Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
176 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper det uppehållsrum i samtliga skolor. Eleverna var mest irriterade över skolmat och toaletter. Problemet var inte toaletternas fysiska utformning utan de sociala normer som reglerar deras användning. Tonåringarna uppfattade t ex att toaletterna endast fick användas under rasterna. Toalett Uppehållsrum Maten Matkö Lokaler Skolgård Gymnastiksal Ordning Lärare Klasskamrater 0 20 40 1969 1979 1994 100 % Figur 20.1. Andel 15-åringar i procent vid nio skolor som bedömt vilka detaljer i skolmiljön de vill ändra på eller byta ut 1969, 1979 respektive 1994. När barnen är tio år och börjar på mellanstadiet arbetar de efter ett schema som innebär att de byter arbetsuppgift var 40:e eller 60:e minut. Denna uppdelning av skoldagen har sina rötter i klosterskolan. Observationer har visat att lärarna använder den mesta tiden till att informera om olika fakta (Ekholm & Fransson, 1987; Lövgren, 1991). Eleverna arbetar sedan med de uppgifter som läraren gett dem. Detta arbetssätt gör skoldagen monoton, trots uppdelningar i olika ämnen. De korta arbetspassen innebär att rutinerna blir de samma oavsett ämne. Detta mönster har inte ändrats på länge, vilket framgår ur figur 20.2. Skolverkets undersökningar 1992 och 1995 visar på samma mönster. Skolans ambition är att verksamheten delvis skall utgå från elevernas egna intressen. Genom att ungdomarna själva får vara med och besluta om hur skolarbetet ska organiseras är tanken att deras arbetsvilja skall hållas levande under skolåren. 60 80
Hälsorisker Skolarbetets i miljö byggnadsarbete 177 Enskilt arbete Grupparbete Diskussion Fråga–svar Läraren talar 1969 1979 1994 Figur 20.2. Andel 15-åringar i procent vid nio skolor som vid tre tillfällen (1969, 1979 och 1994) angett att fem olika arbetssätt förekommer varje dag i skoloarbetet. I Skolverkets utvärdering 1991 och 1995 fick var tionde elev i årskurs 9 svara på i vilken utsträckning de hade fått bestämma något, figur 20.3. Klassresa Kamrat i grupparbete Arbetssätt Tema Arbetsmiljö Lektionsinnehåll Läxor Hur prov ska vara Antal prov Läroböcker 0 0 20 20 40 40 100 % Figur 20.3. Procentuell andel elever från årskurs nio i 101 skolor som angett att de fått vara med och bestämma mycket eller ganska mycket i tio olika frågor 1992. Skolresans mål och val av kamrat till grupparbete var de områden som flest elever tyckte att de fått påverka. De flesta elever ansåg 60 60 80 80 100 %
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 207 and 208: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 209 and 210: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 211 and 212: Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
- Page 213 and 214: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 215 and 216: Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
- Page 217 and 218: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 219 and 220: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 221 and 222: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 223 and 224: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 225 and 226: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
176 Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper<br />
det uppehållsrum i samtliga skolor. Eleverna var mest irriterade<br />
över skolmat och toaletter. Problemet var inte toaletternas fysiska<br />
utformning utan de sociala normer som reglerar deras användning.<br />
Tonåringarna uppfattade t ex att toaletterna endast fick användas<br />
under rasterna.<br />
Toalett<br />
Uppehållsrum<br />
Maten<br />
Matkö<br />
Lokaler<br />
Skolgård<br />
Gymnastiksal<br />
Ordning<br />
Lärare<br />
Klasskamrater<br />
0<br />
20<br />
40<br />
1969<br />
1979<br />
1994<br />
100 %<br />
Figur 20.1. Andel 15-åringar i procent vid nio skolor som bedömt vilka detaljer i<br />
skolmiljön de vill ändra på eller byta ut 1969, 1979 respektive 1994.<br />
När barnen är tio år och börjar på mellanstadiet arbetar de efter<br />
ett schema som innebär att de byter arbetsuppgift var 40:e eller<br />
60:e minut. Denna uppdelning av skoldagen har sina rötter i<br />
klosterskolan. Observatio<strong>ner</strong> har visat att lärarna använder den<br />
mesta tiden till att informera om olika fakta (Ekholm & Fransson,<br />
1987; Lövgren, 1991). Eleverna arbetar sedan med de uppgifter<br />
som läraren gett dem. Detta arbetssätt gör skoldagen monoton,<br />
trots uppdelningar i olika ämnen. De korta arbetspassen innebär<br />
att ruti<strong>ner</strong>na blir de samma oavsett ämne. Detta mönster har inte<br />
ändrats på länge, vilket framgår ur figur 20.2. Skolverkets undersökningar<br />
1992 och 1995 visar på samma mönster.<br />
Skolans ambition är att verksamheten delvis skall utgå från<br />
elevernas egna intressen. Genom att ungdomarna själva får vara<br />
med och besluta om hur skolarbetet ska organiseras är tanken att<br />
deras arbetsvilja skall hållas levande under skolåren.<br />
60<br />
80
Change language