You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och hälsa rehabilitering<br />
– en kartläggning 203<br />
%<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
2-årigt gymnasium<br />
Grundskola<br />
Folkskola<br />
0<br />
25 30 35 40 45 50 55 60 ålder<br />
Figur 23.1. Rehabiliteringsfrekvens med avseende på ålder och utbildning.<br />
efter fyra veckors sjukskrivning. I de fall en återgång till arbetslivetskulle<br />
skett utan åtgärder medför sådana onödiga kostnader<br />
och troligen dessutom en i onödan förlängd sjukfrånvaro. Sätts<br />
åtgärder in vid fall som avslutas med förtidspension, kan individen<br />
utsättas för onödiga påfrestningar och samtidigt uppstår onödiga<br />
kostnader. Om åtgärder inte sätts in när de skulle kunna förkorta<br />
sjukskrivningen gör både individen och samhället en förlust.<br />
Kunskaperna om rehabiliteringens effekter är mycket begränsade.<br />
Systematiska försök till utvärderingar görs sällan. Det är<br />
också svårt att finna lämpliga kontrollgrupper. Oftast mäts resultatet<br />
helt enkelt utifrån att alla som fått rehabilitering annars<br />
skulle förtidspensio<strong>ner</strong>as. En sådan utvärdering räcker som regel<br />
inte, om olika åtgärder skall jämföras. Resultaten kan emellertid<br />
användas för att motivera de direkta kostnaderna för rehabilitering.<br />
De täcks nämligen om ytterligare fem procent kan återvända<br />
till arbetslivet. Kalkylen förutsätter att de som rehabiliteras kan<br />
arbeta hälften av tiden fram till ordinarie pensionsålder och att<br />
förtidspension är enda alternativet.<br />
En uppföljning av olika åtgärder 1993/94 visar att 92 procent av<br />
de som fick utbildning blev friskskrivna efter utbildningen. Efter<br />
utredning friskskrevs 74 procent och efter arbetsträning 85 procent.<br />
Man kan inte dra någon slutsats om åtgärdernas effektivitet
Change language