Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
144 Utsatta grupper tecknar två framtidsscenarier. I det ena fallet nås en kompromiss så att företagens krav på flexibilitet och ambition att bli av med de äldre dämpas, liksom statens strävan att minska kostnaderna för förtidspensioner. En konfrontation uppstår om staten successivt försämrar pensionsvillkoren samtidigt som företagen rationaliserar och avskedar de äldre. Författaren anser att åtgärder för att anpassa arbetet till äldre kan bli framgångsrika först om företag och organisationer kan se ekonomiska fördelar. Jämfört med yngre har de äldre i allmänhet större erfarenhet, högre lojalitet, högre social kompetens och lägre korttidsfrånvaro. Å andra sidan har fler äldre än yngre symptom och sjukdomar och den fysiska arbetsförmågan är lägre. De äldre på arbetsmarknaden är utsatta bl a därför att deras skolunderbyggnad är dålig. Många gick i skolan för 25–45 år sedan och deras kunskap är delvis inaktuell. I dagens arbetsliv ökar kraven på utbildning och upplärning, figur 16.3 och 16.4. Andelen män i åldern 55–64 år som hade arbeten med krav på minst 3 års utbildning hade t ex ökat från 17 till 26 procent från år 1984 till 1993. En kritisk faktor är om de äldre tillräckligt snabbt kan anpassa sig till nya villkor på arbetsmarknaden. Ett livslångt lärande är därför nödvändigt, framför allt med tanke på dagens snabba förändringar. De senaste åren har begreppet ”lärande arbete” myntats. Lärande och utveckling i tät kontakt med arbetsplatsen och arbetsuppgifterna poängteras särskilt. Denna form av lärande är sannolikt särskilt effektiv för äldre. De äldres lägre fysiska arbetsförmåga får sannolikt allt mindre betydelse i traditionellt tunga industrier, eftersom fysiskt krävande moment förändras och blir lättare. Vissa arbetsuppgifter t ex byggnadsarbete, manuell sophämtning och rökdykning, ställer så höga krav på de anställda att en förändring av arbetsuppgifter i högre ålder snarare är regel än undantag. Om det inte finns alternativa arbetsuppgifter eller arbetsmarknader för dessa grupper är det stor risk att de slås ut. Servicenäringarna, t ex vård och omsorg, kommer även i framtiden att ha fysiskt krävande arbetsmoment. Äldre kvinnor är då särskilt utsatta eftersom de utgör en stor grupp inom vård och omsorg och många av dem har tunga arbetsuppgifter. Ungefär var fjärde 55–64-årig kvinna har nedsatt rörelseförmåga och det
Äldre personer i arbetslivet 145 krävs därför en omfattande beredskap för att anpassa arbetet eller skapa en alternativ arbetsmarknad. En äldre människa klarar tunga arbetsmoment bättre om hon själv kan avgöra när och hur det skall utföras. Arbetsorganisatoriska aspekter är därför viktiga. Ergonomiska insatser, t ex god belysning, bullerdämpning och lyfthjälpmedel, och flexibel uppläggning av arbetet gynnar alla åldrar, men är särskilt viktiga för de äldre i arbetslivet. Referenser Aronsson G (red). De äldre i arbetslivet. Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 1996 (Under publicering). Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik. Ett diskussionsunderlag i ett 90-talsperspektiv. Ds 1988:16, Allmänna förlaget, Stockholm, 1988. Hallsten L. Psykologiska livsförändringar och arbete. I: Aronsson G (red). De äldre i arbetslivet. Arbetslivsinstiutet, Stockholm, 1996 (Under publicering). Höög J, Stattin M Förtidspensionering. Yrke, arbetsmarknad och social situation. Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 1994. Ilmarinen J, Louhevaara V, Korhonen O, Nygård CH, Hakola T, Suvanto S. Changes in maximal cardiorespiratory capacity among aging municipal employees. 1991;17(suppl 1):99-109. Kilbom Å, Hallsten L, Aronsson G. Äldres förmågor och arbetets krav. Läkartidningen 1993;90:4316-4325. Kilbom Å, Torgén M. Fysisk förmåga, hälsa och sjuklighet i ett ålders- och yrkesperspektiv. I: Aronsson G (red). De äldre i arbetslivet. Arbetslivsinstiutet, Stockholm, 1996 (Under publicering). Schneider G. Ageing societies: Problems and prospects for older workers. World Labour Report 1995. ILO, Geneve, 1995, 31-54. Thunberg T (red). De äldre i arbetslivet.Arbetslivsfakta 2:94. Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, 1994.
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 189 and 190: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 191 and 192: Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
- Page 193 and 194: Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 145<br />
krävs därför en omfattande beredskap för att anpassa arbetet eller<br />
skapa en alternativ arbetsmarknad. En äldre människa klarar tunga<br />
arbetsmoment bättre om hon själv kan avgöra när och hur det skall<br />
utföras. Arbetsorganisatoriska aspekter är därför viktiga.<br />
Ergonomiska insatser, t ex god belysning, bullerdämpning och<br />
lyfthjälpmedel, och flexibel uppläggning av arbetet gynnar alla<br />
åldrar, men är särskilt viktiga för de äldre i arbetslivet.<br />
Referenser<br />
Aronsson G (red). De äldre i arbetslivet. Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 1996<br />
(Under publicering).<br />
Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik.<br />
Ett diskussionsunderlag i ett 90-talsperspektiv. Ds 1988:16, Allmänna<br />
förlaget, Stockholm, 1988.<br />
Hallsten L. Psykologiska livsförändringar och arbete. I: Aronsson G (red). De äldre<br />
i arbetslivet. Arbetslivsinstiutet, Stockholm, 1996 (Under publicering).<br />
Höög J, Stattin M Förtidspensio<strong>ner</strong>ing. Yrke, arbetsmarknad och social situation.<br />
Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 1994.<br />
Ilmarinen J, Louhevaara V, Korhonen O, Nygård CH, Hakola T, Suvanto S.<br />
Changes in maximal cardiorespiratory capacity among aging municipal<br />
employees. 1991;17(suppl 1):99-109.<br />
Kilbom Å, Hallsten L, Aronsson G. Äldres förmågor och arbetets krav. Läkartidningen<br />
1993;90:4316-4325.<br />
Kilbom Å, Torgén M. Fysisk förmåga, hälsa och sjuklighet i ett ålders- och yrkesperspektiv.<br />
I: Aronsson G (red). De äldre i arbetslivet. Arbetslivsinstiutet,<br />
Stockholm, 1996 (Under publicering).<br />
Schneider G. Ageing societies: Problems and prospects for older workers. World<br />
Labour Report 1995. ILO, Geneve, 1995, 31-54.<br />
Thunberg T (red). De äldre i arbetslivet.Arbetslivsfakta 2:94. Arbetsmarknadsstyrelsen,<br />
Arbetslivsfonden, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, 1994.
Change language