Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
118 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan ningsbenägenhet på grund av ändrade ersättningsregler i försäkringssystemen. Lågkonjunkturen kan vara en bidragande faktor. Idag finns inte nog kunskap för att kunna kvantifiera betydelsen av olika tänkbara faktorer till minskningen av olycksfall. Överbelastning Maskinolycka Fall 15 kvinnor 16–24 år 25–54 år 55–64 år 10 män 16–24 år 25–54 år 55–64 år 5 0 5 10 15 antal per 10000 förvärvsarbetande Figur 13.3. Arbetsolycksfall med över 30 sjukdagar per 10 000 förvärvsarbetande. De vanligaste olyckshändelserna efter ålder och kön, 1993. Att totala antalet olycksfall minskar behöver inte betyda att riskerna för en enskild arbetstagare minskar i motsvarande grad. Om arbetsmiljön är oförändrad är rimligen riskerna det också. Inom sjukvården kan man exempelvis se att arbetsolycksfallen för sjukvårdsbiträden och undersköterskor ligger på samma nivå1990 som tio år tidigare. Under samma period ökade olycksfallen för sjuksköterskorna. Detsamma gäller inom hemvård och barnomsorg. Här anmäldes fler arbetsolycksfall per anställd 1990 än 1980. Olycksfall i tung industri Riskerna för arbetsolycksfall i olika yrken har jämförts. Resultaten redovisas separat för män och kvinnor. 1 Bland män fanns det 84 yrkesgrupper som uppvisade en statistiskt säkerställd överrisk för 1. Olycksfall under 1990–1991 med minst 30 dagars sjukfrånvaro har jämförts med yrkesuppgifter i Folk och bostadsräkningen 1990. Totalt omfattar analysen 290 yrken. Hänsyn har tagits till att åldersfördelningen kan variera mellan olika yrken. Vid beräkningarna av över- och underrisker har jämförelser genomgående gjorts med genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande.
Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, våld olycksfall och trakasserier 119 olycksfall jämfört med samtliga förvärvsarbetande. Huvuddelen av dessa fanns inom tillverkningsarbete, 57 yrkesgrupper, transport- och kommunikationsarbete, 9 yrkesgrupper, och jordbruks- skogs- eller fiskeriarbete, 7 yrkesgrupper. Bland kvinnor fanns 24 yrkesgrupper med en överrisk, därav 14 med tillverkningsarbete, och 4 med jordbruks- skogs- och fiskeriarbete. De 15 yrken som hade högst överrisk omfattar enbart män. Ett annolunda mönster kan uppträda om speciella typer av olyckor analyseras. T ex löper elektriker en hög risk för olyckor som beror på elektrisk ström. Däckspersonal antal fall 88 Byggnadsträarb. 1156 Brandpersonal 185 Träförädlingsarb. 251 Betongvaruarb. 96 Övr. byggn.arb. 733 Gruvarbetare 102 Renägare 17 Skiktträarb. 47 Godshantering 127 Gjuteriarbetare 85 Betongarb. m fl 455 Lantbrukare m fl 908 Slaktare m fl 165 Lastbilsförare 1221 nedre konfidensintervall 0 1 2 3 4 5 6 7 Figur 13.4. Femton yrkesgrupper med överrisk för arbetsolyckor med mer än 30 sjukdagar, 1990–91. Yrkena är ordnade efter konfidensintervallets nedre gräns. Samtliga grupper utgörs av män. Sju yrkesgrupper uppvisade en statistiskt säkerställd överrisk på mer än tre gånger jämfört med genomsnittet för samtliga anställda. I dessa yrken sysselsattes 116 000 män. De högsta riskerna fanns bland däckspersonal, byggnadsträarbetare, brandpersonal samt träförädlingsarbetare. Det fanns inget yrke där kvinnor hade en relativ risk på tre eller högre. I de 37 yrkesgrupper med minst dubbel risk ingick två kvinnliga grupper, träförädlingsarbetare och husdjursskötare. Pappersarbetare, pappersvaruarbetare och hemvårdare var de tre yrkesgrupper som för övrigt hade högst risk bland kvinnor. Bortsett från den sista gruppen som omfattar över 100 000 förvärvsarbetande rör det sig om små yrkesgrupper (sammanlagt cirka 8 000 kvinnor i de fyra yrkesgrupperna). relativ risk
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107 and 108: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 109 and 110: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
- Page 159 and 160: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 161 and 162: Äldre personer i arbetslivet 161 .
- Page 163 and 164: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 165 and 166: Äldre Tidsbegränsade personer i a
- Page 167 and 168: Äldre Tidsbegränsade personer i a
118 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
ningsbenägenhet på grund av ändrade ersättningsregler i försäkringssystemen.<br />
Lågkonjunkturen kan vara en bidragande faktor.<br />
Idag finns inte nog kunskap för att kunna kvantifiera betydelsen av<br />
olika tänkbara faktorer till minskningen av olycksfall.<br />
Överbelastning<br />
Maskinolycka<br />
Fall<br />
15<br />
kvinnor<br />
16–24 år<br />
25–54 år<br />
55–64 år<br />
10<br />
män<br />
16–24 år<br />
25–54 år<br />
55–64 år<br />
5 0 5 10 15<br />
antal per 10000 förvärvsarbetande<br />
Figur 13.3. Arbetsolycksfall med över 30 sjukdagar per 10 000 förvärvsarbetande.<br />
De vanligaste olyckshändelserna efter ålder och kön, 1993.<br />
Att totala antalet olycksfall minskar behöver inte betyda att riskerna<br />
för en enskild arbetstagare minskar i motsvarande grad. Om<br />
arbetsmiljön är oförändrad är rimligen riskerna det också. Inom<br />
sjukvården kan man exempelvis se att arbetsolycksfallen för sjukvårdsbiträden<br />
och undersköterskor ligger på samma nivå1990 som<br />
tio år tidigare. Under samma period ökade olycksfallen för sjuksköterskorna.<br />
Detsamma gäller inom hemvård och barnomsorg.<br />
Här anmäldes fler arbetsolycksfall per anställd 1990 än 1980.<br />
Olycksfall i tung industri<br />
Riskerna för arbetsolycksfall i olika yrken har jämförts. Resultaten<br />
redovisas separat för män och kvinnor. 1 Bland män fanns det 84<br />
yrkesgrupper som uppvisade en statistiskt säkerställd överrisk för<br />
1. Olycksfall under 1990–1991 med minst 30 dagars sjukfrånvaro har jämförts<br />
med yrkesuppgifter i Folk och bostadsräkningen 1990. Totalt omfattar analysen<br />
290 yrken. Hänsyn har tagits till att åldersfördelningen kan variera mellan olika<br />
yrken. Vid beräkningarna av över- och underrisker har jämförelser genomgående<br />
gjorts med genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande.
Change language