Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
6 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan . 2 Arbetslivet – organisationer och lagar Det finns många myndigheter och organisationer som arbetar med arbetsmiljöfrågor. En detaljerad genomgång gjordes 1990 av Arbetsmiljökommissionen. Här redovisas kortfattat de organisationer som påtagligt förändrats sedan dess. Företagshälsovården (FHV) har förändrats mycket under 1990talet. Det beror framför allt på lågkonjunkturen, uppsägningen av arbetsmiljöavtalen och att statsbidraget slopades den 1 januari 1993. När det avskaffades täckte statens bidrag 27 procent av företagshälsovårdens kostnader. Från 1992 till 1994 minskade företagshälsovårdens personal från 10 000 till 7 500 personer (Statskontoret, 1994:17). Samtidigt har antalet anställda som har tillgång till företagshälsovård minskat med tio procent. Totalt finns 700 FHV-enheter i landet. Därtill kommer omkring 260 företag som är konsulter eller arbetar med rehabilitering i arbetslivet (Föreningen för arbetarskydd, 1995). Sedan statsbidraget slopades finns inga regler för hur FHV:s tjänster skall utformas. En utredning (Arbetsmiljöfonden, 1994) har presenterat ett förslag om FHV:s arbetsuppgifter och ställning. Med företagshälsovård menas verksamhet som: • bedrivs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. • är en professionell och oberoende resurs för såväl uppdragsgivare som brukare.
Psykisk Arbetslivet ohälsa, – organisationer våld och trakasserier och lagar 7 • med kontrakterade tjänster erbjuder uppdragsgivaren kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. • baserat på en sådan helhetssyn, lämnar förslag till åtgärder och aktivt verkar för att dessa genomförs. En enkät till företagshälsovårdens kunder, visade att 1994 var 70 procent av insatserna förebyggande arbete samt hälso- och sjukvård. Drygt 10 procent var rehabilitering och resten friskvård. De tjänster som utnyttjades hade förändrats marginellt från 1992 till 1994. Tendensen var att minska på hälso- och sjukvård. Enligt arbetsmiljölagen (3 kap 2 §) skall arbetsgivaren se till att det finns företagshälsovård, om arbetsförhållandena kräver det. Detta lagrum tillämpas emellertid sällan. Nya kollektivavtal om företagshälsovård har träffats inom vissa områden, t ex byggnadsindustri, energibolag, försäkringsbranschen, grafisk industri, skogsindustri, stål- och metallindustri, träindustri, samt stat, landsting och kommuner. Kraven på kvalitet och omfattning varierar mellan de olika avtalen. Sverige har undertecknat ILO-konvention nr 161, vilket innebär att Sverige åtagit sig att verka för att företagshälsovården utvecklas. Inom EU är frågan om företagshälsovård vilande. I Finland anger en lag att FHV skall finnas vid alla företag. Norge och Danmark har vissa allmänna bestämmelser om företagshälsovård. Företagshälsovården är en stor organisation jämfört med t ex Yrkesinspektionen, Arbetslivsinstitutet eller de yrkesmedicinska klinikerna, tabell 2.1. Skyddsombuden är många och en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet. Tabell 2.1. Antal personer verksamma inom vissa organisationer i arbetsmiljöområdet 995. Verksamhet Antal Arbetslivsinstitutet 475 Arbetarskyddsnämnden Arbetarskyddsverket 35 Arbetarskyddsstyrelsen 3 0 Yrkesinspektionen 600 Föreningen för arbetarskydd 4 Företagshälsovård 7 500 Rådet för arbetslivsforskning 40 Yrkesmedicinska klinikerna* 50 Skyddsombud 3 000 * I siffran ingår även personal inom miljömedicinsk verksamhet.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13 and 14: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 15: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
6 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
.<br />
2<br />
Arbetslivet<br />
– organisatio<strong>ner</strong> och lagar<br />
Det finns många myndigheter och organisatio<strong>ner</strong> som arbetar<br />
med arbetsmiljöfrågor. En detaljerad genomgång gjordes 1990<br />
av Arbetsmiljökommissionen. Här redovisas kortfattat de organisatio<strong>ner</strong><br />
som påtagligt förändrats sedan dess.<br />
Företagshälsovården (FHV) har förändrats mycket under 1990talet.<br />
Det beror framför allt på lågkonjunkturen, uppsägningen<br />
av arbetsmiljöavtalen och att statsbidraget slopades den 1 januari<br />
1993. När det avskaffades täckte statens bidrag 27 procent av<br />
företagshälsovårdens kostnader. Från 1992 till 1994 minskade<br />
företagshälsovårdens personal från 10 000 till 7 500 perso<strong>ner</strong><br />
(Statskontoret, 1994:17). Samtidigt har antalet anställda som har<br />
tillgång till företagshälsovård minskat med tio procent. Totalt finns<br />
700 FHV-enheter i landet. Därtill kommer omkring 260 företag<br />
som är konsulter eller arbetar med rehabilitering i arbetslivet<br />
(Föreningen för arbetarskydd, 1995).<br />
Sedan statsbidraget slopades finns inga regler för hur FHV:s<br />
tjänster skall utformas. En utredning (Arbetsmiljöfonden, 1994) har<br />
presenterat ett förslag om FHV:s arbetsuppgifter och ställning.<br />
Med företagshälsovård menas verksamhet som:<br />
• bedrivs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad<br />
rehabilitering.<br />
• är en professionell och oberoende resurs för såväl uppdragsgivare<br />
som brukare.
Change language