You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika våld yrkes- och och trakasserier socialgrupper<br />
49<br />
inte visar sig bero på arbetsmiljön. Det är emellertid inte lika vanligt<br />
att yrkesbyten på samma sätt används för att hävda att dödligheten<br />
i vissa yrkesgrupper kan vara underskattade. Ett exempel på<br />
detta är byggnadsträarbetare som uppvisade låg dödlighet under<br />
perioderna 1981–85 och 1986–90. Den relativa risken var 0,89<br />
respektive 0,87 jämfört med genomsnittsbefolkningen. Detta kan<br />
spegla yrkets höga fysiska krav, dvs endast mycket friska perso<strong>ner</strong><br />
söker ett sådant arbete. Det kan också vara så att byggnadsarbetare<br />
med sjukdomar lämnar yrket.<br />
Engelsk statistik över dödlighet uppvisar stora likheter med<br />
svensk, t ex relativt höga dödsrisker för yrkesgrupper inom tillverkningsindustrin<br />
och servicebranscher. För svenska kockar var<br />
exempelvis den relativa risken 1,6 jämfört med 1,4 för engelska.<br />
Yrkesgrupper med hög dödlighet har ofta legat högt under flera<br />
decennier, trots att arbetsmiljön och levnadsvanor förändrats och<br />
den sociala situationen allmänt förbättrats.<br />
Tidstrender<br />
Utvecklingen under 1980-talet har varit positiv, men det saknas<br />
kunskap om vilka förändringar i arbetslivet och privatlivet som<br />
bidragit till lägre dödlighet. En särskild uppmärksamhet bör riktas<br />
mot kvinnor, eftersom dödligheten tycks öka i vissa sociala klasser.<br />
Den markanta ökningen av skillnaderna mellan arbetare och andra<br />
sociala klasser tycks ha upphört under senare delen av 1980-talet.<br />
Skillnaderna har emellertid inte minskat.<br />
Många bedömare har ansett att välutbildades fördelar av gynnsamma<br />
levnadsvanor är tillfälliga. Om t ex tobakskonsumtionen<br />
minskar i samhället, minskar också tobakens betydelse för skillnader<br />
mellan yrkesgrupper och sociala klasser. Uppväxtvillkoren har<br />
dessutom successivt utjämnats under 1900-talet, framför allt för<br />
dem som är vuxna idag.<br />
Arbetsmiljö och arbetsmarknad får under det närmaste årtiondet<br />
sannolikt större betydelse för dödligheten. Om arbetslivets förändringar<br />
innebär kraftigt ökade skillnader i t ex lö<strong>ner</strong>, psykosocial<br />
arbetsmiljö och långvarig arbetslöshet, kommer sannolikt också<br />
skillnader i dödlighet att öka mellan yrkesgrupper och sociala klasser.<br />
En sådan negativ utveckling blir troligen svår att balansera med<br />
åtgärder som skall utjämna beteenden och levnadsvanor.
Change language