Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
186 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper En svensk studie av taxiförare, busschaufförer och lastbilsförare visar att olika yrkesgrupper löper olika stor risk att få cancer. Risken varierar också mellan olika geografiska områden (Stockholms läns landsting, 1994). I storstäderna löper taxichaufförer och förare som kör ut varor högre risk för lungcancer än samma grupper i andra län. I Stockholms län är cancerrisken högst för varubilarnas förare. Busschaufförer uppvisar däremot ingen överrisk för lungcancer. Lastbilsförarnas ökade risk för lungcancer kan delvis bero på deras rökvanor, men avgaserna kan också ha betydelse. Arbetsolyckor Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till dödsolyckor i arbetslivet. Var tredje händer med lastbil. En svensk undersökning visar att två av tre är olyckor med personbilar (Bylund et al, 1995). En amerikansk studie av dödsfall i arbetslivet visade att lastbilsförare kom på sjunde plats medan taxichaufförer och personbilsförare kom på trettonde plats. Under 1990 rapporterades totalt 4 166 arbetsolyckor bland yrkesförare. I genomsnitt fyra av 100 förare råkar varje år ut för en olycka i arbetet. Frekvensen av skadade bland anställda i lastbilsåkerier har successivt minskat sedan 1987, men är ändå dubbelt så många som genomsnittet för samtliga branscher (Källa: ISA). En svensk undersökning har studerat de som ådragit sig invalidiserande eller dödliga skador vid färd med motorfordon under arbetstid (Bylund et al,1995). Den visar att yrkesförare löper högst risk och har en högre andel svåra skador och invaliditeter än övriga yrkesgrupper. Det kan bero på en låg användning av bilbälten. Våld från passagerare utgör också en skaderisk för både buss och taxiförare (Bylund et al, 1995). En svensk undersökning fann att 13 procent av allvarliga personskador bland bussförare hade sitt ursprung i handgemäng. Mellan 1 och 10 procent av alla svåra trafikolyckor beror på att föraren somnat vid ratten (Landström, 1990). Denna orsak till olyckor är sannolikt underskattad. Människors vakenhet varierar över dygnet. Den är som lägst under senare delen av natten. Risken att somna vid ratten är t ex sju gånger högre tidigt på morgonen jämfört med andra tider på dygnet. Arbetstidens längd kan vara en annan orsak. Olycksrisken ökar kraftigt i slutet av en arbetsdag.
Hälsorisker Yrkesförare i byggnadsarbete 187 Internationella studier visar att arbetspass som är längre än elva timmar ökar risken för olyckor. Arbetets art påverkar också vakenheten. Det är lättare att hålla sig vaken i stadstrafik än på landsväg och svårast på motorväg. Ålder, buller, vibrationer, temperatur, ljus, ventilation, raster och mat påverkar också vakenheten. EU:s regler 2 för yrkesförares arbetstider infördes i början av 1990talet, men de reglerar endast själva körningen. Längsta tillåtna körtid är nio timmar per dygn. Två dagar per vecka får föraren köra tio timmar. Bilen måste ha färdskrivare och ackord är förbjudet. Den tidigare arbetstidskungörelsen (ATK) utgick från den totala arbetstiden. T ex ingick tiden för lastning och lossning. EU:s regler är mer detaljerade och lättare att kontrollera än ATK. Körtiden är visserligen kortare, men den totala arbetstiden kan ändå bli 14 timmar två arbetsdagar per vecka. Om föraren sover i bilen räknas det som ”dygnsvila”. Det har tidigare inte accepterats i Sverige. Droger ökar risken för olyckor. En amerikansk rapport visar att var tredje trafikdödad lastbilsförare var påverkad av droger, t ex stimulantia som amfetamin, men också marijuana och alkohol. Ungefär var tionde var spritpåverkad. En engelsk studie visar att var sjätte som körde tung lastbil hade tecken på sjukdomar som förknippas med alkohol. En svensk studie fann att 8 procent av de förare som dog i arbetet var påverkade av alkohol (Bylund et al, 1995). Yrkesförare och framtiden Kraven på teknisk kompetens och språkkunskaper ökar, vilket kommer att påverka utbildningen och rekryteringen av förare. Yrkesförare är idag en lågutbildad grupp. Ny teknik kommer att förändra lokförarnas arbetsvillkor. Tågen kommer inte att köras manuellt utan lokförarnas uppgift blir i första hand att övervaka instrument. Stressen ökar troligen därför att arbetet blir mindre självständigt samtidigt som hastigheterna ökar. För de flesta yrkesförare innebär den nya informationstekniken att deras egen kontroll över arbetet minskar. Den psykiska påfrestningen kommer därför att öka. Den ökade stressen är särskilt allvarlig för busschaufförer och taxiförare, som redan har en överrisk för hjärt och kärlsjukdomar. 2. EEG 3820/85
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
186 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper<br />
En svensk studie av taxiförare, busschaufförer och lastbilsförare<br />
visar att olika yrkesgrupper löper olika stor risk att få cancer. Risken<br />
varierar också mellan olika geografiska områden (Stockholms läns<br />
landsting, 1994). I storstäderna löper taxichaufförer och förare som<br />
kör ut varor högre risk för lungcancer än samma grupper i andra<br />
län. I Stockholms län är cancerrisken högst för varubilarnas förare.<br />
Busschaufförer uppvisar däremot ingen överrisk för lungcancer.<br />
Lastbilsförarnas ökade risk för lungcancer kan delvis bero på deras<br />
rökvanor, men avgaserna kan också ha betydelse.<br />
Arbetsolyckor<br />
Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till dödsolyckor i arbetslivet.<br />
Var tredje händer med lastbil. En svensk undersökning visar<br />
att två av tre är olyckor med personbilar (Bylund et al, 1995). En<br />
amerikansk studie av dödsfall i arbetslivet visade att lastbilsförare<br />
kom på sjunde plats medan taxichaufförer och personbilsförare<br />
kom på trettonde plats.<br />
Under 1990 rapporterades totalt 4 166 arbetsolyckor bland<br />
yrkesförare. I genomsnitt fyra av 100 förare råkar varje år ut för<br />
en olycka i arbetet. Frekvensen av skadade bland anställda i lastbilsåkerier<br />
har successivt minskat sedan 1987, men är ändå dubbelt<br />
så många som genomsnittet för samtliga branscher (Källa: ISA).<br />
En svensk undersökning har studerat de som ådragit sig invalidiserande<br />
eller dödliga skador vid färd med motorfordon under<br />
arbetstid (Bylund et al,1995). Den visar att yrkesförare löper högst<br />
risk och har en högre andel svåra skador och invaliditeter än övriga<br />
yrkesgrupper. Det kan bero på en låg användning av bilbälten.<br />
Våld från passagerare utgör också en skaderisk för både buss<br />
och taxiförare (Bylund et al, 1995). En svensk undersökning fann<br />
att 13 procent av allvarliga personskador bland bussförare hade<br />
sitt ursprung i handgemäng.<br />
Mellan 1 och 10 procent av alla svåra trafikolyckor beror på att<br />
föraren somnat vid ratten (Landström, 1990). Denna orsak till<br />
olyckor är sannolikt underskattad. Människors vakenhet varierar<br />
över dygnet. Den är som lägst under senare delen av natten. Risken<br />
att somna vid ratten är t ex sju gånger högre tidigt på morgonen<br />
jämfört med andra tider på dygnet. Arbetstidens längd kan vara<br />
en annan orsak. Olycksrisken ökar kraftigt i slutet av en arbetsdag.
Change language