Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
8 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet på hälsan det för svetsare 1,9 µT. Skogsarbetare hade det högsta värdet, 2,5 µT. De höga fälten orsakades av motorsågarna. Programmerare och systemmän som ofta arbetar framför datorer utsattes för ett dagsmedelvärde på 0,2 µT. Drygt hälften av 90 olika yrkesgrupper hade en nivå på mer än 0,2 µT. Yrkestiteln ger dock i många fall en ganska osäker bild av exponeringen eftersom stora variationer kan förekomma mellan olika individer inom samma yrke. Datorarbete Allt fler använder datorer i sitt arbete. För tio år sedan arbetade ungefär var fjärde person vid en bildskärm. År 1995 använde 54 procent av männen och 48 procent av kvinnorna datorer i arbetet. Datorer används mest inom administration och kontor där mer än 90 procent arbetade vid datorer 1995 (SCB, 1995). Inom lant- och skogsbruk använde var femte dator i arbetet. Det är framför allt textbehandling, registerhantering och administrativa rutiner som datoriserats. Cirka 10 procent av datoranvändarna arbetar vid kassaterminal. Drygt var tionde anställd uppgav 1995 att de använde dator i hemmet för sitt förvärvsarbete. Cirka 20 procent av dessa var uppkopplade via modem. Omkring 1 procent av alla förvärvsarbetande arbetade 1995 hemma med dator minst halva arbetstiden. Kemiska ämnen Totala antalet kemiska ämnen som förekommer i arbetsmiljön är okänt. Produkter som tillverkas eller importeras i större mängd än 100 kg ska anmälas till kemikalieinspektionens produktregister. År 1995 fanns cirka 50 000 produkter i registret och drygt 80 procent av dem används bara i arbetslivet. Ungefär 130 000 olika ämnen ingår i dessa produkter. Företagen har klassificerat omkring 1 600 av produkterna som giftiga eller mycket giftiga.1 Riskerna med kemiska produkter beror på vilka ämnen som ingår, på koncentrationen och på hur länge personen utsätts för produkten. Olika människor kan dessutom ha olika känslighet. I Sverige finns ingen systematisk registrering över hur höga halter av olika ämnen som förekommer i arbetslivet. Arbetarskyddsstyrelsen har fastställt hygieniska gränsvärden för ungefär 370 ämnen, 1. Källa: Produktregistret, Kemikalieinspektionen.
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemiska våld och trakasserier biologiska faktorer 9 vilket betyder att det saknas gränsvärden för de flesta kemikalier i arbetsmiljön. En kontroll av slumpmässigt utvalda små arbetsställen i Stockholm 1994 visade att det på var tredje hanterades mer än 20 kg hälsofarliga produkter per år. På 11 procent av arbetsställena fanns stor eller relativt stor risk för oönskad exponering (Nise et al, 1995). Knappt fem procent av företagen hanterade dagligen livsfarliga eller mycket farliga produkter. För anställda som utsattes för bly har det tidigare funnits ett centralt register vid Arbetarskyddsstyrelsen. Detta register upphörde 1 juli 1990. En sammanställning mellan 1978–89 av blyhalterna i blod visar att antalet personer som haft nivåer över 2,5 µmol/l inte minskade utan snarast ökade, figur 3.1. antal personer 50 00 50 totalt 0 978 98 986 989 Figur 3.1. Antal personer per år som haft en halt av bly i blod som överstigit ,5 µmol/l under perioden 978–89. Det totala antalet i hela landet (Källa: Blyregistret, Arbetarskyddsstyrelsen.) De som har 2,5 µmol/l eller mer får inte arbeta med bly (AFS 1992:17), för kvinnor under 50 år gäller gränsen 1,5 µmol/l. Ett fåtal större företag bidrog med många fall under dessa år och för de fyra företag som hade flest fall finns förändringarna 1978–89 i figur 3.2. I ett företag sjunker antalet individer med höga värden påtagligt men inte för de övriga. Det tyder på att exponeringen för bly varit oförändrad eller till och med ökat mellan 1978 och 1989.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemiska våld och trakasserier biologiska faktorer<br />
9<br />
vilket betyder att det saknas gränsvärden för de flesta kemikalier<br />
i arbetsmiljön.<br />
En kontroll av slumpmässigt utvalda små arbetsställen i Stockholm<br />
1994 visade att det på var tredje hanterades mer än 20 kg<br />
hälsofarliga produkter per år. På 11 procent av arbetsställena<br />
fanns stor eller relativt stor risk för oönskad expo<strong>ner</strong>ing (Nise et<br />
al, 1995). Knappt fem procent av företagen hanterade dagligen<br />
livsfarliga eller mycket farliga produkter.<br />
För anställda som utsattes för bly har det tidigare funnits ett centralt<br />
register vid Arbetarskyddsstyrelsen. Detta register upphörde<br />
1 juli 1990. En sammanställning mellan 1978–89 av blyhalterna<br />
i blod visar att antalet perso<strong>ner</strong> som haft nivåer över 2,5 µmol/l<br />
inte minskade utan snarast ökade, figur 3.1.<br />
antal<br />
perso<strong>ner</strong><br />
50<br />
00<br />
50<br />
totalt<br />
0<br />
978 98 986 989<br />
Figur 3.1. Antal perso<strong>ner</strong> per år som haft en halt av bly i blod som överstigit<br />
,5 µmol/l under perioden 978–89. Det totala antalet i hela landet (Källa: Blyregistret,<br />
Arbetarskyddsstyrelsen.)<br />
De som har 2,5 µmol/l eller mer får inte arbeta med bly (AFS<br />
1992:17), för kvinnor under 50 år gäller gränsen 1,5 µmol/l. Ett<br />
fåtal större företag bidrog med många fall under dessa år och för<br />
de fyra företag som hade flest fall finns förändringarna 1978–89 i<br />
figur 3.2. I ett företag sjunker antalet individer med höga värden<br />
påtagligt men inte för de övriga. Det tyder på att expo<strong>ner</strong>ingen för bly<br />
varit oförändrad eller till och med ökat mellan 1978 och 1989.
Change language