Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

180 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper besked på deras prestationer. För lärare finns det färre möjligheter till gensvar. På frågor om kritik och uppskattning uppger färre än var tionde lärare att de uppmuntrats av skolans ledning (Lindvall & Ekholm, 1994). Varannan får uppskattning från eleverna medan var fjärde får beröm av kollegor. Det är således från eleverna som lärarna i första hand får reaktioner på sina arbetsinsatser. Skolans fysiska miljö En enkät kartlade 1993 hur landets rektorer uppfattade skolans fysiska miljö (Arbetarskyddsstyrelsen, 1993). Ventilationen var det mest angelägna problemet. Drygt 60 procent av rektorerna prioriterade sådana åtgärder. Andra viktiga områden var underhåll och renovering av byggnader samt åtgärder mot buller. Tio procent rapporterade problem med mögel, sjuka hus eller allergier. En genomgång av yrkesinspektionens krav mot dessa skolor visade att problem med ventilationen dominerade. En studie av ett slumpmässigt urval lärare visade att drygt åtta procent hade eget arbetsrum medan hälften delade utrymme med andra lärare (Paulsson, 1993). Fyrtio procent saknade alltså en enskild arbetsplats på skolan. Många lärare sitter därför hemma och förbereder sina lektioner. Statistiken över elevers sjukdomar och olyckor är osäker. Elever förefaller att löpa en större olycksrisk än yrkesarbetande i genomsnitt. De högsta riskerna finns i gymnastiken och på skolgården. Buller i slöjdsalar kan vara så högt att det skadar hörseln. Framtiden Ett nytt arbetssätt håller på att växa fram. Eleverna får själva svara för allt mer av inlärningen. Tillsammans med skolledning och kollegor får läraren ta större ansvar för ekonomin och för att den enskilda skolan uppnår sina mål. Lärarnas arbetsuppgifter får ökat inslag av handledning, utvärdering och ekonomisk uppföljning. Lärares hälsa är bättre än många andra yrkesgruppers. Dödligheten är låg liksom risken för hjärtinfarkt. 2 Den psykiska pressen har ökat, men eftersom lärarnas handlingsutrymme är stort är negativ stress inte så vanlig. 3 Om skolans organisation ändras så att lärarnas beslutsutrymme krymper ökar risken för negativ stress. 2. Se kapitel 5 och 6. 3. Se kapitel 4.
Hälsorisker Skolarbetets i miljö byggnadsarbete 181 Förebyggande åtgärder Upprustning av skolans fysiska miljö gynnar både lärare och elever. Skolledare har angett underhåll och förbättring av ventilation som angelägna områden. Eleverna har en relativt monoton arbetssituation. De har litet inflytande över sitt eget arbete och arbetsmiljöns utformning. Skolan har gång på gång fått i uppdrag att organisera arbetet så att eleverna får ett verkligt inflytande. De vuxnas perspektiv dominerar emellertid fortfarande skolarbetet. En av de mest effektiva förebyggande insatserna för att förbättra skolan som arbetsplats är att öka elevernas inflytande. Skolans och samhällets förändring ställer lärarna inför nya kunskapskrav, bl a i datorteknik och ekonomi. Lärarnas kompetens måste hela tiden utvecklas för att de skall klara sitt arbete och inte riskera utslagning. Kunskap är idag i högre grad än tidigare färskvara och eftersom lärare ska vara kunskapsförmedlare krävs betydande fortbildning, vilket ställer krav både på lärarna och skolornas resurser. Läraryrkets höga psykiska krav gör att det behövs andra arbetsuppgifter för en del äldre eller sjuka lärare. Skolan har få alternativa arbetsuppgifter för lärare. Det är ett stort problem när de ska rehabiliteras efter sjukdom. Referenser Arbetarskyddsstyrelsen. Skolans arbetsmiljö. Resultat och erfarenheter 92/93, Arbetarskyddsstyrelsen, Solna 1993. Ekholm M. Skolledningen och förbättringen av skolan. Longitudinella perspektiv. I: Wingård B (ed): Hur har rektor det egentligen? Gothia, Göteborg, 1995. Ekholm M, Fransson A. Skolans socialpsykologi. Rabén och Sjögren, Stockholm, 1987. Lindvall K, Ekholm M. Arbetsatmosfären i Örebros skolor. En enkätbelysning 1992 och 1994. Högskolan i Karlstad, Karlstad, 1994. Lövgren E. Bilder från skola och vuxenutbildning. Nationell utvärdering – sammanfattning av de senaste årens rapporter. SÖrapport 91:14, Allmänna förlaget, Stockholm, 1991. Malker B, Nordin H, Grundberg K, Malker H, Weiner J, Strandell A. Skolans arbetsmiljö i siffror – olyckor och sjukdomar. Arbetarskyddsstyrelsen, Solna, 1992. Paulsson I. Lärarnas arbetsvillkor. Synen på organisation, fysisk miljö och psykosociala arbetsvillkor. Undersökningsrapport 1993:36, Arbetsmiljöinstitutet, Solna, 1993.
Page 1 and 2:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64:
Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66:
Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126:
Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128:
Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 179: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
show all

Ladda ner - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?