Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
6 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet på hälsan dB(A). För kontorsarbete rekommenderades 35 dB(A). Det finns inga undersökningar som representativt beskriver bullernivåerna på svenska arbetsplatser. Höga nivåer kan förekomma. På Yrkesinspektionens initiativ kartlades under 1993–94 bullernivåerna på 34 arbetsställen där nivån antogs vara hög. På samtliga överskreds gränsvärdena (Johansson, 1995). Infraljud har en frekvens under 22 Hz och uppfattas endast i begränsad omfattning av människans hörsel. Vid höga nivåer uppkommer illamående, trötthet och obehagskänslor. Högt infraljud kan förekomma vid stora dieselmotorer, ventilationsanläggningar och i fordon. Det saknas information för att kunna beskriva hur förekommande höga nivåer är i svenskt arbetsliv. Vibrationer Vibrationer kännetecknas av sin frekvens och nivå. Man brukar skilja mellan vibrationer som överförs till hand eller arm, vanligen via handhållna verktyg, och helkroppsvibrationer. Kunskapen om sambandet mellan vibrationernas nivå och frekvens och risk för skador är bristfällig. Vanliga skador av handöverförda vibrationer är s k vita fingrar och nervskador som bl a leder till känselbortfall. En enkätundersökning fann att yrkesgrupper som utsätts för vibrationer från handhållna maskiner ofta får domningar. Bl a hade 66 procent av svetsare och 45 procent av plåtslagare domningar i händerna mot 6 procent hos kontrollpersoner (Hagberg et al, 1990). SCB:s Arbetsmiljöundersökningar 1989–1993 visade att 220 000–300 000 män och drygt 30 000 kvinnor utsattes för vibrationer i händerna minst en fjärdedel av arbetstiden. Helkroppsvibrationer ger ofta ländryggsbesvär, påverkan på synförmåga, bristande kontroll av hand-armrörelse samt obehagsupplevelser. Förare som kör t ex entreprenadmaskiner, hjullastare i gruvindustri och skogsmaskiner kan utsättas för kraftiga helkroppsvibrationer. Arbetarskyddsstyrelsen har beräknat att cirka en halv miljon förare dagligen utsätts för helkroppsvibrationer (Kjellberg et al, 1993). År 1993 angav tolv procent av männen och en procent av kvinnorna att de utsattes för sådana vibrationer minst en fjärdedel av arbetstiden (källa: SCB, Arbetsmiljöundersökning, 1993).
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemiska våld och trakasserier biologiska faktorer 7 Värme och kyla Arbete i kyla eller värme kan innebära speciella påfrestningar. Hälsoriskerna med hög värme beror förutom på temperaturen också på fuktigheten och på vilken typ av arbete som utförs. Riskerna är högre vid tungt kroppsarbete och beror också på personens hälsotillstånd. Vid kyla spelar bl a vindhastighet stor roll för riskerna. Det saknas information för att ange hur många personer som utsätts för kyla eller värme i sådan omfattning att det innebär en hälsorisk. Omkring 140 000 män och 55 000 kvinnor angav i SCB:s Arbetsmiljöundersökning 1993 att de minst en fjärdedel av arbetstiden vistades i temperaturer över 28 ° C. Elektromagnetiska fält Lågfrekventa elektromagnetiska fält kan uppdelas i ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. De karakteriseras av frekvens, styrka och orientering i rummet. På senare år har speciell uppmärksamhet riktats mot elektriska och magnetiska fält vid el-ledningar och bildskärmar (Socialstyrelsen, 1995). Det saknas gränsvärden för magnetfält i arbetsmiljön. En kriteriegrupp konstaterade 1995 att det inte finns tillräcklig kunskap för att kunna ange ett gränsvärde (Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer, 1995). De elektriska fälten finns mellan två föremål med olika elektrisk spänning. Fälten mäts i volt per meter (V/m). Höga elektriska fält förekommer t ex i närheten av högspänningsledningar. Magnetiska fält uppstår i anslutning till elektrisk ström och mäts i tesla (T). Fälten omkring strömförande ledningar varierar i takt med växelströmsfrekvensen, dvs med 50 perioder per sekund (50 Hertz). Sådana fält kallas kraftfrekventa och är de fält som oftast diskuteras när det gäller hälsorisker av magnetfält. Styrkan hos dessa fält beror på hur mycket ström som går genom ledningen och avståndet från ledningen. Svetsare utsätts t ex för högre fält än de flesta andra yrkesgrupper eftersom mycket ström går genom svetskablarna och den som svetsar är nära dessa. I en mätning av 1 098 svenska män med olika yrken fann man att ca 40 procent utsattes för ett dagsmedelvärde över 0,2 µT (Floderus et al, 1995). I samma undersökning var dagsmedelvär-
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15 and 16: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
6 Förekomsten Arbetsmiljöns av olika faktorer påverkan i arbetslivet<br />
på hälsan<br />
dB(A). För kontorsarbete rekommenderades 35 dB(A). Det finns<br />
inga undersökningar som representativt beskriver bullernivåerna<br />
på svenska arbetsplatser. Höga nivåer kan förekomma. På Yrkesinspektionens<br />
initiativ kartlades under 1993–94 bullernivåerna på<br />
34 arbetsställen där nivån antogs vara hög. På samtliga överskreds<br />
gränsvärdena (Johansson, 1995).<br />
Infraljud har en frekvens under 22 Hz och uppfattas endast i<br />
begränsad omfattning av människans hörsel. Vid höga nivåer uppkommer<br />
illamående, trötthet och obehagskänslor. Högt infraljud<br />
kan förekomma vid stora dieselmotorer, ventilationsanläggningar<br />
och i fordon. Det saknas information för att kunna beskriva hur<br />
förekommande höga nivåer är i svenskt arbetsliv.<br />
Vibratio<strong>ner</strong><br />
Vibratio<strong>ner</strong> kännetecknas av sin frekvens och nivå. Man brukar<br />
skilja mellan vibratio<strong>ner</strong> som överförs till hand eller arm, vanligen<br />
via handhållna verktyg, och helkroppsvibratio<strong>ner</strong>. Kunskapen om<br />
sambandet mellan vibratio<strong>ner</strong>nas nivå och frekvens och risk för<br />
skador är bristfällig.<br />
Vanliga skador av handöverförda vibratio<strong>ner</strong> är s k vita fingrar<br />
och <strong>ner</strong>vskador som bl a leder till känselbortfall. En enkätundersökning<br />
fann att yrkesgrupper som utsätts för vibratio<strong>ner</strong> från<br />
handhållna maski<strong>ner</strong> ofta får domningar. Bl a hade 66 procent<br />
av svetsare och 45 procent av plåtslagare domningar i händerna<br />
mot 6 procent hos kontrollperso<strong>ner</strong> (Hagberg et al, 1990). SCB:s<br />
Arbetsmiljöundersökningar 1989–1993 visade att 220 000–300 000<br />
män och drygt 30 000 kvinnor utsattes för vibratio<strong>ner</strong> i händerna<br />
minst en fjärdedel av arbetstiden.<br />
Helkroppsvibratio<strong>ner</strong> ger ofta ländryggsbesvär, påverkan på<br />
synförmåga, bristande kontroll av hand-armrörelse samt obehagsupplevelser.<br />
Förare som kör t ex entreprenadmaski<strong>ner</strong>, hjullastare i<br />
gruvindustri och skogsmaski<strong>ner</strong> kan utsättas för kraftiga helkroppsvibratio<strong>ner</strong>.<br />
Arbetarskyddsstyrelsen har beräknat att cirka en halv<br />
miljon förare dagligen utsätts för helkroppsvibratio<strong>ner</strong> (Kjellberg et<br />
al, 1993). År 1993 angav tolv procent av männen och en procent av<br />
kvinnorna att de utsattes för sådana vibratio<strong>ner</strong> minst en fjärdedel<br />
av arbetstiden (källa: SCB, Arbetsmiljöundersökning, 1993).
Change language