You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 143<br />
För svåra<br />
arbetsuppgifter<br />
För mycket<br />
ansvar<br />
För lite<br />
inflytande<br />
För stor arbetsbelastning<br />
16–24 år<br />
25–54 år<br />
55–64 år<br />
0 20 40 60 80 100 %<br />
Figur 16.5. Psykosociala förhållanden i arbetet i olika åldrar (SCB:s Arbetsmiljöundersökningar<br />
1989–93).<br />
åldern 55–64 år 1992/93 (källa: ULF). Motsvarande andel bland<br />
perso<strong>ner</strong> i åldern 35–44 år var 3 procent. Nedsatt rörelseförmåga<br />
uppgavs av 28 respektive 20 procent av kvinnor respektive män<br />
i åldern 55–64 år, medan motsvarande andelar i åldern 35–44 år<br />
var 5 respektive 3 procent. För fler äldre än yngre krävs alltså att<br />
arbetet anpassas på grund av sjukdom.<br />
Det finns idag inte kunskap om äldre i högre grad än yngre<br />
riskerar sjukdom på grund av arbetet. Man vet t ex inte om risken<br />
för belastningsskador ökar med stigande ålder på grund av den<br />
belastning man tidigare utsatts för eller om risken i huvudsak<br />
bestäms av de aktuella arbetsvillkoren.<br />
Framtiden och äldres arbetsvillkor<br />
Redan 1988 förutsåg en statlig utredning att andelen äldre i arbetslivet<br />
skulle öka. Utredaren drog slutsatsen att det ”kommer att krävas<br />
stora organisatoriska förändringar i företag och myndigheter under<br />
de kommande åren” (Arbetsmarknadsdepartementet, 1988). Sedan<br />
1987 har förändringarna i arbetslivet knappast gynnat de äldres<br />
möjligheter att yrkesarbeta. Det finns snarare tecken på att deras<br />
situation på arbetsmarknaden har försämrats, bl a har förtidspensionärerna<br />
blivit fler och allt fler äldre blir arbetslösa.<br />
ILO har analyserat de äldres situation på arbetsmarknaden utifrån<br />
olika länders trygghetslagstiftning (Schneider, 1995). Författaren
Change language