Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik<br />
och hälsa – en kartläggning 207<br />
ökar eller minskar över tiden. Det går t ex inte att avgöra om<br />
överrisken för hjärtinfarkt bland yrkesförare ökar eller minskar.<br />
Tabell 24.1. Olika informationskällor/register som används inom arbetsmiljöområdet<br />
(byggt på Forsberg, 1994). Användningen av registren för analyser i<br />
denna rapport har angivits. Om registret utnyttjats för att följa förändringar i tid,<br />
trendanalyser, har det särskilt noterats.<br />
Användning i Trend Register<br />
Register denna rapport analyser hållare<br />
Informationssystem om arbetsskador (ISA) ja(+)* ja ASS<br />
Informationssystem om arbetsskador (TSI) ja ja AMF/TFA<br />
Hjärt-Miljöregistret nej nej IMM<br />
Register över sjukfrånvaron ja nej RFV<br />
Register över förtidspensio<strong>ner</strong> ja nej RFV<br />
Dödsorsaksregistret nej nej SCB<br />
Dödsfallsregistret (1) ja (+) ja SCB<br />
Dödsfallsregister (2) ja ja SOFI/EpC<br />
SCB:s Arbetsmiljöundersökningar<br />
SCB:s undersökning av-<br />
ja (+) ja SCB<br />
arbetsorsakade besvär ja nej SCB<br />
Undersökning av levnadsförhållanden (ULF) ja (+) ja SCB<br />
Levnadsnivåundersökningar (LNU) ja ja SOFI<br />
Cancerregistret ja nej SoS<br />
Cancer-Miljöregistret ja nej SoS<br />
Missbildningsregistret nej nej SoS<br />
Medicinska födelseregistret nej nej SoS<br />
Slutenvårdsregistret nej nej SoS<br />
Register över hjärtinfarktfall i Stockholms län nej<br />
* ”+” anger att minst tre forskare använt registret.<br />
** Stockholms läns landsting.<br />
nej SLL**<br />
För att beskriva utvecklingen av svårare arbetsolyckor har Trygghetsförsäkringars<br />
arbetsskaderegister (TSI) och framför allt Arbetarskyddsstyrelsens<br />
arbetsskaderegister (ISA) använts. Båda dessa register<br />
gar likartad information och har använts för att påvisa tidstrender.<br />
ISA har även använts för att beskriva riskerna i vissa yrken för<br />
sjukdom, framför allt luftvägssjukdomar, hudsjukdomar och rörelseorganens<br />
sjukdomar. Det har gjorts genom en samkörning med<br />
FoB för att få uppgift om antalet perso<strong>ner</strong> i olika yrken.<br />
SCB:s Arbetsmiljöundersökningar har utnyttjats av flera forskare.<br />
Då har tre undersökningar ofta slagits samman, t ex 1989, 1991<br />
och 1993. Det krävs för att få tillräckligt stort material för att<br />
kunna göra uppdelningar efter kön, ålder, yrke och bransch.<br />
Fysikaliska och kemiska faktorer har nästan enbart kunnat<br />
beskrivas utifrån självrapporterad expo<strong>ner</strong>ing i SCB:s Arbetsmiljöundersökningar.
Change language