Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Äldre Funktionshindrade<br />
perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 155<br />
stressande situatio<strong>ner</strong> och extra kostnader för arbetsledning och<br />
arbetsmiljö. Positivt var att de funktionshindrade tillförde mänskliga<br />
kvaliteter, social kompetens och ökade det sociala ansvarstagandet<br />
på arbetsplatsen. Mest tveksamma var företagsledarna<br />
mot perso<strong>ner</strong> med socialmedicinska arbetshandikapp. Studien<br />
visar att ekonomiska aspekter har stor betydelse vid anställningen<br />
av en funktionshindrad. Samtidigt är tekniska och psykologiska<br />
aspekter viktiga.<br />
Enligt amerikanska studier har vissa arbetsgivare attityder som<br />
försvårar möjligheterna till att anpassa funktionshindrade på en<br />
arbetsplats. Amerikanska funktionshindrade kvinnor beskrivs som<br />
dubbelhandikappade, dels beroende på funktionshindret men också<br />
på grund av könstillhörigheten. Tillhör de dessutom en etnisk<br />
minoritet är hindren ännu större.<br />
I en svensk studie från början av 1990-talet (Bond, 1992) undersöktes<br />
om perso<strong>ner</strong> med nedsatt intellektuell förmåga kunde<br />
fungera vid en mekanisk verkstad inom Samhall. Resultaten visade<br />
att av de 32 arbetsoperatio<strong>ner</strong>na var 14 lämpliga för perso<strong>ner</strong><br />
med olika grad av förståndshandikapp. Ibland krävdes dock viss<br />
anpassning av arbetsoperationen.<br />
Enligt en SCB-undersökning 1984 hade 40 procent av alla perso<strong>ner</strong><br />
med nedsatt syn anställning på den öppna arbetsmarknaden.<br />
Hälften av de synskadade männen mot en femtedel av kvinnorna<br />
var förvärvsarbetande, enligt Synskadades Riksförbunds undersökning<br />
från 1984.<br />
Det finns många tekniska hjälpmedel för synskadade, t ex talsyntes<br />
från skrift, och metoder för att läsa bilder med känseln.<br />
Studier av synskadade har visat att ett fungerande socialt stöd på<br />
arbetsplatsen är det viktigaste förhållandet för att behålla fotfästet<br />
i arbetslivet. Det är också en förutsättning för att en lyckad rehabilitering<br />
(Jeppsson-Grassman, 1987).<br />
Tjugosju procent av samtliga hörselskadade hade någon form av<br />
sjukbidrag/sjukpension 1991–92. Hörselskadade på arbetsmarknaden<br />
har ofta lång anställningstid och de byter ogärna arbete.<br />
Det är inte alla perso<strong>ner</strong> som berättar för arbetsgivaren om sitt<br />
funktionshinder. Enligt en svensk studie från 1991–92 hade 28<br />
procent bland hörselskadade inte berättat för sin arbetsgivare att<br />
de hade nedsatt hörsel (Söderlind, 1993).
Change language