Ladda ner - Fas

Hälsorisker i byggnadsarbete 191
De största byggföretagen och lokala byggmästareföreningar
etablerade i mitten av 1980­talet ett särskilt byggföretag, Galaxen.
Det skulle ge byggnadsarbetare, som kunde rehabiliteras, möjligheter
att successivt få normala anställningar. Galaxen, som får
statligt lönebidrag, har varit mer framgångsrikt än prognoserna.
Tjugofem procent av de rehabiliterade har kunnat gå tillbaka till
ett normalt arbete utan stödåtgärder. Ytterligare en stor andel har
kunnat arbeta kvar i Galaxen till ordinarie pensionsålder.
Tre typer av hälsorisker
I det flesta länder uppvisar byggbranschen framför allt tre typer
av hälsorisker:
• fallolyckor och andra olyckor.
• belastningsskador i rygg, skuldror, axlar, armar och ben.
• skadliga ämnen, t ex asbest, stendamm och lösningsmedel.
Dessutom är bullerskador vanliga. Dessa risker kan beskrivas med
data från Dödsfallsregistret, Cancer­miljöregistret, ISA, SCB:s
Arbetsmiljöundersökningar samt Bygghälsans register över hälsoundersökningar.
Olycksfall
Byggnadsarbetare råkar ut för fler olycksfall än genomsnittet
förvärvsarbetande. Konsekvenserna blir också allvarligare, bl a
längre sjukskrivningar.
År 1993 anmäldes totalt 24 arbetsolyckor per 1 000 byggnadsarbetare,
vilket är dubbelt så många som genomsnittet för alla
förvärvsarbetande (Källa: ISA). Under senare år har olyckorna
i byggindustrin minskat i samma takt som i näringslivet i stort.
De vanligaste olyckorna är fallolyckor (28%), skador av fallande
föremål (28%), hanteringsolyckor (18%) och skador på grund av
överbelastning (15%). Mest utsatta är de yngsta och äldsta byggnadsarbetarna.
Vägarbetare, bergarbetare och ställningsbyggare
är mest olycksdrabbade. Husbyggares och anläggningsarbetares
sjukfrånvaro vid olycksfall är längre, 34 dagar, än genomsnittet
för alla i arbetslivet, 27 dagar. 1
SCB:s enkät (1995) om arbetsrelaterade besvär visade att sju
procent av byggnadsarbetarna angav att de drabbats av en arbets­
1. Medianvärden.