You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
150 Utsatta grupper<br />
Att invandrare oftare har tidsbegränsad anställning kan bero på att<br />
de relativt nyligen börjat arbeta i Sverige, men bristande kunskaper<br />
i svenska kan också minska möjligheterna till fast arbete.<br />
Invandrare har oftare än svenskfödda arbete som innebär negativ<br />
stress. 1 Det gäller även om man tar hänsyn till att invandrare finns<br />
i andra yrken än de som är födda i Sverige. Om invandrare med<br />
funktionshinder jämförs med svenskar med funktionshinder har<br />
invandrare oftare ett mer fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. 2<br />
Utrikes födda män har oftare skiftarbete än män födda i Sverige,<br />
14 respektive 6 procent. Skillnaden för kvinnor är mycket mindre,<br />
5 respektive 3 procent. En närmare analys visar att det framför<br />
allt är invandrare som kom omkring eller före 1970 som har skiftarbete.<br />
De kom ofta till industriarbete där skiftgång förekommer<br />
och tydligen har de fortsatt att ha samma typ av arbete.<br />
I tillgängliga register om ohälsa, t ex ISA eller Dödsfallsregistret,<br />
går det inte att utläsa födelseland, inte heller informationen i SCB:s<br />
Arbetsmiljöundersökningar räcker för att göra meningsfulla analyser.<br />
Drygt tusen invandrare har varit med i vardera de tre studier som<br />
gjorts 1989, 1991 och 1993. Om dessa uppdelas på födelseland och<br />
kön blir varje grupp för liten för meningsfulla analyser.<br />
Sjukskrivning, förtidspension och arbetsskador<br />
En analys av olika ohälsomått i invandrargrupper kräver tillgång till<br />
uppgifter om antalet invandrare i olika åldrar och kön. De senaste<br />
uppgifterna om detta finns i Folk- och bostadsräkningen 1990. En<br />
samkörning med FoB90 och RFV:s register respektive Arbetsskaderegistret<br />
(ISA) har genomförts (Malker, 1994). Den visar att<br />
invandrare 1990 i genomsnitt hade fler dagar med sjukpenning än<br />
svenskfödda. Efter åldersstandardisering framkom stora skillnader<br />
beroende på födelseland. En analys av förtidspensio<strong>ner</strong>ing visar<br />
på ett likartat mönster.<br />
Antalet arbetsolyckor per 1 000 perso<strong>ner</strong> var drygt 20 procent<br />
högre bland invandrare, och anmälda arbetssjukdomar 30 procent<br />
högre under perioden 1988 till 1992. I dessa analyser har hänsyn<br />
tagits till kön, ålder och yrke.<br />
Bakgrunden till den högre förekomsten av arbetsrelaterad<br />
ohälsa är oklar. Det är uppenbart att skillnaderna inte enbart kan<br />
1. Se kapitel 4.<br />
2. Se kapitel 18.
Change language