Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
156 Utsatta grupper En handikappsombudsman tillsattes 1994. Myndigheten ska värna om de funktionshindrades rättigheter och bevaka handikappområdet internationellt, främst inom EU. Ombudsmannen ska också sprida information, bilda opinion, ge råd och vägledning om rättigheter och granska lagar och författningar. Samhall är en statsägd koncern som ger arbete åt 29 000 arbetshandikappade. Företaget har statligt stöd som ska garantera resurser för både individuellt stöd och generell arbetsplatsutveckling. Målsättningen är att de arbetshandikappade ska övergå till den reguljära arbetsmarknaden. Från 1990 till 1994 lämnade knappt 4 000 personer Samhall på detta sätt, vilket motsvarade 2–5 procent av de anställda med arbetshandikapp. Drygt 50 procent anställdes vid mindre privata företag och 37 procent fick samma typ av arbete som de haft vid Samhall (Pölde, 1994). Arbetsmiljö Undersökningar av de funktionshindrades uppfattning om den egna arbetsmiljön visar att rörelsehindrade och personer med höggradigt nedsatt arbetsförmåga oftare än andra grupper anser att de har små möjligheter att påverka arbetets inriktning. De är dessutom oftare än andra missnöjda med arbetsförhållandena, tabell 18.1. Tabell 18.1. Arbetsförhållanden i procent för olika funktionshindrade grupper 1990–93 (ULF). Grupp/ Små möjligheter att påverka Stort missnöje med Andel funktionshinder arbetsförhållandena arbetets inriktning av bef.* Rörelsehindrade 38 13 1,5 Nedsatt hörsel 29 7 8,1 Nedsatt syn 27 9 0,6 Hjärtsjuka Höggradigt nedsatt 31 7 1,1 arbetsförmåga 35 10 4,9 Hela befolkningen 25 6 100 *Andel i procent av de som besvarat ULF och som angivit att de haft funktionshinder. Funktionshindrade anger oftare än samtliga yrkesverksamma, att de har ensidiga arbetsuppgifter, svåra arbetsställningar, arbeten med vibrerande verktyg, bullriga och smutsiga arbeten. De anser att arbetet är jäktigt och enformigt. Däremot är det små skillnader mellan grupperna i upplevelsen av psykisk ansträngning, sociala relationer eller förekomsten av olycksfall, tabell 18.2.
Funktionshindrade Äldre personer i arbetslivet 157 Tabell 18.2. Förekomst i procent av vissa arbetsmiljöförhållanden hos funktionshindrade och samtliga sysselsatta 1990/93 (ULF). Funktionshindrade Samtliga Upprepade ensidiga rörelser 47 37 Olämpliga arbetsställningar 53 42 Vibrationer 13 9 Öronbedövande buller 25 18 Svårt smutsande arbete 17 12 Jäktigt och enformigt arbete 14 9 Psykiskt ansträngande 42 40 Nära vän på arbetet 79 83 Isolerad på arbetet 0,8 1 Olycksfall i arbetet senaste 12 månaderna 8,5 6 En jämförelse mellan kvinnor och män visar att det är samma skillnader mellan könen bland funktionshindrade som i hela den yrkesverksamma befolkningen. Män har oftare än kvinnor bullriga, smutsiga arbeten och oftare kontakt med vibrerande verktyg, medan kvinnor har mer upprepade och ensidigare rörelser. Kvinnor har oftare en nära vän på arbetsplatsen och de känner sig mindre isolerade än sina manliga kollegor. En jämförelse mellan funktionshindrade svenskar och funktionshindrade invandrare visar att skillnaderna i arbetsmiljön mellan dem är små men statistiskt säkerställda. Invandrarna har oftare än svenskar en arbetsmiljö med fysisk och psykisk påfrestning. Förändringarna av arbetsmiljön för de funktionshindrade har studerats i ULF-undersökningarna 1976 och 1990–93, tabell 18.3. Anmärkningsvärt är den höga och ökande förekomsten av olämpliga arbetsställningar hos rörelsehindrade och den höga förekomsten av öronbedövande buller hos hörselskadade, som dock minskade något men var högre än bland genomsnittet. Resultaten kan tyda på att personer med dessa funktionshinder i viss utsträckning stannar kvar i de miljöer där funktionshindren uppkommit. Det finns ingen tendens till att personer med funktionshinder får en arbetsmiljö som är lika bra eller bättre än genomsnittet. Snarare ökade skillnaden mellan rörelsehindrade och genomsnittet av yrkesverksamma mellan 1976 och 1990–93. En möjlig förklaring till detta är att personer med rörelsehinder blir kvar i ensidiga manuella arbeten och inte får del av arbetsmiljöförbättringar i samma utsträckning som genomsnittet.
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
- Page 195 and 196: Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
- Page 197 and 198: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 199 and 200: Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
- Page 201 and 202: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 203 and 204: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
- Page 205 and 206: Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Funktionshindrade<br />
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 157<br />
Tabell 18.2. Förekomst i procent av vissa arbetsmiljöförhållanden hos funktionshindrade<br />
och samtliga sysselsatta 1990/93 (ULF).<br />
Funktionshindrade Samtliga<br />
Upprepade ensidiga rörelser 47 37<br />
Olämpliga arbetsställningar 53 42<br />
Vibratio<strong>ner</strong> 13 9<br />
Öronbedövande buller 25 18<br />
Svårt smutsande arbete 17 12<br />
Jäktigt och enformigt arbete 14 9<br />
Psykiskt ansträngande 42 40<br />
Nära vän på arbetet 79 83<br />
Isolerad på arbetet 0,8 1<br />
Olycksfall i arbetet senaste 12 månaderna 8,5 6<br />
En jämförelse mellan kvinnor och män visar att det är samma<br />
skillnader mellan könen bland funktionshindrade som i hela den<br />
yrkesverksamma befolkningen. Män har oftare än kvinnor bullriga,<br />
smutsiga arbeten och oftare kontakt med vibrerande verktyg,<br />
medan kvinnor har mer upprepade och ensidigare rörelser. Kvinnor<br />
har oftare en nära vän på arbetsplatsen och de kän<strong>ner</strong> sig mindre<br />
isolerade än sina manliga kollegor.<br />
En jämförelse mellan funktionshindrade svenskar och funktionshindrade<br />
invandrare visar att skillnaderna i arbetsmiljön mellan<br />
dem är små men statistiskt säkerställda. Invandrarna har oftare än<br />
svenskar en arbetsmiljö med fysisk och psykisk påfrestning.<br />
Förändringarna av arbetsmiljön för de funktionshindrade har<br />
studerats i ULF-undersökningarna 1976 och 1990–93, tabell 18.3.<br />
Anmärkningsvärt är den höga och ökande förekomsten av olämpliga<br />
arbetsställningar hos rörelsehindrade och den höga förekomsten<br />
av öronbedövande buller hos hörselskadade, som dock minskade<br />
något men var högre än bland genomsnittet. Resultaten kan tyda<br />
på att perso<strong>ner</strong> med dessa funktionshinder i viss utsträckning<br />
stannar kvar i de miljöer där funktionshindren uppkommit. Det<br />
finns ingen tendens till att perso<strong>ner</strong> med funktionshinder får en<br />
arbetsmiljö som är lika bra eller bättre än genomsnittet. Snarare<br />
ökade skillnaden mellan rörelsehindrade och genomsnittet av<br />
yrkesverksamma mellan 1976 och 1990–93. En möjlig förklaring<br />
till detta är att perso<strong>ner</strong> med rörelsehinder blir kvar i ensidiga<br />
manuella arbeten och inte får del av arbetsmiljöförbättringar i<br />
samma utsträckning som genomsnittet.
Change language