Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
180 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper besked på deras prestationer. För lärare finns det färre möjligheter till gensvar. På frågor om kritik och uppskattning uppger färre än var tionde lärare att de uppmuntrats av skolans ledning (Lindvall & Ekholm, 1994). Varannan får uppskattning från eleverna medan var fjärde får beröm av kollegor. Det är således från eleverna som lärarna i första hand får reaktioner på sina arbetsinsatser. Skolans fysiska miljö En enkät kartlade 1993 hur landets rektorer uppfattade skolans fysiska miljö (Arbetarskyddsstyrelsen, 1993). Ventilationen var det mest angelägna problemet. Drygt 60 procent av rektorerna prioriterade sådana åtgärder. Andra viktiga områden var underhåll och renovering av byggnader samt åtgärder mot buller. Tio procent rapporterade problem med mögel, sjuka hus eller allergier. En genomgång av yrkesinspektionens krav mot dessa skolor visade att problem med ventilationen dominerade. En studie av ett slumpmässigt urval lärare visade att drygt åtta procent hade eget arbetsrum medan hälften delade utrymme med andra lärare (Paulsson, 1993). Fyrtio procent saknade alltså en enskild arbetsplats på skolan. Många lärare sitter därför hemma och förbereder sina lektioner. Statistiken över elevers sjukdomar och olyckor är osäker. Elever förefaller att löpa en större olycksrisk än yrkesarbetande i genomsnitt. De högsta riskerna finns i gymnastiken och på skolgården. Buller i slöjdsalar kan vara så högt att det skadar hörseln. Framtiden Ett nytt arbetssätt håller på att växa fram. Eleverna får själva svara för allt mer av inlärningen. Tillsammans med skolledning och kollegor får läraren ta större ansvar för ekonomin och för att den enskilda skolan uppnår sina mål. Lärarnas arbetsuppgifter får ökat inslag av handledning, utvärdering och ekonomisk uppföljning. Lärares hälsa är bättre än många andra yrkesgruppers. Dödligheten är låg liksom risken för hjärtinfarkt. 2 Den psykiska pressen har ökat, men eftersom lärarnas handlingsutrymme är stort är negativ stress inte så vanlig. 3 Om skolans organisation ändras så att lärarnas beslutsutrymme krymper ökar risken för negativ stress. 2. Se kapitel 5 och 6. 3. Se kapitel 4.
Hälsorisker Skolarbetets i miljö byggnadsarbete 181 Förebyggande åtgärder Upprustning av skolans fysiska miljö gynnar både lärare och elever. Skolledare har angett underhåll och förbättring av ventilation som angelägna områden. Eleverna har en relativt monoton arbetssituation. De har litet inflytande över sitt eget arbete och arbetsmiljöns utformning. Skolan har gång på gång fått i uppdrag att organisera arbetet så att eleverna får ett verkligt inflytande. De vuxnas perspektiv dominerar emellertid fortfarande skolarbetet. En av de mest effektiva förebyggande insatserna för att förbättra skolan som arbetsplats är att öka elevernas inflytande. Skolans och samhällets förändring ställer lärarna inför nya kunskapskrav, bl a i datorteknik och ekonomi. Lärarnas kompetens måste hela tiden utvecklas för att de skall klara sitt arbete och inte riskera utslagning. Kunskap är idag i högre grad än tidigare färskvara och eftersom lärare ska vara kunskapsförmedlare krävs betydande fortbildning, vilket ställer krav både på lärarna och skolornas resurser. Läraryrkets höga psykiska krav gör att det behövs andra arbetsuppgifter för en del äldre eller sjuka lärare. Skolan har få alternativa arbetsuppgifter för lärare. Det är ett stort problem när de ska rehabiliteras efter sjukdom. Referenser Arbetarskyddsstyrelsen. Skolans arbetsmiljö. Resultat och erfarenheter 92/93, Arbetarskyddsstyrelsen, Solna 1993. Ekholm M. Skolledningen och förbättringen av skolan. Longitudinella perspektiv. I: Wingård B (ed): Hur har rektor det egentligen? Gothia, Göteborg, 1995. Ekholm M, Fransson A. Skolans socialpsykologi. Rabén och Sjögren, Stockholm, 1987. Lindvall K, Ekholm M. Arbetsatmosfären i Örebros skolor. En enkätbelysning 1992 och 1994. Högskolan i Karlstad, Karlstad, 1994. Lövgren E. Bilder från skola och vuxenutbildning. Nationell utvärdering – sammanfattning av de senaste årens rapporter. SÖrapport 91:14, Allmänna förlaget, Stockholm, 1991. Malker B, Nordin H, Grundberg K, Malker H, Weiner J, Strandell A. Skolans arbetsmiljö i siffror – olyckor och sjukdomar. Arbetarskyddsstyrelsen, Solna, 1992. Paulsson I. Lärarnas arbetsvillkor. Synen på organisation, fysisk miljö och psykosociala arbetsvillkor. Undersökningsrapport 1993:36, Arbetsmiljöinstitutet, Solna, 1993.
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 227 and 228: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
180 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper<br />
besked på deras prestatio<strong>ner</strong>. För lärare finns det färre möjligheter<br />
till gensvar. På frågor om kritik och uppskattning uppger färre än<br />
var tionde lärare att de uppmuntrats av skolans ledning (Lindvall<br />
& Ekholm, 1994). Varannan får uppskattning från eleverna medan<br />
var fjärde får beröm av kollegor. Det är således från eleverna som<br />
lärarna i första hand får reaktio<strong>ner</strong> på sina arbetsinsatser.<br />
Skolans fysiska miljö<br />
En enkät kartlade 1993 hur landets rektorer uppfattade skolans<br />
fysiska miljö (Arbetarskyddsstyrelsen, 1993). Ventilationen var<br />
det mest angelägna problemet. Drygt 60 procent av rektorerna<br />
prioriterade sådana åtgärder. Andra viktiga områden var underhåll<br />
och renovering av byggnader samt åtgärder mot buller. Tio procent<br />
rapporterade problem med mögel, sjuka hus eller allergier. En<br />
genomgång av yrkesinspektionens krav mot dessa skolor visade<br />
att problem med ventilationen domi<strong>ner</strong>ade.<br />
En studie av ett slumpmässigt urval lärare visade att drygt åtta<br />
procent hade eget arbetsrum medan hälften delade utrymme med<br />
andra lärare (Paulsson, 1993). Fyrtio procent saknade alltså en<br />
enskild arbetsplats på skolan. Många lärare sitter därför hemma<br />
och förbereder sina lektio<strong>ner</strong>.<br />
Statistiken över elevers sjukdomar och olyckor är osäker. Elever<br />
förefaller att löpa en större olycksrisk än yrkesarbetande i genomsnitt.<br />
De högsta riskerna finns i gymnastiken och på skolgården.<br />
Buller i slöjdsalar kan vara så högt att det skadar hörseln.<br />
Framtiden<br />
Ett nytt arbetssätt håller på att växa fram. Eleverna får själva svara<br />
för allt mer av inlärningen. Tillsammans med skolledning och<br />
kollegor får läraren ta större ansvar för ekonomin och för att den<br />
enskilda skolan uppnår sina mål. Lärarnas arbetsuppgifter får ökat<br />
inslag av handledning, utvärdering och ekonomisk uppföljning.<br />
Lärares hälsa är bättre än många andra yrkesgruppers. Dödligheten<br />
är låg liksom risken för hjärtinfarkt. 2 Den psykiska pressen har<br />
ökat, men eftersom lärarnas handlingsutrymme är stort är negativ<br />
stress inte så vanlig. 3 Om skolans organisation ändras så att lärarnas<br />
beslutsutrymme krymper ökar risken för negativ stress.<br />
2. Se kapitel 5 och 6.<br />
3. Se kapitel 4.
Change language