Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
138 Utsatta grupper % 100 80 60 40 20 kvinnor 55–59 år kvinnor 60–64 år män 55–59 år män 60–64 år 0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 Figur 16.1. Sysselsättningsintensiteten för män och kvinnor i åldrarna 55–59 respektive 60–64 år, 1976-95 (Källa: AKU). Andelen heltidsarbetande minskar snabbt med stigande ålder. Sextio procent av 55–59-åriga män arbetar heltid jämfört med 10 procent av 64-åringarna. För kvinnor minskar andelen från 40 till 5 procent. Internationellt sett har inget annat land så stor andel äldre kvinnor i arbetslivet. För äldre män är intensiteten högre i Japan och Norge, figur 16.2. Japan Norge Sverige USA Portugal Storbritannien Grekland Spanien Finland Turkiet Holland Österrike män kvinnor 0 20 40 60 80 100 % Figur 16.2. Sysselsättningsintensiteten bland 60–64-åriga män respektive kvinnor i några olika länder år 1993 (källa: ILO).
Äldre personer i arbetslivet 139 Den minskande sysselsättningsintensiteten bland äldre i Sverige beror bl a på en ökad arbetslöshet och ökad förtidspensionering. De äldre grupperna har färre arbetslösa än de yngre, men de äldre är utan arbete längre perioder. 1 I en studie av människor som 1988 erhöll förtidspension undersöktes samband mellan bl a ålder, kön, civilstånd, socioekonomisk status och födelseland (Höög & Stattin, 1994). Även när dessa andra faktorer beaktades var sambandet mellan ålder och förtidspension mycket starkt. En longitudinell studie, som baserades på ULF och granskade förtidspensioner från 1980 till 1989, kom till ett liknande resultat. Förtidspension var drygt fem gånger vanligare bland 60–64-åringar jämfört med 45–54åringar. Monotont och repetitivt arbete innebar 1,5 till 2 gånger högre risk för förtidspension hos de som var över 45 års ålder. De vanligaste orsakerna till att äldre förtidspensioneras är sjukdomar i rörelseorganen, cirka 30 procent, och sjukdomar i cirkulationsorganen, cirka 7 procent. Många äldre är varken yrkesverksamma eller förtidspensionerade. Av 64-åringarna tillhörde 1992 nästan var tredje kvinna och var femte man denna grupp (Thunberg, 1994). % 50 40 30 20 10 0 1984 1989 1991 1993 kvinnor män 16–24 år kvinnor män 25–54 år kvinnor män 55–64 år Figur 16.3. Andelen personer i olika åldersgrupper och kön som har arbeten som kräver längre utbildning än tre år 1984–93 (källa SCB: Arbetsmiljöundersökningar). 1. Se kapitel 14.
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 169 and 170: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 171 and 172: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 173 and 174: Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
- Page 175 and 176: Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
- Page 177 and 178: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 179 and 180: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 181 and 182: Hälsorisker Skolarbetets i miljö
- Page 183 and 184: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 185 and 186: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
- Page 187 and 188: Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 139<br />
Den minskande sysselsättningsintensiteten bland äldre i Sverige<br />
beror bl a på en ökad arbetslöshet och ökad förtidspensio<strong>ner</strong>ing.<br />
De äldre grupperna har färre arbetslösa än de yngre, men de äldre<br />
är utan arbete längre perioder. 1 I en studie av människor som 1988<br />
erhöll förtidspension undersöktes samband mellan bl a ålder, kön,<br />
civilstånd, socioekonomisk status och födelseland (Höög & Stattin,<br />
1994). Även när dessa andra faktorer beaktades var sambandet mellan<br />
ålder och förtidspension mycket starkt. En longitudinell studie,<br />
som baserades på ULF och granskade förtidspensio<strong>ner</strong> från 1980<br />
till 1989, kom till ett liknande resultat. Förtidspension var drygt<br />
fem gånger vanligare bland 60–64-åringar jämfört med 45–54åringar.<br />
Monotont och repetitivt arbete innebar 1,5 till 2 gånger<br />
högre risk för förtidspension hos de som var över 45 års ålder. De<br />
vanligaste orsakerna till att äldre förtidspensio<strong>ner</strong>as är sjukdomar<br />
i rörelseorganen, cirka 30 procent, och sjukdomar i cirkulationsorganen,<br />
cirka 7 procent.<br />
Många äldre är varken yrkesverksamma eller förtidspensio<strong>ner</strong>ade.<br />
Av 64-åringarna tillhörde 1992 nästan var tredje kvinna och<br />
var femte man denna grupp (Thunberg, 1994).<br />
%<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1984<br />
1989<br />
1991<br />
1993<br />
kvinnor män<br />
16–24 år<br />
kvinnor män<br />
25–54 år<br />
kvinnor män<br />
55–64 år<br />
Figur 16.3. Andelen perso<strong>ner</strong> i olika åldersgrupper och kön som har arbeten<br />
som kräver längre utbildning än tre år 1984–93 (källa SCB: Arbetsmiljöundersökningar).<br />
1. Se kapitel 14.
Change language