Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

46 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan Tabell 5.1. Åldersstandardiserad dödlighet (antal dödsfall per 100 000 perso<strong>ner</strong> och år) under perioderna 1981–85 respektive 1986–90, fördelat på sociala klasser bland yrkesverksamma. Kvinnor Män 1981–85 1986–90 1981–85 1986–90 Högre tjänstemän 154 142 252 205 Tjänstemän på mellannivå 142 135 264 237 Lägre tjänstemän 164 157 321 285 Egenföretagare 150 155 310 305 Jordbrukare 130 145 260 236 Facklärda arbetare 171 161 325 306 Övriga arbetare 170 162 391 350 Den tidigare markanta ökningen av skillnaderna mellan arbetare och andra grupper har minskat eller upphört att öka under 1980talets senare hälft. Dödligheten kan alltså minska markant samtidigt som skillnaderna mellan klasserna består. Förändringarna för kvinnor är i absoluta tal betydligt mindre än för män. Den stora skillnaden i dödlighet mellan kvinnor och män har minskat i alla sociala klasser. Orsakerna till detta är inte kända. Skillnaderna i åldersjusterad dödlighet mellan olika socialgrupper är större bland män än bland kvinnor. Det finns två olika förklaringar. Indelningen i social klass bygger på yrket och är inte en idealisk indelning för en analys av kvinnors villkor, eftersom deras levnadsförhållanden i hög grad beror på makens sociala klass. Den andra förklaringen är att män och kvinnor dör av skilda orsaker i dessa åldrar och olika dödsorsaker är olika beroende av social klass. För t ex hjärtsjukdom, är skillnaderna mellan sociala klasser till och med större för kvinnor. Yrke och dödlighet Dödlighet i olika yrkesgrupper har analyserats med hjälp av Dödsorsaksregistret och Folk- och Bostadsräkningarna 1980 och 1985 och redovisas för perioderna 1981–1986 respektive 1986–1990. 1 Analyserna, som gäller åldersgruppen 20–64 år, har justerats efter ålder. Män och kvinnor redovisas var för sig. Dödligheten har beräknats för sammanlagt 245 yrkesgrupper under två perioder för män och kvinnor. Inom 66 yrkesgrupper 1. Överlappningen på ett år, 1986, har en teknisk förklaring, men har liten betydelse för tolkningen.
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika våld yrkes- och och trakasserier socialgrupper 47 observeras både för män och kvinnor en statistiskt säkerställd förändring i dödlighet under båda perioderna. 2 Yrkesgrupper med ökad dödlighet Trettioen yrkesgrupper uppvisade en ökad dödlighet under båda perioderna. Fem yrken visade på en förhöjd risk under båda perioderna, nämligen bokbindare, bänk- och maskinsnickare, städare, typografer och verkstadsmekaniker. Detta gäller för såväl män som kvinnor. Arbetsmiljökommissionens rapport (Wikman & Hörte, 1990) noterar höga risker inom vissa yrkesgrupper, framför allt inom tillverkningsindustrin. För en del restaurangyrken, t ex hovmästare, kock och köksbiträde, är dödligheten också hög för män under båda perioderna, men för kvinnor finns inte någon sådan överrisk. Bakgrunden till dessa skillnader mellan män och kvinnor är inte kända. Arbetsmiljökommissionen uppmärksammar yrkesförare som en särskild riskgrupp. I den nu aktuella uppföljningen var den relativa risken för män 1,05 och för kvinnor 1,35 under perioden 1986–1990. Yrkesgrupper med låg dödlighet Yrkesgrupper med låg dödlighet under båda perioderna var främst ingenjörer, tandläkare, domstolsjurister samt yrkesgrupper i skolan. För män gäller detta också företagsledare, handelsresande, inköpare och affärsföreståndare. Kvinnliga affärsbiträden, sjukgymnaster och sjuksköterskor har också låg dödlighet. Orsaker till skillnader i dödlighet Sextiosex grupper uppvisade en ökad eller minskad dödlighet under båda perioderna. Sambanden mellan yrken och dödlighet är systematiska snarare än slumpmässiga. Å ena sidan är det inte rimligt att tro att skillnaderna endast beror på arbetsmiljön. Å andra sidan torde inte arbetslivet sakna betydelse. Förändringar i arbetsmiljö och uppväxtförhållanden anses långsiktigt minska skillnaderna i dödlighet mellan sociala klasser medan 2. En fullständig redovisning av yrken med hög eller låg risk finns i Vågerö & Gullberg (1996).
Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 45: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 97 and 98:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142:
Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144:
Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146:
Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148:
Äldre Invandrare personer i arbets
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158:
Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176:
Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194:
Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196:
Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Ladda ner - Fas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?