Ladda ner - Fas

Äldre Invandrare
personer i arbetslivet 147
har mer än en grundläggande utbildning. Denna stora invandring
har dock sammanfallit med den svåraste lågkonjunkturen sedan
andra världskriget. De har därför haft mycket svårt att få arbeten
som motsvarar deras utbildning.
Invandrare är inte någon enhetlig grupp. Deras yrkesval och
möjligheter till arbete har bl a berott på varifrån de kommit och
när de kommit till Sverige. En del invandrare, t ex välutbildade
specialister från västeuropeiska länder, har en väl så stark ställning
på arbetsmarknaden som icke-invandrare.
I detta kapitel beskrivs invandrarnas arbetslivsdeltagande, deras
yrken och arbetsförhållanden samt förekomsten av arbetsskador.
Arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet
Genom specialbearbetningar av AKU och SCB:s Arbetsmiljöundersökningar
har förhållandena för invandrare och personer
födda i Sverige jämförts (Wadensjö, 1996). Åtta procent av alla
män och kvinnor som 1994 förvärvsarbetade var födda i utlandet
och fyra procent var utländska medborgare.
Under 1960-talet var andelen i arbetskraften högre bland invandrare
än bland människor födda i Sverige. Detta mönster har
successivt förändrats sedan 1970-talet och mer dramatiskt under
de senaste fem åren. Arbetskraftsdeltagandet är idag betydligt
lägre bland invandrare än bland svenskfödda. Andelen invandrare
som är i arbetskraften varierar mycket efter vilket land de kommer
från, tabell 17.1.
Tabell 17.1. Arbetskraftsdeltagande 1994 i åldern 16–64 år efter födelseland i
procent av befolkningen i respektive grupp.
Män Kvinnor
Danmark 72 70
Finland 78 73
Norge 80 71
Tyskland 83 63
fd Jugoslavien 58 51
Polen 70 66
Iran 58 44
Turkiet 70 38
Chile 66 54
Samtliga utrikes födda 69 61
Samtliga inkl. födda i Sverige
(Källa: Specialbearbetning av AKU.)
79 76