Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
40 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet på hälsan I dessa näringsgrenar upplevde avsevärt fler att arbetet var jäktigt och psykiskt ansträngande. Ökningen är särskilt markant för utbildningssektorn, främst för klasslärarna. Tre av fyra upplevde 1993 att de psykiska kraven var höga. De psykiska kraven har ökat för flera yrkesgrupper inom sjukvården, t ex undersköterskor, sjuksköterskor, tandsköterskor, läkare och tandläkare, medan kraven på sjukvårdsbiträden och mentalskötare varit i stort sett oförändrade. Ökade krav inom barnomsorgen tycks inte påtagligt ha ökat den negativa stressen vilket kan bero på att beslutsutrymmet är stort. Negativ stress har däremot blivit vanligare bland hemvårdare. För socialtjänstemän har både aktiva arbeten och negativ stress ökat. Under 1980-talet och framåt har en minskande andel av kassörer och affärsföreståndare inom detaljhandeln rapporterat att arbetet är psykiskt krävande. Denna förändring kan bero på att lager och prismärkning har datoriserats. Affärsbiträdenas psykosociala villkor har däremot inte förändrats. Lagerarbetare har i ökad utsträckning rapporterat höga psykiska krav. Allt fler banktjänstemän och försäkringstjänstemän har psykiskt krävande arbetsuppgifter. Andelen aktiva arbeten och arbeten med negativ stress har ökat. Inom tillverkningsindustri, transportsektorn och offentlig förvaltning är andelen som rapporterar psykiskt krävande uppgifter relativt oförändrad. Negativ stress liksom aktiva arbeten blev således vanligare under 1980-talet. Den viktigaste orsaken var att de psykiska kraven ökade. Framtida förändringar och förebyggande åtgärder Med servicenäringarnas expansion och kravet på allt mer rationella arbetsorganisationer kommer den genomsnittliga kravnivån inte att sjunka utan snarare stiga. Beslutsutrymmets utveckling blir därmed avgörande för den psykosociala miljön. Om handlingsutrymmet vidgas, kan ökade krav också ge fler aktiva arbeten. Om utrymmet däremot begränsas, kommer fler att drabbas av negativ stress. Det är alltså centralt att arbetslivet organiseras så att människor får mer att säga till om i den dagliga, konkreta arbetssituationen.
Psykisk Psykosociala ohälsa, faktorer våld och i arbetet trakasserier 4 Referenser Björkman T, Lundqvist K. Från MAX till PIA. Reformstrategier inom arbetsmiljöområdet. Arkiv förlag, Lund, 1981. Helgeson B. Teorier om kvalifikation. I: Holmer J. & Karlsson J C (ed): Kvalifikation. Hur kompetens och meriter värderas i det moderna samhället. Konsultförlaget, Uppsala, 1991. Karasek RA. Arbetssocialisation och stress. I: Aronsson G (ed): Arbetets krav och mänsklig utveckling. Socialpsykologisk arbetslivsforskning. Prisma, Stockholm, 1983. Szulkin R, Tåhlin M. Arbetets utveckling. I: Fritzell J, Lundberg O (ed): Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Brombergs förlag, Stockholm, 1994. Tåhlin M. Psykosociala arbetsvillkor och nedsatt hälsa i olika yrkesgrupper i Sverige. I: Rapport inom Arbetsmiljökommissionens kartläggning: Arbeten utsatta för särskilda hälsorisker, Bilagedel F. Allmänna förlaget, Stockholm, 1989. Volpert W. Sambandet mellan arbete och personlighet ur handlingspsykologisk synvinkel. I: Aronsson G (ed): Arbetets krav och mänsklig utveckling. Socialpsykologisk arbetslivsforskning. Prisma, Stockholm, 1983.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
40 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet<br />
på hälsan<br />
I dessa näringsgrenar upplevde avsevärt fler att arbetet var jäktigt<br />
och psykiskt ansträngande. Ökningen är särskilt markant för<br />
utbildningssektorn, främst för klasslärarna. Tre av fyra upplevde<br />
1993 att de psykiska kraven var höga.<br />
De psykiska kraven har ökat för flera yrkesgrupper inom sjukvården,<br />
t ex undersköterskor, sjuksköterskor, tandsköterskor,<br />
läkare och tandläkare, medan kraven på sjukvårdsbiträden och<br />
mentalskötare varit i stort sett oförändrade.<br />
Ökade krav inom barnomsorgen tycks inte påtagligt ha ökat den<br />
negativa stressen vilket kan bero på att beslutsutrymmet är stort.<br />
Negativ stress har däremot blivit vanligare bland hemvårdare. För<br />
socialtjänstemän har både aktiva arbeten och negativ stress ökat.<br />
Under 1980-talet och framåt har en minskande andel av kassörer<br />
och affärsföreståndare inom detaljhandeln rapporterat att arbetet<br />
är psykiskt krävande. Denna förändring kan bero på att lager och<br />
prismärkning har datoriserats. Affärsbiträdenas psykosociala villkor<br />
har däremot inte förändrats. Lagerarbetare har i ökad utsträckning<br />
rapporterat höga psykiska krav.<br />
Allt fler banktjänstemän och försäkringstjänstemän har psykiskt<br />
krävande arbetsuppgifter. Andelen aktiva arbeten och arbeten med<br />
negativ stress har ökat. Inom tillverkningsindustri, transportsektorn<br />
och offentlig förvaltning är andelen som rapporterar psykiskt<br />
krävande uppgifter relativt oförändrad.<br />
Negativ stress liksom aktiva arbeten blev således vanligare under<br />
1980-talet. Den viktigaste orsaken var att de psykiska kraven<br />
ökade.<br />
Framtida förändringar och förebyggande åtgärder<br />
Med servicenäringarnas expansion och kravet på allt mer rationella<br />
arbetsorganisatio<strong>ner</strong> kommer den genomsnittliga kravnivån inte att<br />
sjunka utan snarare stiga. Beslutsutrymmets utveckling blir därmed<br />
avgörande för den psykosociala miljön. Om handlingsutrymmet<br />
vidgas, kan ökade krav också ge fler aktiva arbeten. Om utrymmet<br />
däremot begränsas, kommer fler att drabbas av negativ stress. Det<br />
är alltså centralt att arbetslivet organiseras så att människor får mer<br />
att säga till om i den dagliga, konkreta arbetssituationen.
Change language