Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

194 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper material visar att målare som började i yrket under 1930talet eller tidigare löper en ökad risk för lungcancer (relativ risk = 1,5) medan de som började senare inte uppvisar någon överrisk. I andra länder, t ex England, löper byggnadsarbetare också en ökad risk att dö i lungsäckscancer, lungcancer och dammlunga. Denna överrisk anses också till mycket stor del bero på exponering för asbest. Bygghälsans material visar också att betongarbetare löper en något större risk att få läppcancer. Denna ökning beror troligen på utomhusarbete och ökad exponering för ultraviolett ljus. Buller En bullerskada per 1 000 byggnadsarbetare anmäldes 1994 till ISA. Jämförelser mellan Bygghälsans hälsoundersökningar har visat att dessa skador minskat efter en rad olika förebyggande åtgärder. Hörselstatus hos 40–44åriga betongarbetare och plåtslagare har t ex förbättrats. För dessa båda yrkesgrupper har antalet bullerskador halverats från 1970talets början till slutet av 1980talet. Psykosociala förhållanden Osäkra anställningsvillkor har tidigare karaktäriserat byggbranschen. Samtidigt har byggnadsarbetet i regel uppfattats som ett ”gott arbete” med bra möjligheter att styra, lägga upp arbetet och utveckla den egna kompetensen. De anställda ser också ett påtagligt resultat av sina arbetsinsatser. Under 1980talet skärptes kraven på korta byggtider, framför allt för att minska kreditkostnader. Under byggprojektets slutfas, t ex målning, måste eventuella förseningar arbetas in. Stressen har därför sannolikt ökat markant under de senaste åren. SCB:s undersökning 1995 om arbetsorsakade besvär visar att tre procent av byggbranschens anställda besväras av stress och psykiska påfrestningar jämfört med fem procent av samtliga. Byggindustrins arbetsledare har varit särskilt psykiskt belastade. Tidspress, regler, föreskrifter, kostnadsansvar samt medarbetarnas förväntningar och krav upplevs som mycket påfrestande. Flera arbetsledare som drabbats av hjärtinfarkt, har beskrivit detta förlopp strax innan de blev sjuka. Några sådana fall har anmälts som arbetsskada, men försäkringskassornas bedömning har varierat. Från 1971 till 1979 har Bygghälsan hälsoundersökt cirka 226 000 byggnadsarbetare. Den totala dödligheten, som följts till och med
Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1992, var lägre än genomsnittet i Sverige. Den i jämförelser med genomsnittsbefolkningen lägre totala dödligheten bland byggnadsarbetare anses bero på att de måste vara mycket friska för att klara av arbetet. Den relativa risken att dö i hjärt och kärlsjukdomar var 0,8. Dödligheten i sjukdomar, som brukar förknippas med alkohol, t ex skrumplever, var också lägre än genomsnittet med en relativ risk på 0,6. En analys, som utifrån Dödsfallsregistret jämfört byggnadsarbetarnas risker med alla andra i arbetslivet mellan 1987 och 1992 visar ett likartat mönster. Engelska undersökningar av dödsorsaker i olika yrkesgrupper ger också en liknande bild (Drever, 1995). Framtiden och förebyggande åtgärder Byggbranschens arbetsmiljö har haft en gynnsam utveckling. Olycksfall och dödsolyckor har minskat. Internationellt sett är de få. Tidigare erfarenheter har visat att såväl planering som uppföljning av ett byggprojekt har stor betydelse för olycksutvecklingen. En genomtänkt planering av materialflödet kan t ex förebygga skador vid transporter. Regelbundna skyddsronder där t ex räcken och täckning av hål inspekteras kan förhindra fallolyckor. Den samlade kunskap, som arbetsgivare, fackliga organisationer, skyddsombud och företagshälsovård byggt upp under decennier, kan lätt gå förlorad i en så dynamisk bransch om den inte hålls levande. En hotbild är en byggboom och en snabb rekrytering av människor med liten yrkesvana, och nya arbetsledare med mindre kunskap om risker och säkerhet. En snabb ökning av byggandet kan då också gå ut över planering, projektering och val av material. Exponering för kemiska ämnen kan byggherre, arkitekt och projektör påverka redan under planering och projektering, t ex vid val av material och ytbehandling. Speciella risker kan t ex förekomma vid arbete med isocyanater eller organiska lösningsmedel. Om mer byggmaterial återanvänds krävs rengöringsprodukter, som kan innebära nya risker. Projektering och planering är också viktiga moment för att förebygga belastningsskador. En övergång till lättare och smalare plattor förutsätter att reglarna sätts tätare. Ändrad dragning av ledningar påverkar arbete över axelhöjd. En ergonomiskt genomtänkt planering ger ofta också en mer rationell byggprocess.
Page 1 and 2:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66:
Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Äldre personer i arbetslivet 137 .
Page 139 and 140:
Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142:
Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
show all

Ladda ner - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?