Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

208 Hälsa, rehabilitering och framtiden Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) och SCB:s Arbetsmiljöundersökningar har använts för att bedöma förekomsten av psykosociala faktorer, bl a stress. Analyserna av de båda registren har gett likartade resultat. LNU har använts i begränsad omfattning, sannolikt på grund av att materialet är mindre än t ex i ULF. I de fall LNU använts har informationen varit snarlik den i ULF. ULF har använts för att studera bl a funktionshindrade, men urvalen är för små för att studera förändringar över tiden. Trots att 1990 och 1993 års undersökningar slogs samman blev materialet i enskilda grupper litet, ofta under 100 personer. Dödsfallsregistret har använts för att studera dödlighet totalt samt i hjärtinfarkt, luftvägssjukdomar och självmord. För totala dödligheten har det varit möjligt att analysera förändringar över tiden i olika yrkesklasser. Genom s k hushållskopplade dödsfallsregister kan man bättre separera risker som har med yrke respektive levnadsvanor att göra. Ett sådant register har skapats genom ett samarbete mellan Institutet för social forskning (SOFI) och Epidemiologiskt Centrum (EpC) på Socialstyrelsen. Cancer-Miljöregistret (CMR) har använts för att påvisa en överrisk i hudcancer vid utomhusarbete. För att följa vissa exponeringar eller effekterna av vissa exponeringar har Arbetarskyddsstyrelsen tidigare haft register såsom blyregistret, silikosregistret, asbestregistret. Blyregistret har utnyttjats för att beskriva exponeringen för bly och givit intressant information. En nackdel är emellertid att data saknas efter 1990, då registret lades ned. Statistik om yrke och bransch I många analyser görs jämförelser mellan yrkesgrupper eller branscher. Om det inte finns några skillnader kan det tolkas som att arbetsmiljön saknar betydelse för hälsa och välbefinnande. Om yrket inte har en stark koppling till de faktorer som påverkar hälsan, kan yrkesindelning självfallet inte användas för att spegla arbetsmiljöns effekter. Detta gäller sannolikt många kemikalier, som bara en mindre andel av en yrkesgrupp är utsatt för. Det kan också gälla andra faktorer. Mobbning har t ex inte kunnat förknippas med ett bestämt yrke. 1 Det är alltså andra faktorer än yrket som avgör om det finns en ökad risk för mobbning. Om yrket med tiden 1. Se kapitel 12.
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och hälsa – en kartläggning 209 blir mindre och mindre kopplat till faktorer som påverkar hälsan, kan en analys utifrån denna indelning underskatta betydelsen av arbetslivet. Det gäller särskilt jämförelser mellan yrkesgrupper. Å andra sidan kan skillnader mellan yrkesgrupper också representera skillnader i faktorer som ej är direkt kopplade till arbetslivet, t ex levnadsvanor. Detta kan leda till att betydelsen av förhållanden i arbetslivet överskattas eller underskattas vid analyser baserade på yrke. Det är inte troligt att bättre yrkesindelningar påtagligt ändrar förutsättningarna för tillförlitliga analyser. Direkt mätning av de faktorer som har påtaglig betydelse för hälsa/ ohälsa torde innebära väsentligt bättre möjligheter att bestämma förändringar över tid. Även om analyser byggda på yrke har uppenbara svagheter är det svårt att peka på några alternativa klassificeringar som skulle kunna ersätta yrkesuppgifter. Yrket är dessutom den viktigaste parametern för att bestämma socioekonomisk grupp. I vissa fall kan yrkesgrupper och kanske framför allt branscher vara en lämplig indelningsgrund för vissa typer av åtgärder, t ex riktad information. Det är därför troligt att uppgifter om yrke och bransch under de närmaste åren kommer att ha stor betydelse för arbetsmiljöstatistik. Inom SCB pågår ett utvecklingsarbete för att ur ÅRSYS och andra register belysa in- och utträde ur arbetsmarknaden. Det kommer sannolikt att ge information om avgångar till förtidspension m m inom olika yrken och branscher. Genom samkörningar med FoB har vissa register kunnat tillföras uppgifter om de drabbades bransch och yrke samtidigt som jämförbara uppgifter från hela befolkningen inhämtats från FoB. Detta har gjort det möjligt att studera yrkesrelaterade risker för cancer, dödsfall och arbetsskador. Samma möjlighet finns när det gäller förlossningsutfall, vilket redovisats i Arbetsmiljökommissionens rapport. Eftersom folkräkningarna omfattar hela befolkningen har även ganska små yrkesgrupper kunnat studeras. Det saknas aktuell information om yrke och bransch för alla yrkesarbetande. De senaste uppgifterna är från FoB90 och förändringarna sedan 1990 är omfattande. 2 Nästan alla register utom SCB:s Arbetsmiljöundersökningar kräver komplettering med uppgifter om yrken och branscher. Denna information behövs för att avgöra om förändringar av antalet sjuka beror på att yrkesgruppens 2. Se kapitel 1.
Page 1 and 2:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66:
Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142:
Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144:
Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146:
Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148:
Äldre Invandrare personer i arbets
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 207: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
show all

Ladda ner - Fas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?