Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
226 Hälsa, rehabilitering Sammanfattning och framtiden anställda inom barnomsorgen, har haft positiva förändringar eftersom det egna beslutsutrymmet är stort. För yrken med litet beslutsutrymme har den negativa stressen däremot ökat. Inom en och samma näringsgren kan alltså den negativa stressen öka samtidigt som fler får bättre psykosociala arbetsvillkor. Det beror på att beslutsutrymmet kan variera mellan olika grupper inom näringsgrenen. Det gäller bl a vård och omsorg där de psykiska kraven har ökat kraftigt. För vissa har det medfört att den negativa stressen ökat medan andra fått bättre miljö genom att de fått ökat inflytande över det egna arbetet. Skärpta krav på kompetens ökar risken för en polarisering mellan utsatta och gynnade. Denna trend kan motverkas genom kompetensutveckling av grupper med låg formell utbildning. Arbetsmiljön har också blivit bättre Målmedvetna satsningar på förebyggande åtgärder har gett många positiva resultat. Många klassiska yrkessjukdomar, t ex metallförgiftningar, stendammslunga och asbestos, finns knappast längre i Sverige. Allt färre människor utsätts för kemikalier. Många cancerrisker har förebyggts. Idag är det färre människor som exponeras för kända cancerframkallande ämnen än för tio år sedan. Efter samhällets insatser, bl a i form av lagstiftning och information, har exponeringen för asbest minskat kraftigt sedan 1970-talets mitt. I många andra länder används asbest fortfarande. Japan förbjöd asbest först i april 1995, men inte krysotilasbest som i Sverige och andra länder varit det mest använda materialet. Exponering för bl a mineraloljor som ökar risken för hudcancer och cancerframkallande färgämnen har minskats med liknande metoder. Cancerkommittén uppskattade 1984 att cirka två procent av alla cancerfall kunde bero på arbetsmiljön under 1960-talet och tidigare. Det motsvarar idag ungefär 800 fall per år. Efter miljöförbättringar uppskattas att de kända cancerframkallande ämnen som nu finns i svenskt arbetsliv orsakar mellan 10 och 100 fall per år. Insatserna mot arbetsolyckor har varit mycket framgångsrika. Inget annat västeuropeiskt land har så få dödsolyckor som Sverige. Dödsfallen har minskat med ungefär 75 procent på 25 år, bl a för byggnadsarbetare.
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 227 Den psykosociala miljön har förbättrats för många yrkesgrupper genom att det egna beslututrymmet har blivit större. En positiv kraft för att förbättra arbetsmiljön är kunskapen om att en god arbetsmiljö också främjar produktivitet och effektivitet. Sambandet är emellertid svårt att mäta. Det goda arbetet Forskare och arbetsmarknadens parter gav i Arbetsmiljökommissionen (SOU 1990:49) en relativt samstämmig definition av det goda arbetet. Vad som betecknas som ett gott arbete beror på samhällets utvecklingsnivå samt den rådande kultur- och människosynen. Det går att identifiera en rad förhållanden som inte ska finnas. Det goda arbetet kännetecknas av låg exponering för farliga faktorer, t ex ensidiga och monotona rörelser, vissa kemiska ämnen och negativ stress. Arbetet ska ge möjlighet att lära och utvecklas i arbetet. Att nå framgång i arbetet är positivt för alla människor. Goda sociala relationer är viktigt för välbefinnande och hälsa. Möjligheten till sociala relationer påverkas bl a av arbetets organisation. Arbetet utgör en del av individens tillvaro och det påverkas och påverkar individens övriga roller inom familj och samhälle. Ett gott arbete ska positivt påverka individens möjligheter att verka inom samhället och familjen. Ett gott arbete kännetecknas även av ett bra socialt stöd på arbetsplatsen. Från parterna betonas också att ett gott arbete ska vara jämlikt, rättvist, innebära trygghet och inflytande. Ett gott arbete innefattar psykiska krav samtidigt som människan har inflytande över det egna arbetet och utvecklingsmöjligheter. Sådant arbete finns inom många akademikeryrken och det är också dessa grupper som uppvisar lägst dödlighet och löper minst risk för hjärtinfarkt. Frånsett vissa vårdyrken uppvisar de också låg risk för självmord. En sådan psykosocial miljö finns också i vissa andra yrkesgrupper, t ex affärsbiträden, snickare, elektriker, plåtslagare, fastighetsarbetare och lantarbetare. Denna kartläggning visar att trenden när det gäller att undvika vissa farliga faktorer väsentligen är positiv, t ex exponeras allt färre
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 227<br />
Den psykosociala miljön har förbättrats för många yrkesgrupper<br />
genom att det egna beslututrymmet har blivit större.<br />
En positiv kraft för att förbättra arbetsmiljön är kunskapen om<br />
att en god arbetsmiljö också främjar produktivitet och effektivitet.<br />
Sambandet är emellertid svårt att mäta.<br />
Det goda arbetet<br />
Forskare och arbetsmarknadens parter gav i Arbetsmiljökommissionen<br />
(SOU 1990:49) en relativt samstämmig definition av det goda<br />
arbetet. Vad som betecknas som ett gott arbete beror på samhällets<br />
utvecklingsnivå samt den rådande kultur- och människosynen.<br />
Det går att identifiera en rad förhållanden som inte ska finnas.<br />
Det goda arbetet kännetecknas av låg expo<strong>ner</strong>ing för farliga<br />
faktorer, t ex ensidiga och monotona rörelser, vissa kemiska<br />
ämnen och negativ stress.<br />
Arbetet ska ge möjlighet att lära och utvecklas i arbetet. Att nå<br />
framgång i arbetet är positivt för alla människor.<br />
Goda sociala relatio<strong>ner</strong> är viktigt för välbefinnande och hälsa.<br />
Möjligheten till sociala relatio<strong>ner</strong> påverkas bl a av arbetets organisation.<br />
Arbetet utgör en del av individens tillvaro och det påverkas och<br />
påverkar individens övriga roller inom familj och samhälle. Ett<br />
gott arbete ska positivt påverka individens möjligheter att verka<br />
inom samhället och familjen. Ett gott arbete kännetecknas även av<br />
ett bra socialt stöd på arbetsplatsen.<br />
Från parterna betonas också att ett gott arbete ska vara jämlikt,<br />
rättvist, innebära trygghet och inflytande.<br />
Ett gott arbete innefattar psykiska krav samtidigt som människan<br />
har inflytande över det egna arbetet och utvecklingsmöjligheter.<br />
Sådant arbete finns inom många akademikeryrken och det är<br />
också dessa grupper som uppvisar lägst dödlighet och löper minst<br />
risk för hjärtinfarkt. Frånsett vissa vårdyrken uppvisar de också låg<br />
risk för självmord. En sådan psykosocial miljö finns också i vissa<br />
andra yrkesgrupper, t ex affärsbiträden, snickare, elektriker, plåtslagare,<br />
fastighetsarbetare och lantarbetare.<br />
Denna kartläggning visar att trenden när det gäller att undvika<br />
vissa farliga faktorer väsentligen är positiv, t ex expo<strong>ner</strong>as allt färre
Change language