Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet 137<br />
.<br />
16<br />
Äldre perso<strong>ner</strong> i arbetslivet<br />
Det finns ingen allmänt accepterad definition av ”äldre” i arbetslivet.<br />
Det biologiska åldrandet sker gradvis, i växlande takt i olika<br />
organsystem och olika snabbt för olika människor. För vissa funktio<strong>ner</strong>,<br />
särskilt den mentala förmågan, är kapaciteten oförändrad<br />
eller till och med förbättrad ända upp till 60–70 års ålder. I andra<br />
funktio<strong>ner</strong>, t ex cirkulationsorganens och musklernas kapacitet kan<br />
en begynnande nedgång påvisas redan i 30–40 årsåldern.<br />
ILO har använt åldern 55 år och äldre som definition av ”old<br />
worker” (Schneider, 1995). Några svenska myndigheter använder<br />
samma åldersgräns (Thunberg, 1994). I andra sammanhang har<br />
gränserna 50 respektive 60 år använts. De definitio<strong>ner</strong> som använts<br />
är ofta ett uttryck för omvärldens förväntningar på människor i olika<br />
åldrar. Om man tar hänsyn till både arbetsgivares förväntningar<br />
och mycket tidiga tecken på biologiskt åldrande kan en gräns på<br />
45 år vara realistisk. En så låg gräns ger också större möjligheter<br />
för förebyggande åtgärder, t ex beträffande fortsatt yrkesval vid<br />
fysiskt krävande arbetsuppgifter.<br />
Människor i åldern 45–64 år ökar i andel av den arbetsföra<br />
befolkningen. År 1985 var 38 procent i den åldern, 1995 hade de<br />
ökat till 41 procent och år 2005 beräknas de utgöra 45 procent.<br />
Sysselsättningsintensiteten, dvs den andel av befolkningen som<br />
är i arbete, har för äldre män varit svagt sjunkande, medan den<br />
ökat för äldre kvinnor, figur 16.1. Under 1990-talets lågkonjunktur<br />
har den minskat såväl för män som för kvinnor.
Change language