Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
34 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan 4 Psykosociala faktorer i arbetet Psykiska påfrestningar i arbetet är en viktig orsak till olika typer av sjuklighet, skador eller besvär. Arbetets psykosociala innehåll är emellertid inte enbart en källa till problem utan kan även ha positiva sidor. Diskussionen om ”det goda arbetet” har varit livlig under senare år. Att negativa förhållanden undanröjs är inte ett tillräckligt villkor för det goda arbetet. Ett gynnsamt arbetsinnehåll är positivt. Det ökar människans välbefinnande och utvecklar hennes förmåga till självständigt handlande. Två teorier Det finns två traditioner inom teoribildningen kring arbetets psykosociala förhållanden och deras konsekvenser. Den ena teorin fokuseras på arbetets kvalifikationsnivå medan den andra koncentreras på stress i arbetet. Företrädare för den första teorin framhåller det värdefulla i att människan utvecklar sin kompetens till självständigt handlande. Ett bra arbete är kvalificerat. Det ställer människan inför utmaningar samtidigt som det ger henne utrymme för egna beslut. Idealt sett ska arbetet bestå av uppgifter som kan lösas. När en uppgift lösts utnyttjas inte längre människans mentala kapacitet till fullo. Om målen inte förnyas fortlöpande, kan den högsta handlingskompetensen förtvina. Människans intellektuella förmåga är beroende av återkommande möjligheter till träning. Den andra teorin är inriktad mot stress, som uppstår där de psykiska kraven är höga och utrymmet för egna beslut är litet. Denna
Psykisk Psykosociala ohälsa, faktorer våld och i arbetet trakasserier 35 teori brukar benämnas krav/kontroll-modellen. Höga psykiska krav kan t ex vara högt arbetstempo eller mental ansträngning. Det gynnsamma arbetet är psykiskt krävande samtidigt som människan har kontroll över det egna arbetet. Sådant arbete kallas aktivt därför att det tränar människan till att handla självständigt. Det aktiva arbetet motsvaras i den första teorin av det kvalificerade arbetet. Höga psykiska krav finns således både i arbeten med negativ stress och i aktiva arbeten. Inom en yrkesgrupp eller näringsgren kan det finnas en överrisk för negativ stress för vissa människor samtidigt som andra har förhållanden som innebär ett aktivt arbete. Kraven i dessa yrken tenderar att vara höga, medan handingsutrymmet kan variera mellan olika människor i yrket. De psykosociala förhållandena i dessa yrken, som i första hand finns inom servicesektorn, är således polariserade. Psykosociala faktorer och välbefinnande De flesta människor tillbringar en stor del av livet på sina arbetsplatser. Arbetets psykosociala förhållanden är rimligtvis mycket viktiga för den enskilda människan, t ex att arbetsvillkoren är drägliga och innehållet meningsfullt. Arbetets värde kan mätas bl a genom att studera vilken betydelse arbetsinnehållet har för att människor skall vara tillfredsställda med sitt arbete. Bland anställda som har aktiva arbeten, fria men krävande, är det tio gånger fler som är ”mycket nöjda” med sina arbeten jämfört med människor som har krävande och ofria arbetsuppgifter. Graden av tillfredsställelse med arbetet bland anställda som har arbeten med låga mentala krav finns mellan dessa två kategorier. Effekterna av negativ stress är mycket väl klarlagda i svenska såväl som utländska studier. En bearbetning av SCB:s Arbetsmiljöundersökningar visar att anställda med stressigt arbete löper fem gånger högre risk för psykosomatiska besvär, t ex magont, huvudvärk, trötthet, håglöshet och sömnproblem, jämfört med människor som har aktiva arbeten. Arbeten med stress och aktiva arbeten Ett arbetes mentala krav och utrymmet för egna beslut varierar systematiskt mellan arbetare och tjänstemän. Högre tjänstemän
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Psykisk Psykosociala ohälsa, faktorer våld och i arbetet<br />
trakasserier 35<br />
teori brukar benämnas krav/kontroll-modellen. Höga psykiska krav<br />
kan t ex vara högt arbetstempo eller mental ansträngning. Det<br />
gynnsamma arbetet är psykiskt krävande samtidigt som människan<br />
har kontroll över det egna arbetet. Sådant arbete kallas aktivt därför<br />
att det tränar människan till att handla självständigt. Det aktiva<br />
arbetet motsvaras i den första teorin av det kvalificerade arbetet.<br />
Höga psykiska krav finns således både i arbeten med negativ stress<br />
och i aktiva arbeten.<br />
Inom en yrkesgrupp eller näringsgren kan det finnas en överrisk<br />
för negativ stress för vissa människor samtidigt som andra har<br />
förhållanden som innebär ett aktivt arbete. Kraven i dessa yrken<br />
tenderar att vara höga, medan handingsutrymmet kan variera<br />
mellan olika människor i yrket. De psykosociala förhållandena<br />
i dessa yrken, som i första hand finns inom servicesektorn, är<br />
således polariserade.<br />
Psykosociala faktorer och välbefinnande<br />
De flesta människor tillbringar en stor del av livet på sina arbetsplatser.<br />
Arbetets psykosociala förhållanden är rimligtvis mycket<br />
viktiga för den enskilda människan, t ex att arbetsvillkoren är<br />
drägliga och innehållet meningsfullt. Arbetets värde kan mätas<br />
bl a genom att studera vilken betydelse arbetsinnehållet har för<br />
att människor skall vara tillfredsställda med sitt arbete. Bland<br />
anställda som har aktiva arbeten, fria men krävande, är det tio<br />
gånger fler som är ”mycket nöjda” med sina arbeten jämfört med<br />
människor som har krävande och ofria arbetsuppgifter. Graden av<br />
tillfredsställelse med arbetet bland anställda som har arbeten med<br />
låga mentala krav finns mellan dessa två kategorier.<br />
Effekterna av negativ stress är mycket väl klarlagda i svenska<br />
såväl som utländska studier. En bearbetning av SCB:s Arbetsmiljöundersökningar<br />
visar att anställda med stressigt arbete löper<br />
fem gånger högre risk för psykosomatiska besvär, t ex magont,<br />
huvudvärk, trötthet, håglöshet och sömnproblem, jämfört med<br />
människor som har aktiva arbeten.<br />
Arbeten med stress och aktiva arbeten<br />
Ett arbetes mentala krav och utrymmet för egna beslut varierar<br />
systematiskt mellan arbetare och tjänstemän. Högre tjänstemän