You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
152 Utsatta grupper<br />
Motsvarande skillnader mellan invandrarkvinnor från olika länder<br />
är betydligt mindre. Män och kvinnor födda i Sverige har dessutom<br />
yrken som ställer högre krav på vidareutbildning.<br />
Svenskfödda får oftare än invandrare utbildning på arbetstid.<br />
Invandrare från Sydeuropa och länder utanför Europa får mindre<br />
ofta än andra invandrare utbildning på arbetstid.<br />
De ökade skillnaderna mellan yrken som kräver lång respektive<br />
kort utbildning kommer sannolikt också att medföra större<br />
skillnader mellan invånare som är födda i Sverige och dem som<br />
är födda utomlands. Dessa skillnader kan minskas om invandrare<br />
i större utsträckning får sådana arbeten som de är utbildade för.<br />
Ökad uppmärksamhet bör därför riktas mot hur företag och förvaltningar<br />
rekryterar sina anställda och vilka faktorer som påverkar<br />
detta mönster.<br />
Referenser<br />
Arbete till invandrare. Delbetänkande av Invandrarpolitiska kommittén. Arbetsmarknadsdepartementet,<br />
Stockholm, 1995, SOU 1995:76.<br />
Ekberg J. Vad hände sedan? En studie av utrikes födda på arbetsmarknaden. Acta<br />
Wexionensia, Växjö, 1991.<br />
Lundh C, Ohlsson R. Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. SNS<br />
Förlag, Stockholm, 1994.<br />
Malker B. Invandrare i arbetslivet. Arbetslivsfakta 3:94, Arbetarskyddsstyrelsen,<br />
Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden, Riksförsäkringsverket,<br />
Socialstyrelsen, 1994.<br />
Wadensjö E. Immigration och samhällsekonomi. Studentlitteratur, Lund,<br />
1973.<br />
Wadensjö E. Den mörka bilden – invandrarna på 1990-talets arbetsmarknad. I:<br />
Rådet för arbetslivsforskning: Invandrarna på arbetsmarknaden, Stockholm,<br />
1995.<br />
Wadensjö E. Invandrarnas arbetsmiljö. Institutet för social forskning, Stockholm,<br />
1996. (Under utarbetande).
Change language