Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
212 Hälsa, rehabilitering och framtiden filtret sker ofta genom vägning och kostnaderna är vanligtvis ganska låga. En möjlighet skulle vara att yrkesinspektörer vid inspektioner samlar in mätdata som gjorts vid internkontroll på arbetsstället. Det finns uppgifter som tyder på att bl a funktionshindrade och invandrare missgynnas när det gäller förbättring av arbetsmiljön. Som framgår ur tidigare kapitel 3 finns det brister i statistiken för dessa grupper. Den nuvarande statistiken, t ex SCB:s undersökningar, bygger på slumpmässiga urval av befolkningen. De utsatta grupperna är som regel en mycket liten del av detta urval. För analysen måste dessa små grupper också delas upp i undergrupper, t ex yrke, bransch, födelseland, typ av besvär. Människor som t ex är synskadade, är en så liten del att den slumpmässiga osäkerheten blir alltför stor. Särskilda insatser kommer sannolikt att göras för att dessa grupper ej ska vara missgynnade. Effekterna av sådana åtgärder kommer därför inte att kunna utvärderas med den befintliga statistiken. En möjlighet till förbättrad statistik är att öka urvalets storlek, men det blir sannolikt för dyrt. Om grupperna skall utökas med tio gånger så många, krävs tio gånger så stort urval med upp emot några hundra tusen människor i det totala slumpmässiga urvalet ur befolkningen. Särskilda grupper, t ex vissa invandrargrupper eller människor med vissa funktionshinder, som följs regelbundet är sannolikt både billigare och bättre. Om dessa väljs på ett representativt sätt kan longitudinella data samlas in för fortlöpande uppföljningar av arbetsvillkor och hälsa. Dessa grupper skulle samtidigt kunna användas för forskning och metodutveckling. Redan grupper om några hundra hörselskadade eller synskadade skulle ge bättre information än dagens ULF och arbetsmiljöundersökningar. Tidsbegränsat anställda är en växande grupp, som emellertid inte kan upptäckas i nuvarande arbetsskadestatistik. En enkel åtgärd vore att komplettera anmälan om arbetsskada med uppgift om personen har fast eller tidsbegränsad anställning. 3. Se kapitel 17 och 18. Referenser Forsberg EM. Statistik och register inom arbetsmiljöområdet. Genomgång gjord utifrån Arbetsmiljöfondens roll som forskningsfinansiär. Arbetsmiljöfonden, Stockholm, 1994.
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 213 . 25 Arbetsmiljö och hälsa i framtiden Arbetslivet är stadd i ständig omvandling. De senaste tio årens största förändringar är att antalet anställda i traditionell tillverkningsindustri minskat med ungefär 25 procent. De tillfälligt anställda har ökat och är 1995 omkring en halv miljon. Arbetsmarknaden har också blivit allt mer segregerad. I verkstadsindustrin ökar andelen medelålders män medan kvinnor och ungdomar minskar. Arbetslösheten har samtidigt ökat kraftigt. Dessa förändringar påverkar arbetsmiljön. Allt färre människor kommer att utsättas för kemiska ämnen, t ex oljor, organiska lösningsmedel och stendamm. Nya tekniker kan innebära att vissa speciellt riskabla ämnen kommer att användas mer, t ex isocyanater. Det är emellertid mycket svårare att bedöma om exponeringsnivåerna kommer att öka, minska eller vara oförändrade. Med servicenäringarnas expansion och behovet av mer rationella arbetsorganisationer ökar sannolikt den psykiska belastningen. Om de anställdas beslutsutrymme minskar samtidigt som kraven skärps kommer den negativa stressen att öka. Om deras beslutsutrymme däremot vidgas, kan kraven vara positiva och ge fler aktiva arbeten. De maktförhållanden som reglerar beslutsutrymmet i arbetsorganisationen bygger på mönster och rutiner som utvecklats under lång tid och som tar lång tid att förändra. Trenden mot mer
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Arbetsliv och hälsa – en kartläggning 213<br />
.<br />
25<br />
Arbetsmiljö och hälsa<br />
i framtiden<br />
Arbetslivet är stadd i ständig omvandling. De senaste tio årens<br />
största förändringar är att antalet anställda i traditionell tillverkningsindustri<br />
minskat med ungefär 25 procent. De tillfälligt<br />
anställda har ökat och är 1995 omkring en halv miljon. Arbetsmarknaden<br />
har också blivit allt mer segregerad. I verkstadsindustrin<br />
ökar andelen medelålders män medan kvinnor och ungdomar<br />
minskar. Arbetslösheten har samtidigt ökat kraftigt. Dessa<br />
förändringar påverkar arbetsmiljön. Allt färre människor kommer<br />
att utsättas för kemiska ämnen, t ex oljor, organiska lösningsmedel<br />
och stendamm. Nya tekniker kan innebära att vissa speciellt<br />
riskabla ämnen kommer att användas mer, t ex isocyanater. Det är<br />
emellertid mycket svårare att bedöma om expo<strong>ner</strong>ingsnivåerna<br />
kommer att öka, minska eller vara oförändrade.<br />
Med servicenäringarnas expansion och behovet av mer rationella<br />
arbetsorganisatio<strong>ner</strong> ökar sannolikt den psykiska belastningen.<br />
Om de anställdas beslutsutrymme minskar samtidigt som<br />
kraven skärps kommer den negativa stressen att öka. Om deras<br />
beslutsutrymme däremot vidgas, kan kraven vara positiva och ge<br />
fler aktiva arbeten.<br />
De maktförhållanden som reglerar beslutsutrymmet i arbetsorganisationen<br />
bygger på mönster och ruti<strong>ner</strong> som utvecklats<br />
under lång tid och som tar lång tid att förändra. Trenden mot mer
Change language