36 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet på hälsan ställs som regel inför högre krav i arbetet samtidigt som de har ett stort handlingsutrymme. För okvalificerade arbetare gäller det omvända. Förekomsten av psykosociala faktorer har därför studerats separat för fyra olika sociala klasser, nämligen okvalificerade arbetare, kvalificerade (facklärda) arbetare, lägre tjänstemän och tjänstemän i kvalificerade 1 yrken. Vid sidan av yrke och näringsgren sammanhänger risken för stress och möjligheterna till aktivt arbete också med andra faktorer. I analysen har också arbetsplatsens storlek, typ av arbetsgivare, arbetsledningsansvar och socialt stöd studerats. Aktivt arbete är vanligare på små arbetsplatser, inom offentlig sektor och vid arbete dagtid. Både negativ stress och aktivt arbete är vanligare bland arbetsledare och chefer än bland genomsnittet av de anställda. Kraven på arbetsledare och chefer är oftast relativt höga och beslutsutrymmet blir därför avgörande för om deras arbete kan anses som aktivt eller om det medför negativ stress. Den sociala dimensionen är också viktig. Stöd från chefer och arbetskamrater och uppskattning för arbetsinsatser minskar risken för stress. 2 Arbeten med negativ stress För okvalificerade arbetare är det fem näringsgrenar som innebär överrisk för negativ stress, nämligen sjukvård, detaljhandel, hotell och restaurang, post- och telekommunikation samt transportsektorn, tabell 4.1. Samtliga tillhör servicesektorn. Fem yrkesgrupper uppvisar överrisker, nämligen sjukvårdsbiträden, köksbiträden, postkassörer, chaufförer samt affärsbiträden, främst kassapersonal. För kvalificerade arbetare finns en påtaglig överrisk för negativ stress inom näringsgrenarna sjukvård samt hotell och restaurang. Överriskerna är större än för de okvalificerade arbetarna. För hotell och restaurang är t ex risken för stress cirka tre gånger högre än i tillverkningsindustrin, exklusive verkstadsindustrin. I sjukvården 1. Tjänstemän i kvalificerade yrken = krav på minst tre års utbildning efter grundskolan eller motsvarande. 2. Till grund för de fynd som presenteras här ligger bearbetningar av ULF och SCB:s Arbetsmiljöundersökningar. Analyserna omfattar endast anställda med minst 15 timmars arbetstid per vecka. En fullständig redovisning kommer att publiceras separat.
Psykisk Psykosociala ohälsa, faktorer våld och i arbetet trakasserier 37 är risken två till fyra gånger högre än i tillverkningsindustrin. Yrkesgrupper där negativ stress är vanligare är servitörer, kockar och undersköterskor. Tabell 4.1. Förekomst av negativ stress i olika näringsgrenar uppdelat på social grupp. Förekomsten beskrivs som en relativ risk jämfört med gruppen ”övrig tillverkningsindustri”. Risker över ,0 innebär att stress är vanligare än i jämförelsegruppen, risker under ,0 innebär att stress är mindre vanligt.* Arbetare Tjänstemän Näringsgren okvalificerade kvalificerade lägre högre Verkstadsindustri 0,9/ , 0,6/ ,7 0,9/ ,7 0,5/0,8 Byggnadsindustri 0,4/0,6 0,5/0,7 0,6/ ,5 ,0/ , Partihandel 0,6/ , 0,8/ ,0 0,8/ ,3 0,6/0,9 Detaljhandel ,0/ ,5 , / ,8 ,0/ ,8 ,4/ ,7 Hotell och restaurang ,5/ ,6 ,7/3,4 0,5/ ,5 4,5/5,6 Transport ,3/ ,8 ,3/ ,0 , /3,0 , / ,9 Post och telekom. ,3/ ,5 0,7/0,8 , / ,6 0,7/0,8 Bank och försäkring ** ** ,7/ , , / , Offentlig förvaltning ** ** , / , , / ,4 Utbildning ** ** ,7 0,9/ ,3 Sjukvård , / ,0 ,3/4,0 3, /3, 3,4/4,0 Omsorg 0,8/ , , / ,3 ,0 0,6/ ,6 Övrig service 0,5/0,6 0,9/ , 0,9/ ,0 0,6/0,7 * Risktalen är baserade på två undersökningsmaterial, SCB:s Arbetsmiljöundersökningar 989–93 och ULF 979– 993. I tabellen anges risktalen från respektive datamaterial (en fullständig redovisning kommer att publiceras separat). Där endast ett tal förekommer är antalet svarande för litet i den ena undersökningen. ** Kategorin har utgått ur analysen pga ett för litet antal svarande. För lägre tjänstemän förekommer negativ stress oftast inom sjukvården och transportsektorn samt inom post- och telekommunikatio<strong>ner</strong>. Stressarbete är också vanligare inom bank- och försäkringsverksamhet. Tandsköterskor, försäljare, receptionister, dataoperatörer, telefonister, bokföringsassistenter och skadereglerare är yrkesgrupper där negativ stress är relativt utbredd. För tjänstemän i kvalificerade yrken är negativ stress vanligare inom sjukvården samt hotell och restaurang. Yrkesgrupper med en förhöjd risk för stress är sjuksköterskor, läkare, tandläkare, storköksföreståndare, ämneslärare, klasslärare, lärare i övningsämnen samt yrkeslärare. Sammanfattningsvis är således negativ stress vanligare inom servicesektorn. Inom sjukvården och hotell- och restaurangnäringarna är risken för stress påtagligt förhöjd på samtliga nivåer i arbetsplatsernas hierarkier.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88:
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134:
Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136:
Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138:
Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140:
Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142:
Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144:
Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146:
Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148:
Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150:
Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152:
Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154:
Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156:
Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158:
Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160:
Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162:
Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174:
Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176:
Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192:
Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194:
Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196:
Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216:
Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg