Ladda ner - Fas

192 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper
olycka under de senaste tolv månaderna jämfört med tre procent av
alla tillfrågade. Varannan byggnadsarbetare hade varit sjukskriven
för skadan.
Frekvensen av dödsolyckor för byggnadsarbetare är ungefär
dubbelt så hög som för genomsnittet av förvärvsarbetande. Antalet
dödsolyckor i byggnadsindustrin är för få för att en närmare
analys av riskerna för enskilda yrken eller variationer från år till
år skall kunna göras. Sett över flera år minskar dödsolyckorna i
byggbranschen i samma takt som i hela arbetslivet. En internationell
jämförelse visar att Norge och Finland 1993 uppvisade dubbelt så
hög risk som Sverige, tabell 22.1. Holland låg på ungefär samma
nivå som Sverige, medan risken i Storbritannien var ungefär
densamma som i Finland och Norge. Västtyskland, Frankrike och
Belgien hade frekvenser som låg flera gånger högre än Sveriges.
Dessa skillnader beror sannolikt på vilka åtgärder olika länder
vidtar för att förebygga olyckor.
Tabell 22.1. Förekomst av dödsolyckor inom byggnadsverksamhet i några olika
länder. Genomsnittlig frekvens under 1980-talet.
Antal dödsfall per 100 000 arbetare
Sverige 4*
Holland 5
Danmark 7
Norge 8
Finland 10
Storbritannien 10
USA** 16
Västtyskland 20
Belgien 22
Frankrike 25 (Källa: ILO Statistics, Geneva, 1993.)
* I statistik från ISA anges ett något högre antal fall, men för att kunna jämföra
med övriga länder används ILO-statistiken.
** Omräknat från antal fall per miljon arbetstimmar.
Belastningsskador
SCB:s enkät om arbetsrelaterade besvär visar att byggnadsarbetare
har obekväma arbetsställningar dubbelt så ofta som genomsnittet.
Tunga lyft är tre gånger så vanliga i byggbranschen (SCB, 1995).
Byggnadsarbetare uppger dubbelt så ofta som andra att de har besvär
i rygg och höfter. Dubbelt så många målare som genomsnittet bland
förvärvsarbetande har ont i nacke, axel, arm och höfter.