Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

186 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper En svensk studie av taxiförare, busschaufförer och lastbilsförare visar att olika yrkesgrupper löper olika stor risk att få cancer. Risken varierar också mellan olika geografiska områden (Stockholms läns landsting, 1994). I storstäderna löper taxichaufförer och förare som kör ut varor högre risk för lungcancer än samma grupper i andra län. I Stockholms län är cancerrisken högst för varubilarnas förare. Busschaufförer uppvisar däremot ingen överrisk för lungcancer. Lastbilsförarnas ökade risk för lungcancer kan delvis bero på deras rökvanor, men avgaserna kan också ha betydelse. Arbetsolyckor Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till dödsolyckor i arbetslivet. Var tredje händer med lastbil. En svensk undersökning visar att två av tre är olyckor med personbilar (Bylund et al, 1995). En amerikansk studie av dödsfall i arbetslivet visade att lastbilsförare kom på sjunde plats medan taxichaufförer och personbilsförare kom på trettonde plats. Under 1990 rapporterades totalt 4 166 arbetsolyckor bland yrkesförare. I genomsnitt fyra av 100 förare råkar varje år ut för en olycka i arbetet. Frekvensen av skadade bland anställda i lastbilsåkerier har successivt minskat sedan 1987, men är ändå dubbelt så många som genomsnittet för samtliga branscher (Källa: ISA). En svensk undersökning har studerat de som ådragit sig invalidiserande eller dödliga skador vid färd med motorfordon under arbetstid (Bylund et al,1995). Den visar att yrkesförare löper högst risk och har en högre andel svåra skador och invaliditeter än övriga yrkesgrupper. Det kan bero på en låg användning av bilbälten. Våld från passagerare utgör också en skaderisk för både buss och taxiförare (Bylund et al, 1995). En svensk undersökning fann att 13 procent av allvarliga personskador bland bussförare hade sitt ursprung i handgemäng. Mellan 1 och 10 procent av alla svåra trafikolyckor beror på att föraren somnat vid ratten (Landström, 1990). Denna orsak till olyckor är sannolikt underskattad. Människors vakenhet varierar över dygnet. Den är som lägst under senare delen av natten. Risken att somna vid ratten är t ex sju gånger högre tidigt på morgonen jämfört med andra tider på dygnet. Arbetstidens längd kan vara en annan orsak. Olycksrisken ökar kraftigt i slutet av en arbetsdag.
Hälsorisker Yrkesförare i byggnadsarbete 187 Internationella studier visar att arbetspass som är längre än elva timmar ökar risken för olyckor. Arbetets art påverkar också vakenheten. Det är lättare att hålla sig vaken i stadstrafik än på landsväg och svårast på motorväg. Ålder, buller, vibratio<strong>ner</strong>, temperatur, ljus, ventilation, raster och mat påverkar också vakenheten. EU:s regler 2 för yrkesförares arbetstider infördes i början av 1990talet, men de reglerar endast själva körningen. Längsta tillåtna körtid är nio timmar per dygn. Två dagar per vecka får föraren köra tio timmar. Bilen måste ha färdskrivare och ackord är förbjudet. Den tidigare arbetstidskungörelsen (ATK) utgick från den totala arbetstiden. T ex ingick tiden för lastning och lossning. EU:s regler är mer detaljerade och lättare att kontrollera än ATK. Körtiden är visserligen kortare, men den totala arbetstiden kan ändå bli 14 timmar två arbetsdagar per vecka. Om föraren sover i bilen räknas det som ”dygnsvila”. Det har tidigare inte accepterats i Sverige. Droger ökar risken för olyckor. En amerikansk rapport visar att var tredje trafikdödad lastbilsförare var påverkad av droger, t ex stimulantia som amfetamin, men också marijuana och alkohol. Ungefär var tionde var spritpåverkad. En engelsk studie visar att var sjätte som körde tung lastbil hade tecken på sjukdomar som förknippas med alkohol. En svensk studie fann att 8 procent av de förare som dog i arbetet var påverkade av alkohol (Bylund et al, 1995). Yrkesförare och framtiden Kraven på teknisk kompetens och språkkunskaper ökar, vilket kommer att påverka utbildningen och rekryteringen av förare. Yrkesförare är idag en lågutbildad grupp. Ny teknik kommer att förändra lokförarnas arbetsvillkor. Tågen kommer inte att köras manuellt utan lokförarnas uppgift blir i första hand att övervaka instrument. Stressen ökar troligen därför att arbetet blir mindre självständigt samtidigt som hastigheterna ökar. För de flesta yrkesförare innebär den nya informationstekniken att deras egen kontroll över arbetet minskar. Den psykiska påfrestningen kommer därför att öka. Den ökade stressen är särskilt allvarlig för busschaufförer och taxiförare, som redan har en överrisk för hjärt och kärlsjukdomar. 2. EEG 3820/85
Page 1 and 2:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66:
Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130:
Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 133 and 134:
Äldre Arbete personer och kön i a
Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 185: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
show all

Ladda ner - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?