Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
220 Hälsa, rehabilitering Sammanfattning och framtiden Utsatta grupper Kvinnor arbetar oftare deltid. Deras arbetsuppgifter har som regel lägre status än mäns och ställer lägre krav på utbildning och lärotid. Kvinnor har som regel också mindre möjligheter att påverka sitt arbete. De är mer utsatta för ensidigt arbete och drabbas av fler arbetsskador i rörelseorganen. Män har oftare tunga lyft. En viss utjämning pågår mellan män och kvinnor så att det blir fler kvinnor inom mansdominerade yrken. Förändringen går snabbast inom akademiska yrken. Äldre kvinnor, som arbetar inom vård och omsorg, är en särskild riskgrupp. Deras fysiska förmåga minskar med stigande ålder samtidigt som arbetsuppgifterna ställer krav på många tunga lyft. De som har funktionshinder har oftare ensidiga, smutsiga arbetsuppgifter och mer arbete med vibrerande verktyg än människor i allmänhet. De arbetar också oftare i bullriga miljöer och tycker att arbetet är jäktigt och enformigt. Deras inflytande över det egna arbetet är också mindre. Kartläggningen tyder på att dagens arbetsmiljö är mer påfrestande för rörelsehindrade och hörselskadade än för 20 år sedan. Invandrare är ingen enhetlig grupp. Deras möjligheter att få arbete och välja yrke beror på vilket land de kommer ifrån och när de kom till Sverige. Tyska män har t ex lägre arbetslöshet än yrkesarbetande i allmänhet. Det är sju–åtta gånger vanligare att utomeuropeiska män arbetar som städare eller på hotell och restauranger än män födda i Sverige. För utomeuropeiska kvinnor är arbete i textilbranschen och elektronikindustri fyra gånger vanligare än för kvinnor födda i Sverige. Kemiska och fysikaliska faktorer Det finns cirka 130 000 registrerade kemiska ämnen i arbetslivet. Allt färre utsätts för t ex organiska lösningsmedel, oljor och bly. Det är däremot oklart om exponeringen minskar för de mest utsatta grupperna. Blyregistret 1 tyder på att antalet högst exponerade inte minskat under 1980-talet. Om trenden är oförändrad är ungefär 150 människor så högt exponerade att de borde avstängas från arbete med bly. 1. Blyregistret är numera nedlagt.
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 221 Buller är fortfarande ett stort problem på många svenska arbetsplatser. Cirka 800 000 svenskar utsätts för så högt buller att de inte kan samtala i normalt röstläge. Drygt 200 000 människor exponeras för vibrationer minst en fjärdedel av arbetstiden. Allt fler arbetar vid dator. Ungefär varannan förvärvsarbetande använde datorer 1995. Distansarbete från bostaden är emellertid fortfarande sällsynt. Ungefär en procent datorarbetar hemma minst halva arbetstiden. De psykiska kraven förändras Om de psykiska kraven är höga samtidigt som beslutsutrymmet är litet utsätts människor för negativ stress. Många anställda inom hotell, post, restauranger, sjukvård, telebolag och transportföretag har mer negativ stress än i andra näringsgrenar, t ex tillverkningsindustrin. De psykiska kraven har skärpts inom många branscher och yrken de senaste 20–25 åren. Denna skärpning är mest markant i omsorg, sjukvård och utbildning. I tillverkningsindustrin är förändringarna däremot små. Ett bra arbete är aktivt, erbjuder stort beslutsutrymme över det egna arbetet och ställer höga mentala krav. Sådana arbetsvillkor finns oftare i vissa branscher som detaljhandel, omsorg, utbildning samt vissa delar av sjukvården. Ett aktivt arbete är minst vanligt i tillverkningsindustri och transport- och kommunikationsbranschen. Små arbetsställen 2 erbjuder oftare än stora ett aktivt arbete. Kvinnor har generellt sämre psykosociala arbetsvillkor än män, vilket beror på att de oftare än män har yrken där negativ stress är vanligare. Om man jämför den psykosociala miljön mellan män och kvinnor inom samma yrke är däremot skillnaderna små. Invandrare har genomgående sämre psykosocial miljö än personer födda i Sverige. Skillnader i ohälsa Risken för hjärtinfarkt varierar mycket mellan olika yrkesgrupper. Den är lägst i akademiska yrken. I vissa grupper är den endast hälften av risken för förvärvsarbetande i allmänhet. En del yrkesgrupper inom tillverkningsindustri och servicenäringar löper däremot en fördubblad risk jämfört med genomsnittet. Olika individuella faktorer, t ex 2. Färre än 20 anställda.
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 221<br />
Buller är fortfarande ett stort problem på många svenska arbetsplatser.<br />
Cirka 800 000 svenskar utsätts för så högt buller att de inte<br />
kan samtala i normalt röstläge. Drygt 200 000 människor expo<strong>ner</strong>as<br />
för vibratio<strong>ner</strong> minst en fjärdedel av arbetstiden.<br />
Allt fler arbetar vid dator. Ungefär varannan förvärvsarbetande<br />
använde datorer 1995. Distansarbete från bostaden är emellertid<br />
fortfarande sällsynt. Ungefär en procent datorarbetar hemma<br />
minst halva arbetstiden.<br />
De psykiska kraven förändras<br />
Om de psykiska kraven är höga samtidigt som beslutsutrymmet är<br />
litet utsätts människor för negativ stress. Många anställda inom<br />
hotell, post, restauranger, sjukvård, telebolag och transportföretag<br />
har mer negativ stress än i andra näringsgrenar, t ex tillverkningsindustrin.<br />
De psykiska kraven har skärpts inom många branscher<br />
och yrken de senaste 20–25 åren. Denna skärpning är mest<br />
markant i omsorg, sjukvård och utbildning. I tillverkningsindustrin<br />
är förändringarna däremot små.<br />
Ett bra arbete är aktivt, erbjuder stort beslutsutrymme över det<br />
egna arbetet och ställer höga mentala krav. Sådana arbetsvillkor<br />
finns oftare i vissa branscher som detaljhandel, omsorg, utbildning<br />
samt vissa delar av sjukvården. Ett aktivt arbete är minst vanligt i<br />
tillverkningsindustri och transport- och kommunikationsbranschen.<br />
Små arbetsställen 2 erbjuder oftare än stora ett aktivt arbete.<br />
Kvinnor har ge<strong>ner</strong>ellt sämre psykosociala arbetsvillkor än män,<br />
vilket beror på att de oftare än män har yrken där negativ stress är<br />
vanligare. Om man jämför den psykosociala miljön mellan män och<br />
kvinnor inom samma yrke är däremot skillnaderna små. Invandrare<br />
har genomgående sämre psykosocial miljö än perso<strong>ner</strong> födda i Sverige.<br />
Skillnader i ohälsa<br />
Risken för hjärtinfarkt varierar mycket mellan olika yrkesgrupper.<br />
Den är lägst i akademiska yrken. I vissa grupper är den endast hälften<br />
av risken för förvärvsarbetande i allmänhet. En del yrkesgrupper inom<br />
tillverkningsindustri och servicenäringar löper däremot en fördubblad<br />
risk jämfört med genomsnittet. Olika individuella faktorer, t ex<br />
2. Färre än 20 anställda.
Change language