Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
210 Hälsa, rehabilitering och framtiden storlek eller arbetsmiljön ändrats. För framtida studier av arbetsmiljö och hälsa behövs alltså också i fortsättningen information om vilka branscher och yrken människor är verksamma inom. Statistik som saknas och möjligheter till förbättringar Historiska överväganden, traditioner och organisation av institutioner som samlar in statistik torde ha ett betydande inflytande över vilka data som insamlas och bearbetas. Vid denna kartläggning har det varit svårt att utvärdera vissa områden därför att det saknas relevant statistik. Denna kartläggning skall inte i detalj utreda och utforma framtida statistik om arbetslivet. Det går naturligtvis att förbättra statistiken inom alla områden. Inom några är behovet av tillförlitlig statistik tydligt och statistiken kan också förbättras. Det är svårt att få fram tillförlitlig information om hur sjukdomar i rörelseorganen förändras över tiden. Det gäller klinisk sjukdom, sjukskrivning och smärta, men också data över faktorer i arbetsmiljön som orsakar eller försämrar dessa skador. Analyserna visar att anmälningarna av belastningsrelaterade sjukdomar till ISA minskade mycket kraftigt mellan 1989 och 1993 men SCB:s Arbetsmiljöundersökningar noterade inte någon minskning av symptom under samma period. Det går heller inte att avgöra om ökningen av antalet anmälningar till ISA under 1980-talet var en effekt av förändrad tillämpning av arbetsskadebegreppet eller en följd av förändringar i arbetsmiljön, t ex en ökning av antalet högrepetitiva, ensidiga arbetsuppgifter. RFV:s statistik innehåller inte sådana uppgifter att det går att bedöma om sjukskrivningar eller förtidspensionering i dessa diagnoser minskar i olika branscher eller yrkesgrupper. Det går heller ej att få uppgift om vilken kroppsdel, t ex ryggen eller nacke/axlar, som drabbas. En första ansats för en bättre statistik om belastningsskador kan vara att utnyttja information om sjukskrivning och förtidspension. Med lämpliga registreringsrutiner kan informationen vara anonym. Eftersom sjukdomarna är vanliga krävs det inte att alla drabbade registreras utan det skulle räcka med ett slumpmässigt urval. Ett sådant register kan sannolikt också användas för att följa effekten av rehabiliteringar. Sjukskrivning och förtidspension är inte det optimala måttet på belastningsskador, eftersom antalet sjukskrivna också påverkas av t ex ersättningsregler, ekonomiska
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och hälsa – en kartläggning 211 konjunkturer och trender i diagnoser. Det behöver därför utvecklas nya mått som kan användas i nationell statistik. Det krävs mer kunskap om de viktigaste orsakerna till belastningsskador och bättre statistik över hur vanliga de skadliga faktorerna är. Den enda nationella registrering av faktorer som kan orsaka belastningsskador är SCB:s Arbetsmiljöundersökningar. En säkrare bild av exponeringen, t ex för ensidigt arbete, kräver sannolikt mätningar. Ytterligare en möjlighet att följa belastningsskadornas utveckling och deras samband med arbetsmiljön kan vara att välja ut grupper med en viss exponering som följs under längre tid. Longitudinella vetenskapliga studier över dessa tillstånd tycks i stort sett saknas i Sverige. Det saknas bl a kunskap om hur dessa sjukdomar påverkar utslagningen i olika branscher och yrken. Sådana studier kan beskriva vissa riskgrupper och exponeringar, t ex medelålders och äldre kvinnor med tungt, fysiskt arbete, eller yrkesgrupper med repetitivt arbete. För att bedöma om exponeringsnivåerna för kemiska faktorer, buller, vibrationer etc, minskat krävs representativa mätningar. De kan inte ersättas med enkäter eller expertbedömningar. Representativa mätningar saknas i Sverige. Vissa kungörelser, t ex om asbest, kvarts och bly, föreskriver att arbetsgivaren regelbundet sänder resultaten från mätningarna till Yrkesinspektionen. En enkät till yrkeshygieniker/kemister vid yrkesinspektionerna gav viss information om hur experter bedömer tidstrender och antalet exponerade. Det är dock få exponeringar som kan studeras på detta sätt. Det misslyckades t ex att uppskatta antalet personer som utsattes för organiska lösningsmedel. Relativt enkla mätningar av många människor är sannolikt att föredra framför omfattande mätningar av få exponerade. Organiska lösningsmedel skulle t ex kunna mätas med passiv provtagare. Det är ett litet rör eller bricka, som bärs på kragen eller axeln. Buller kan undersökas på ett liknande sätt. Sådana mätrutiner kräver emellertid ett visst utvecklingsarbete. Det är dyrbart att samla in information om exponering om specialister måste vara med vid mätningen. Det går t ex knappast att mäta damm utan att tekniker finns på plats, eftersom pumpar måste ställas in och filter måste hanteras på ett särskilt sätt. Analysen av
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik<br />
och hälsa – en kartläggning 211<br />
konjunkturer och trender i diagnoser. Det behöver därför utvecklas<br />
nya mått som kan användas i nationell statistik.<br />
Det krävs mer kunskap om de viktigaste orsakerna till belastningsskador<br />
och bättre statistik över hur vanliga de skadliga<br />
faktorerna är. Den enda nationella registrering av faktorer som<br />
kan orsaka belastningsskador är SCB:s Arbetsmiljöundersökningar.<br />
En säkrare bild av expo<strong>ner</strong>ingen, t ex för ensidigt arbete, kräver<br />
sannolikt mätningar.<br />
Ytterligare en möjlighet att följa belastningsskadornas utveckling<br />
och deras samband med arbetsmiljön kan vara att välja ut<br />
grupper med en viss expo<strong>ner</strong>ing som följs under längre tid.<br />
Longitudinella vetenskapliga studier över dessa tillstånd tycks i<br />
stort sett saknas i Sverige. Det saknas bl a kunskap om hur dessa<br />
sjukdomar påverkar utslagningen i olika branscher och yrken.<br />
Sådana studier kan beskriva vissa riskgrupper och expo<strong>ner</strong>ingar,<br />
t ex medelålders och äldre kvinnor med tungt, fysiskt arbete, eller<br />
yrkesgrupper med repetitivt arbete.<br />
För att bedöma om expo<strong>ner</strong>ingsnivåerna för kemiska faktorer,<br />
buller, vibratio<strong>ner</strong> etc, minskat krävs representativa mätningar. De<br />
kan inte ersättas med enkäter eller expertbedömningar. Representativa<br />
mätningar saknas i Sverige. Vissa kungörelser, t ex om asbest,<br />
kvarts och bly, föreskriver att arbetsgivaren regelbundet sänder<br />
resultaten från mätningarna till Yrkesinspektionen.<br />
En enkät till yrkeshygieniker/kemister vid yrkesinspektio<strong>ner</strong>na<br />
gav viss information om hur experter bedömer tidstrender och<br />
antalet expo<strong>ner</strong>ade. Det är dock få expo<strong>ner</strong>ingar som kan studeras<br />
på detta sätt. Det misslyckades t ex att uppskatta antalet perso<strong>ner</strong><br />
som utsattes för organiska lösningsmedel.<br />
Relativt enkla mätningar av många människor är sannolikt att<br />
föredra framför omfattande mätningar av få expo<strong>ner</strong>ade. Organiska<br />
lösningsmedel skulle t ex kunna mätas med passiv provtagare.<br />
Det är ett litet rör eller bricka, som bärs på kragen eller axeln.<br />
Buller kan undersökas på ett liknande sätt. Sådana mätruti<strong>ner</strong><br />
kräver emellertid ett visst utvecklingsarbete.<br />
Det är dyrbart att samla in information om expo<strong>ner</strong>ing om<br />
specialister måste vara med vid mätningen. Det går t ex knappast att<br />
mäta damm utan att tekniker finns på plats, eftersom pumpar måste<br />
ställas in och filter måste hanteras på ett särskilt sätt. Analysen av
Change language