Ladda ner - Fas

3 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet
på hälsan
Antalet personer som utsätts för olika kemikalier i arbetet tycks
således minska, vilket framför allt beror på en minskad sysselsättning
i bl a tillverkningsindustrin. En allmän uppfattning är att
halterna också minskar, men informationen från det nu nedlagda
blyregistret talar emot detta. I avsaknad av representativa data från
mätningar går det inte att bedöma om exponeringsnivåerna ökar,
minskar eller är oförändrade.
Smittämnen och andra biologiska riskfaktorer
Sjukvårdspersonal rapporterar flest fall av smitta i arbetet. Stick-
och skärskador och kontakt med infekterat blod kan orsaka infektion
av hepatitvirus (typ B och C). Antalet personer som anmält att de
smittats i arbetet har sedan slutet av 1980-talet varit kring eller
under fem fall per år. I vissa fall är det svårt att avgöra om smittan
skett i arbetet eller ej.
Från andra länder har t ex sjukvårdspersonal i arbetet smittats
med HIV. Det finns inget fall känt i Sverige där en anställd smittats
av HIV i arbetet.
Totalt insjuknar ca 600 personer i TBC i Sverige per år. Sedan
1990 rapporteras ett till fyra fall per år där vårdanställda smittats
med tuberkulos.
Daghemspersonal smittas ofta av luftvägsinfektioner, men dessa
fall anmäls inte till ISA och statistik saknas därför. En annan smittorisk
är campylobacterinfektioner hos de som slaktar fjäderfä,
men även här saknas statistik.
Kraftig exponering för bakterier, svampsporer, endotoxiner och
andra mikrobiologiska agens kan utgöra en risk i vissa arbetsmiljöer,
t ex jordbruk, reningsverk samt vid hantering av sopor och
returpapper. Exponeringen varierar ofta mycket kraftigt även på
en och samma arbetsplats. Det finns inga representativa data som
möjliggör en uppskattning av antalet personer som utsätts för så
höga halter att de riskerar att bli sjuka. Det finns information
som tyder på att exponeringen för mögelsporer i sågverk är ett
minskande problem 2 .
2. Se kapitel 8.