Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

52 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan För några kemiska ämnen finns övertygande bevis för att exponering i arbetslivet ökar risken för hjärtinfarkt, t ex koldisulfid vid tillverkning av rayon och organiska nitratestrar vid dynamittillverkning. I hela landet är det högst några hundra personer som utsätts för dessa ämnen. Flera andra kemiska substanser har diskuterats som tänkbara riskfaktorer för hjärtinfarkt. I många fall har misstankarna förlorat aktualitet men kvarstår för bl a förbränningsprodukter och organiska lösningsmedel. Det är emellertid inte känt vilka substanser i förbränningsprodukter som ökar risken och inte heller på vilket sätt de utlöser sjukdomen. Ämnen som diskuteras är bl a kolmonoxid och polyaromatiska kolväten. Sotare och arbetare som förbränner sopor utsätts för förbränningsprodukter och de löper en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Förbränningsprodukter finns också i trafikmiljön. Yrkesförare har i flera studier visat sig löpa en ökad risk. 1 Förbränningsprodukter finns också i miljötobaksrök och det finns mycket som talar för att sådan exponering ökar risken för hjärtinfarkt. Buller har också anförts som orsak till hjärt-kärlsjukdom, främst då utifrån studier som visat ett samband mellan buller och högt blodtryck. Omfattande forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. En kombination av dåligt beslutsutrymme och höga krav anses innebära en förhöjd risk. Dessa arbetsförhållanden finns i vitt skilda yrken och näringsgrenar. Flygtrafikledare är ett exempel på yrken med sådana villkor. Det gäller också många serviceyrken och vissa arbetsmiljöer inom industrin där arbetstakten bestäms av tillverkningsprocessen. Dåligt socialt stöd förefaller öka risken för hjärtsjukdomar. En förklaring kan vara att socialt stöd dämpar effekten av hög stress. Flera olika faktorer i arbetsmiljö och arbetsorganisation påverkar det sociala stödet. Arbetslöshet kan innebära minskat socialt stöd. Risken för hjärtinfarkt i olika yrkesgrupper Uppgifter från Folk- och bostadsräkningen och Dödsorsaksregistret för 1981–86 respektive 1987–92 har analyserats för att beskriva hur människor i olika yrken drabbas av ischemisk hjärtsjukdom. Den relativa risken (RR) beräknas genom att dödligheten inom ett yrke jämförs med dödligheten bland samtliga förvärvsarbetande. En 1. Se kapitel 21.
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och våld hjärtinfarkt och trakasserier 53 relativ risk på 1,0 innebär således att yrkesgruppen löper samma risk som genomsnittet bland de förvärvsarbetande. Hänsyn har tagits till att åldern varierar i olika yrkesgrupper. I analyserna har tyngdpunkten lagts på perioden 1987–92. På så sätt blir uppgifterna så aktuella som möjligt. Analyserna har också gjorts så att de kan jämföras med Arbetsmiljökommissionens rapporter (Alfredsson & Hammar, 1990). Ett antal yrken med antingen förhöjd eller sänkt risk har identifierats. I tabellerna 6.1 och 6.2 redovisas de yrken där det 95-procentiga konfidensintervallet inte inkluderar referensvärdet 1,0 och antalet dödsfall under perioden 1987–92 var minst 20. Tabell 6.1. Män i yrken med hög risk för hjärtinfarkt 1987–92* (Dödsfallsregistret). Sjukvårdsbiträden Socialtjänstemän Skogs- och flottningsarbetare Gruvbrytare/-byggare, bergsprängare, stenbrytare Övriga gruv- och stenbrytningsarbetare Däcks- och maskinmanskap Motorfordonsförare Lokförare m fl Vägtrafikbefäl Expeditionsvakter Hytt- och metallugnsarbetare Härdare, glödgare m fl Övrigt järnbruks-, metallverks-, smides- o gjuteriarbetare Verkstadsmekaniker m fl Metalliserare m fl Bänk- och maskinsnickare, möbelsnickare m fl Skiktträ- och träfiberskivearbetare Ram- och cirkelsågare, hyvlare m fl Betongarbetare, byggarbetare m fl Plastvaruarbetare Grov- och diversearbetare Anläggningsmaskinförare Truckförare och transportörskötare Smörjare Paketerare och emballerare Stuveriarbetare m fl Lager- och förrådsarbetare Kockar och kallskänkor Köksbiträden Städare Övrigt servicearbete * Yrken där nedre gränsen för 95% konfidensintervall överstiger 1,0 och antalet dödsfall 1987-92 var minst 20.
Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142:
Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144:
Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146:
Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148:
Äldre Invandrare personer i arbets
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158:
Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176:
Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194:
Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196:
Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Ladda ner - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?