. Antalet cancerfall i framtiden En beräkning har gjorts av hur många fall som skulle kunna undvikas om de kända cancerriskerna i arbetsmiljön elimineras. Dessa uppskattningar bygger på några antaganden: Antalet nya cancerfall per år är konstant och detsamma som 1992. Befolkningens åldersfördelning antas också vara oförändrad. Vidare utgår beräkningen ifrån att den relativa risken inte är ökad före 30 år, men att den därefter är samma för alla åldersgrupper och lika år från år. I beräkningarna har två kombinationer av relativ risk och yrkesomsättning, den andel av de exponerade som slutar sitt arbete under ett år, använts. I det ena fallet antas den relativa risken vara 1,1 och yrkesomsättningen 10 procent. Den beräkningen redovisas i tabell 7.1. I det andra fallet är den relativa risken 1,5 och yrkesomsättningen 30 procent. Den redovisas dock ej i tabellen utan ingår i övervägandena över övre gränsen på antalet fall. I några fall är en så hög risk mycket osannolik, t ex för byggnadsmålare. Kommentarer kring vissa exponeringar Vissa vanligare exponeringar kommenteras nedan. I några fall, t ex för asbest, kan antalet cancerfall idag beräknas någorlunda säkert, för andra, t ex för dieselavgaser, är uppskattningarna mycket mer osäkra. Asbest Det är väl känt att asbest kan orsaka mesoteliom i lungsäck och bukhinna samt lungcancer. Rökning och asbest samverkar vid
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
60 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
(IARC) 1 har i en utvärdering av nästan 1 000 ämnen och expo<strong>ner</strong>ingar<br />
försökt fastställa om de är cancerframkallande eller ej.<br />
Ämnen/expo<strong>ner</strong>ingar som IARC har klassat som säkra eller troliga<br />
canceroge<strong>ner</strong> och som förekommer i större omfattning i Sverige<br />
idag finns i tabell 7.1.<br />
Tabell 7.1. Uppskattning av antalet expo<strong>ner</strong>ade perso<strong>ner</strong> i Sverige. Antalet<br />
cancerfall på grund av expo<strong>ner</strong>ing har beräknats bl a utifrån antagandet att<br />
expo<strong>ner</strong>ingen innebär en relativ risk på 1,1, se text.<br />
Expo<strong>ner</strong>ing Antal expo<strong>ner</strong>ade 1990 Tumörform Cancerfall/år vid RR=1,1<br />
män kvinnor män kvinnor<br />
Arsenik 200 30 lungcancer 0,06 0,01<br />
Asbest 1 500 30 lungcancer 0,4 0<br />
mesoteliom* 0,4 0<br />
Bensen** 40 000 5 000 leukemi 0,8 0,1<br />
Dieselavgaser 30 000 1 300 lungcancer 9 0,2<br />
Etylenoxid*** 500 100 leukemi/lymfom 0,1 0,02<br />
Formaldehyd 2 000 700 nasofarynxcancer 0,01 0<br />
Glasindustriarbete 600 250 lungcancer 0,2 0,04<br />
magcancer 0,1 0,02<br />
tjocktarmscancer 0,2 0,1<br />
Gjuteriarbete 1 000 100 lungcancer 0,3 0,02<br />
Gummiindustriarbete 300 30 lungcancer 0,09 0<br />
urinblåsecancer 0,07 0<br />
Kadmium 400 100 lungcancer 0,1 0,02<br />
Krom (sexvärt) 2 000 100 lungcancer 0,6 0,02<br />
Kvarts 12 000 400 lungcancer 4 0,07<br />
Målning 22 000 800 lungcancer 6 0,1<br />
Klorerade organiska<br />
lösningsmedel 800 1100 levercancer 0,03 0,03<br />
non-Hodgkin lymfom 0,1 0, 1<br />
Radon 2 000 70 lungcancer 0,6 0,02<br />
Läderdamm<br />
(skotillverkning) 300 300 näscancer 0 0<br />
Sot, tjära och<br />
förbränningsprodukter 9 000 300 hudcancer 2 0,04<br />
lungcancer 3 0,05<br />
urinblåsecancer 2 0,03<br />
Starka syror 600 100 struphuvudcancer 0,02 0<br />
Trädamm 32 000 1000 näscancer 0,2 0<br />
Vinylklorid*** 300 30 levercancer 0,01 0<br />
* Antalet fall beräknas bli lika stort som antalet lungcancerfall av asbest.<br />
** Baserat på Arbetarskyddsstyrelsens uppskattningar.<br />
*** Baserat på uppgifter från företag som tillverkar eller använder ämnet.<br />
Antal expo<strong>ner</strong>ade<br />
En s k jobb-expo<strong>ner</strong>ingsmatris har använts för att uppskatta hur<br />
många som är utsatta för cancerframkallande ämnen i arbetslivet.<br />
1. IARC = International Agency for Research on Cancer.
Change language