Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
48 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan förändringar i levnadsvanor förmodas bidra till att öka dem (Vågerö & Lundberg, 1995). Slusatserna kan dras utifrån analyser för åren 1961 till 1985. Faktorer som anses öka skillnaderna är dessutom arbetslöshet samt om man ”fastnar” inom branscher och yrken som stagnerar i samhället och där arbetsmarknaden blir snäv. En tidigare stickprovsstudie av svenska folket fann att arbetsmiljön var den viktigaste orsaken till skillnader mellan olika klasser i avseende på självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (Lundberg, 1991). Det saknas emellertid ofta kunskap för att kunna förklara skillnader mellan yrkesgrupper. Det har funnits en tendens att söka förklaringar utanför arbetslivet, t ex användningen av tobak och alkohol eller andra individuella vanor. Beteenden och vanor bidrar till skillnader mellan yrkesgrupper. I tidigare kartläggningar diskuterades sambanden mellan beteenden och s k yrkeskulturella faktorer som i vid mening kan ses som en del av arbetsmiljön. Kulturell påverkan på arbetsplatser eller i yrket antogs kunna förändra individuella beteenden, som påverkar risken för ohälsa. Rökning bland läkare möts numera av restriktioner och ogillas av många kolleger. Inom läkaryrket har det utvecklats en anti-tobakskultur. Den låga dödligheten bland manliga läkare och tandläkare kan delvis bero på detta kulturella inflytande. Spritvanor är ett annat exempel. Värnpliktiga som vid mönstringen uppger att de dricker mycket söker oftare än unga män i allmänhet till restaurangyrken. Denna bransch är relativt tolerant mot alkohol. Det beror inte bara på att det är lätt att komma åt sprit utan lika mycket på de attityder och värderingar som är etablerade i dessa yrken. Den höga dödligheten bland manliga hovmästare, kockar och köksbiträden förklaras ofta med individuella alkoholvanor, men en fokusering på yrkeskulturella förhållande kan vara minst lika rimlig. Inom restaurangyrkena kan det också finnas andra riskfaktorer, t ex höga psykiska krav och litet beslutsutrymme, hög fysisk belastning i besvärliga arbetsställningar samt mutagena ämnen i stekos. Yrkesbyten har ofta diskuterats i termer av hälsoselektion. Det har noterats att människor med fysiska problem byter från tunga till lätta arbeten (Östlin, 1990). Sådana byten innebär att en hög dödlighet felaktigt kan tillskrivas arbetsmiljön. Detta har ofta använts som förklaring till varför en hög dödlighet i en yrkesgrupp
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika våld yrkes- och och trakasserier socialgrupper 49 inte visar sig bero på arbetsmiljön. Det är emellertid inte lika vanligt att yrkesbyten på samma sätt används för att hävda att dödligheten i vissa yrkesgrupper kan vara underskattade. Ett exempel på detta är byggnadsträarbetare som uppvisade låg dödlighet under perioderna 1981–85 och 1986–90. Den relativa risken var 0,89 respektive 0,87 jämfört med genomsnittsbefolkningen. Detta kan spegla yrkets höga fysiska krav, dvs endast mycket friska personer söker ett sådant arbete. Det kan också vara så att byggnadsarbetare med sjukdomar lämnar yrket. Engelsk statistik över dödlighet uppvisar stora likheter med svensk, t ex relativt höga dödsrisker för yrkesgrupper inom tillverkningsindustrin och servicebranscher. För svenska kockar var exempelvis den relativa risken 1,6 jämfört med 1,4 för engelska. Yrkesgrupper med hög dödlighet har ofta legat högt under flera decennier, trots att arbetsmiljön och levnadsvanor förändrats och den sociala situationen allmänt förbättrats. Tidstrender Utvecklingen under 1980-talet har varit positiv, men det saknas kunskap om vilka förändringar i arbetslivet och privatlivet som bidragit till lägre dödlighet. En särskild uppmärksamhet bör riktas mot kvinnor, eftersom dödligheten tycks öka i vissa sociala klasser. Den markanta ökningen av skillnaderna mellan arbetare och andra sociala klasser tycks ha upphört under senare delen av 1980-talet. Skillnaderna har emellertid inte minskat. Många bedömare har ansett att välutbildades fördelar av gynnsamma levnadsvanor är tillfälliga. Om t ex tobakskonsumtionen minskar i samhället, minskar också tobakens betydelse för skillnader mellan yrkesgrupper och sociala klasser. Uppväxtvillkoren har dessutom successivt utjämnats under 1900-talet, framför allt för dem som är vuxna idag. Arbetsmiljö och arbetsmarknad får under det närmaste årtiondet sannolikt större betydelse för dödligheten. Om arbetslivets förändringar innebär kraftigt ökade skillnader i t ex löner, psykosocial arbetsmiljö och långvarig arbetslöshet, kommer sannolikt också skillnader i dödlighet att öka mellan yrkesgrupper och sociala klasser. En sådan negativ utveckling blir troligen svår att balansera med åtgärder som skall utjämna beteenden och levnadsvanor.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
48 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
förändringar i levnadsvanor förmodas bidra till att öka dem (Vågerö<br />
& Lundberg, 1995). Slusatserna kan dras utifrån analyser för åren<br />
1961 till 1985. Faktorer som anses öka skillnaderna är dessutom<br />
arbetslöshet samt om man ”fastnar” inom branscher och yrken som<br />
stag<strong>ner</strong>ar i samhället och där arbetsmarknaden blir snäv.<br />
En tidigare stickprovsstudie av svenska folket fann att arbetsmiljön<br />
var den viktigaste orsaken till skillnader mellan olika klasser i<br />
avseende på självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (Lundberg,<br />
1991). Det saknas emellertid ofta kunskap för att kunna förklara<br />
skillnader mellan yrkesgrupper. Det har funnits en tendens att<br />
söka förklaringar utanför arbetslivet, t ex användningen av tobak<br />
och alkohol eller andra individuella vanor.<br />
Beteenden och vanor bidrar till skillnader mellan yrkesgrupper. I<br />
tidigare kartläggningar diskuterades sambanden mellan beteenden<br />
och s k yrkeskulturella faktorer som i vid mening kan ses som en<br />
del av arbetsmiljön. Kulturell påverkan på arbetsplatser eller i yrket<br />
antogs kunna förändra individuella beteenden, som påverkar risken<br />
för ohälsa. Rökning bland läkare möts numera av restriktio<strong>ner</strong> och<br />
ogillas av många kolleger. Inom läkaryrket har det utvecklats en<br />
anti-tobakskultur. Den låga dödligheten bland manliga läkare och<br />
tandläkare kan delvis bero på detta kulturella inflytande.<br />
Spritvanor är ett annat exempel. Värnpliktiga som vid mönstringen<br />
uppger att de dricker mycket söker oftare än unga män i<br />
allmänhet till restaurangyrken. Denna bransch är relativt tolerant<br />
mot alkohol. Det beror inte bara på att det är lätt att komma åt<br />
sprit utan lika mycket på de attityder och värderingar som är etablerade<br />
i dessa yrken. Den höga dödligheten bland manliga hovmästare,<br />
kockar och köksbiträden förklaras ofta med individuella<br />
alkoholvanor, men en fokusering på yrkeskulturella förhållande<br />
kan vara minst lika rimlig. Inom restaurangyrkena kan det också<br />
finnas andra riskfaktorer, t ex höga psykiska krav och litet beslutsutrymme,<br />
hög fysisk belastning i besvärliga arbetsställningar samt<br />
mutagena ämnen i stekos.<br />
Yrkesbyten har ofta diskuterats i termer av hälsoselektion. Det<br />
har noterats att människor med fysiska problem byter från tunga<br />
till lätta arbeten (Östlin, 1990). Sådana byten innebär att en hög<br />
dödlighet felaktigt kan tillskrivas arbetsmiljön. Detta har ofta använts<br />
som förklaring till varför en hög dödlighet i en yrkesgrupp
Change language