Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
30 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet på hälsan antal personer 60 50 40 30 0 0 fyra företag 0 978 98 986 989 Figur 3.2. Antal personer per år som haft en halt av bly i blod som överstigit ,5 µmol/l under perioden 978–89, vid de fyra företag som i mitten av perioden hade högst antal personer med sådana värden. (Källa: Blyregistret, Arbetarskyddsstyrelsen.) Ungefär 200 000 personer, framför allt män, utsattes för oljor respektive organiska lösningsmedel minst en fjärdedel av arbetstiden år 1993, tabell 3.1. Tabell 3.1. Exponering för kemikalier bland män och kvinnor 989–93. Uppgifterna baseras på en enkät där personerna angett att de minst en fjärdedel av arbetstiden utsätts för respektive ämne. (Källa: SCB:s Arbetsmiljöundersökning.) Olja på hud Antal utsatta personer i 000-tal Organiskt damm Organiska lösningsmedel Kvinnor 989 47 4 47 99 9 6 4 993 Män 3 7 34 989 5 68 05 99 46 98 993 93 7 5 Antalet exponerade personer har minskat med 25 procent mellan 1989 och 1993. En särskild analys av verkstadsindustrin, visar att det är ungefär lika stor andel som utsätts för kemikalier 1989 som 1993. Detta innebär att andelen som utsätts för kemikalier inte minskat
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemiska våld och trakasserier biologiska faktorer 3 bland verkstadsarbetare. Att färre personer exponerats beror således i första hand på att antalet anställda minskat inom industrin. Omkring 450 000 personer uppgav 1993 att de utsattes för organiskt damm från t ex mjöl eller textilier minst en fjärdedel av arbetstiden. Antalet exponerade män respektive kvinnor var lika stort. Denna information kommer från enkäter och ger ingen upplysning om hur höga halter som förekommer. För att försöka uppskatta användningen av några kemikalier 1995 har uppgifter insamlats från Yrkesinspektionens olika distrikt. En kemist/yrkeshygieniker vid varje distrikt har besvarat en enkät tabell 3.2. De har fått bedöma hur många som utsätts för några olika ämnen och om användningen ökar eller minskar. De bedömer att antalet exponerade kommer att minska för flertalet ämnen. De flesta förutspådde dock en ökad användning av isocyanater. Enkäten visar också att antalet exponerade personer per arbetsställe i genomsnitt är omkring eller under tio. Tabell 3.2. Antalet exponerade personer, antal företag där ämnet hanteras och tendensen i användningen. (Järvholm & Trägårdh 996.) Ämne Antal exponerade Antal företag Trend Asbest 000–4 000 900– 400 minskad Kvarts 000–5 000 900– 00 minskad Styren 000– 000 00–300 minskad Isocyanater 0 000– 0 000 000–3 000 ökad Skärvätskor 5 000–30 000 000–4 000 minskad Bly 000–4 000 00–500 minskad Kadmium 600– 400 60–90 minskad A- eller B-ämnen* 000– 000 ca 400 oförändrad *Ämnen förtecknade på A- eller B-listan i förteckningen över gränsvärden (AFS 993:9.) SCB:s Arbetsmiljöundersökningar visar att antalet som utsattes för miljötobaksrök minskade med 40 procent mellan 1989 och 1993. År 1993 var det 215 000 kvinnor och 306 000 män som minst en fjärdedel av arbetstiden utsattes för tobaksrök i arbetet. Det var vanligare i miljöer där det samtidigt fanns andra luftföroreningar. Bland dem som utsattes för miljötobaksrök angav 12 procent att de dessutom exponerades för organiska lösningsmedel. Motsvarande andel var 4 procent där inte miljötobaksrök förekom. Miljötobaksrök var vanlig i hotell- och restaurangbranschen (38 procent) men ovanlig inom förskolan (1 procent).
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemiska våld och trakasserier biologiska faktorer<br />
3<br />
bland verkstadsarbetare. Att färre perso<strong>ner</strong> expo<strong>ner</strong>ats beror således<br />
i första hand på att antalet anställda minskat inom industrin.<br />
Omkring 450 000 perso<strong>ner</strong> uppgav 1993 att de utsattes för<br />
organiskt damm från t ex mjöl eller textilier minst en fjärdedel av<br />
arbetstiden. Antalet expo<strong>ner</strong>ade män respektive kvinnor var lika<br />
stort. Denna information kommer från enkäter och ger ingen<br />
upplysning om hur höga halter som förekommer.<br />
För att försöka uppskatta användningen av några kemikalier<br />
1995 har uppgifter insamlats från Yrkesinspektionens olika distrikt.<br />
En kemist/yrkeshygieniker vid varje distrikt har besvarat<br />
en enkät tabell 3.2. De har fått bedöma hur många som utsätts<br />
för några olika ämnen och om användningen ökar eller minskar.<br />
De bedömer att antalet expo<strong>ner</strong>ade kommer att minska för flertalet<br />
ämnen. De flesta förutspådde dock en ökad användning av<br />
isocyanater. Enkäten visar också att antalet expo<strong>ner</strong>ade perso<strong>ner</strong><br />
per arbetsställe i genomsnitt är omkring eller under tio.<br />
Tabell 3.2. Antalet expo<strong>ner</strong>ade perso<strong>ner</strong>, antal företag där ämnet hanteras och<br />
tendensen i användningen. (Järvholm & Trägårdh 996.)<br />
Ämne Antal expo<strong>ner</strong>ade Antal företag Trend<br />
Asbest 000–4 000 900– 400 minskad<br />
Kvarts 000–5 000 900– 00 minskad<br />
Styren 000– 000 00–300 minskad<br />
Isocyanater 0 000– 0 000 000–3 000 ökad<br />
Skärvätskor 5 000–30 000 000–4 000 minskad<br />
Bly 000–4 000 00–500 minskad<br />
Kadmium 600– 400 60–90 minskad<br />
A- eller B-ämnen* 000– 000 ca 400 oförändrad<br />
*Ämnen förtecknade på A- eller B-listan i förteckningen över gränsvärden (AFS<br />
993:9.)<br />
SCB:s Arbetsmiljöundersökningar visar att antalet som utsattes för<br />
miljötobaksrök minskade med 40 procent mellan 1989 och 1993.<br />
År 1993 var det 215 000 kvinnor och 306 000 män som minst en<br />
fjärdedel av arbetstiden utsattes för tobaksrök i arbetet. Det var<br />
vanligare i miljöer där det samtidigt fanns andra luftföroreningar.<br />
Bland dem som utsattes för miljötobaksrök angav 12 procent att de<br />
dessutom expo<strong>ner</strong>ades för organiska lösningsmedel. Motsvarande<br />
andel var 4 procent där inte miljötobaksrök förekom. Miljötobaksrök<br />
var vanlig i hotell- och restaurangbranschen (38 procent) men<br />
ovanlig inom förskolan (1 procent).