You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
116 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
Figur 13.1. Antal dödsfall per 100 000 förvärvsarbetande i relativ frekvens i<br />
Frankrike, USA och Sverige, 1980–1991.<br />
ISA:s statistik kring dödsolyckor är tillförlitlig men antalet fall<br />
är litet. Det gör det svårt att studera risker i specifika yrken eller<br />
branscher. Under senare år har piloter, fiskare, gruvarbetare och<br />
däcks- och maskinpersonal visat sig löpa en överrisk för dödsfall i<br />
arbetet. Dessa fyra yrkesgrupper med knappt 15 000 perso<strong>ner</strong> hade<br />
i genomsnitt knappt två dödsfall per år under perioden 1990–94.<br />
Jämfört med en studie för 1985–88 har piloterna tillkommit. Övriga<br />
yrkesgrupper hade även då överrisker (Malker et al, 1990).<br />
Under 1990-talet har det skett en förändring av åldersstrukturen<br />
vad gäller dödsolyckor. För första gången är det de yngsta som<br />
har de högsta relativa frekvenserna. Tidigare har alltid de äldsta<br />
legat högst.<br />
Arbetsolycksfallen minskar<br />
Den minskade benägenheten att anmäla olyckor bedöms framför allt<br />
omfatta lindrigare fall. Därför analyseras här endast fall med minst<br />
30 dagars sjukfrånvaro. Det ger också jämförbarhet med Arbetsmiljökommissionens<br />
redovisningar. Cirka 10 000 sådana olycksfall per<br />
år har rapporterats till Arbetarskyddsstyrelsen under de senaste åren.<br />
Frekvensen har ungefär halverats mellan 1986 och 1993.<br />
Minskningen avser både män och kvinnor och alla åldersgrupper.<br />
Även TSI visar på färre allvarliga olycksfall mellan 1989 och 1992.
Change language