Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
4 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan SAF, 1992a,b; Simonsen & Isaksen, 1995). Nedan beskrivs två sidor av denna strategi med påtaglig betydelse för arbetsmiljön. Företag försöker i allt större utsträckning möta förändringar i efterfrågan genom att starkare reglera och styra insatsen av arbetskraft. Detta kan ske t ex genom att tidsbegränsa anställningar, hyra in personal, anlita konsulter, entreprenörer och underleverantörer. Entreprenörer och underleverantörer är vanligen mest utsatta för förändringar i efterfrågan. Förändringen drivs också fram av att mer specialiserad och kunskapsintensiv produktion gör det svårare för företagen att upprätthålla hög kompetens utanför kärnverksamheten. En sannolik konsekvens av detta är minskade möjligheter att omplacera anställda, t ex vid rehabilitering, eftersom bredden i utbudet av arbetsuppgifter minskar i företag med specialiserad produktion. En ökning av antalet personer med tidsbegränsad anställning kan således ses som en konsekvens av att företagen strävar mot en mer flexibel organisation. Därför har en studie av arbetsmiljön för tidsbegränsat anställda genomförts (Aronsson, 1996). 3 En andra aspekt utgörs av de anställdas ökade och breddade kompetens. Det handlar inte längre om att växla mellan några olika arbetsmoment utan de anställda förväntas ha kompetens inom hela produktionen eller kunna handlägga hela ärenden. Vissa företag har därför långsiktiga planer för de anställdas utveckling såväl för enskilda medarbetare som yrkesgrupper. Den som inte klarar en sådan omställning eller inte får tillfälle att förvärva den nödvändiga kompetensen riskerar på sikt att förlora sitt arbete. Allt fler antas också komma att arbeta i lag. De som är med i arbetslagen måste på egen hand klara de flesta problem och störningar. Datorstöd är en viktig och nödvändig förutsättning för denna förändring, bl a för att kunna förmedla information och decentralisera beslut. Denna organisatoriska förändring innebär framför allt ökade krav på kompetens och lärande. Dessa utvecklingstendenser är positiva för den anställde, förutsatt att de ökade kraven balanseras med utbildningsinsatser. Risken för ökad tidspress är en negativ sida av en trimmad organisation som konkurrerar med kundstyrd produktion och snabba leveranser. Ökade krav på anställdas kvalifikationer gör att 3. Se kapitel 19.
Psykisk Ett föränderligt ohälsa, våld arbetsliv och trakasserier 5 nyrekrytering och utbildning av anställda kan vara en för långsam metod att möta förändringar i efterfrågan. Om ett företag får en stor order måste de redan anställda klara detta, ofta till priset av hög tidspress och övertidsarbete. Under exportindustrins uppgång har övertidsuttaget varit stort, trots den höga arbetslösheten. Paradoxalt nog kan försöken att öka flexibiliteten genom höjd kompetens och trimmad organisation i vissa situationer utmynna i en organisation som har svårt att snabbt möta förändrade krav från omvärlden. Variation i arbetstiden, s k verksamhets-, konjunktur- eller behovsanpassad arbetstid, är ytterligare en av företagens strategier för att hantera snabba omvärldsförändringar (SAF, 1992b). Till bilden hör också krav på extrainsatser och övertid från kärngruppen. 4 De ovan beskrivna förändringarna har förändrat den traditionella pyramidformade organisationen (Utbult & Frejhagen, 1995). I pyramidens bas minskar rutinuppgifterna genom datorisering och automatisering och genom att företagen i ökad utsträckning köper tjänster, t ex telefonservice, vaktmästeri, underhåll och städning. I mellanskiktet minskar antalet nivåer och mellanchefer genom att arbetsuppgifter av olika slag integreras. 4. Se kapitel 19, avsnittet om övertid. Referenser Aronsson G. Tidsbegränsat anställda – arbetsvillkor och arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 1996 (under utarbetande). Aronsson G, Sjögren A. Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet. Fakta från Arbetsmiljöinstitutet, 1994. Behrenz L, Delander L, Nyberg E. Ungdomsarbetslöshet i Sverige. I: Ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet. Tema Nord 1994:57, Köpenhamn, 1994, 171–198. Gustavsen B. Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens roll. SNS förlag, Stockholm, 1995. SAF. Flexibilitet i företag. Svenska arbetsgivareföreningen, 1992a. SAF. Flexibilitet i praktiken. Anställningsformer och arbetstider. Svenska arbetsgivareföreningen, 1992b. Simonsen M, Isaksen A. Mot et mer fleksibelt arbeidsmarked? Bruk av ”ikkestandardiserte” arbeidskontrakter. Skelys på arbeidsmarkedet, nr 1, 1995, 73–80. SOU 1990:49. Arbete och hälsa. Betänkande av Arbetsmiljökommissionen, Allmänna förlaget, Stockholm, 1990. Utbult M, Frejhagen B. Det nya kompetenslyftet. Idéskrift om utveckling av arbetsplatser och anställda i Sverige och Europa. Arbetsmiljöfonden 1995.
- Page 1 and 2: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 3 and 4: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 5 and 6: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 7 and 8: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 9 and 10: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 11 and 12: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 13: Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
- Page 17 and 18: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 19 and 20: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 21 and 22: Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
- Page 23 and 24: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 25 and 26: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 27 and 28: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 29 and 30: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 31 and 32: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 33 and 34: Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
- Page 35 and 36: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 37 and 38: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 39 and 40: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 41 and 42: Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
- Page 43 and 44: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 45 and 46: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 47 and 48: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 49 and 50: Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
- Page 51 and 52: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 53 and 54: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Psykisk Ett föränderligt ohälsa, våld arbetsliv<br />
och trakasserier 5<br />
nyrekrytering och utbildning av anställda kan vara en för långsam<br />
metod att möta förändringar i efterfrågan. Om ett företag får en<br />
stor order måste de redan anställda klara detta, ofta till priset av<br />
hög tidspress och övertidsarbete. Under exportindustrins uppgång<br />
har övertidsuttaget varit stort, trots den höga arbetslösheten.<br />
Paradoxalt nog kan försöken att öka flexibiliteten genom höjd<br />
kompetens och trimmad organisation i vissa situatio<strong>ner</strong> utmynna<br />
i en organisation som har svårt att snabbt möta förändrade krav<br />
från omvärlden. Variation i arbetstiden, s k verksamhets-, konjunktur-<br />
eller behovsanpassad arbetstid, är ytterligare en av företagens<br />
strategier för att hantera snabba omvärldsförändringar (SAF,<br />
1992b). Till bilden hör också krav på extrainsatser och övertid<br />
från kärngruppen. 4<br />
De ovan beskrivna förändringarna har förändrat den traditionella<br />
pyramidformade organisationen (Utbult & Frejhagen, 1995). I<br />
pyramidens bas minskar rutinuppgifterna genom datorisering och<br />
automatisering och genom att företagen i ökad utsträckning köper<br />
tjänster, t ex telefonservice, vaktmästeri, underhåll och städning.<br />
I mellanskiktet minskar antalet nivåer och mellanchefer genom<br />
att arbetsuppgifter av olika slag integreras.<br />
4. Se kapitel 19, avsnittet om övertid.<br />
Referenser<br />
Aronsson G. Tidsbegränsat anställda – arbetsvillkor och arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutet,<br />
Stockholm, 1996 (under utarbetande).<br />
Aronsson G, Sjögren A. Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför<br />
2000-talet. Fakta från Arbetsmiljöinstitutet, 1994.<br />
Behrenz L, Delander L, Nyberg E. Ungdomsarbetslöshet i Sverige. I: Ungdomsarbetslösheten<br />
i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet. Tema<br />
Nord 1994:57, Köpenhamn, 1994, 171–198.<br />
Gustavsen B. Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens roll. SNS<br />
förlag, Stockholm, 1995.<br />
SAF. Flexibilitet i företag. Svenska arbetsgivareföreningen, 1992a.<br />
SAF. Flexibilitet i praktiken. Anställningsformer och arbetstider. Svenska arbetsgivareföreningen,<br />
1992b.<br />
Simonsen M, Isaksen A. Mot et mer fleksibelt arbeidsmarked? Bruk av ”ikkestandardiserte”<br />
arbeidskontrakter. Skelys på arbeidsmarkedet, nr 1,<br />
1995, 73–80.<br />
SOU 1990:49. Arbete och hälsa. Betänkande av Arbetsmiljökommissionen,<br />
Allmänna förlaget, Stockholm, 1990.<br />
Utbult M, Frejhagen B. Det nya kompetenslyftet. Idéskrift om utveckling av arbetsplatser<br />
och anställda i Sverige och Europa. Arbetsmiljöfonden 1995.