Ladda ner - Fas
Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas
108 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan drabbas uppger dessutom mer än andra anställda att de känner sig trötta, illa till mods och att de har sömnsvårigheter. Amerikanska studier har funnit att varannan kvinna som trakasserats försämrar sina arbetsprestationer och så gott som samtliga har psykiska besvär (Doyal, 1995). Var fjärde amerikansk kvinna som utsatts för trakasserier söker läkarvård. Två typiska arbetssituationer har identifierats där sexuella trakasserier förekommer (FRID-A, 1987). Den ena är en kvinnodominerad arbetsplats, där chefen är en man som använder sin makt för att ha sex med en eller flera ”utvalda” kvinnor. Den andra är en mansdominerad arbetsplats, där mannen är norm och kvinnan är underordnad. Trakasserierna kan här ta sig många uttryck som grova skämt, pornografiska bilder och sexuella anspelningar i handlingar och ord. Självmord Omkring 1 500 dödsfall per år registrerades som självmord under 1980-talet. En tredjedel av dessa var kvinnor. För mer än 500 dödsfall om året är det svårt att avgöra om döden uppkommit genom olycksfall eller avsiktligt. Studier har visat att flertalet fall sannolikt är självmord. I statistiken över det totala antalet självmord brukar man räkna in dessa fall. Det finns ingen nationell statistik över självmordsförsök. En uppskattning är att det går cirka tio försök per fullbordat självmord (Socialstyrelsen, 1994). För att studera förekomsten av självmord i olika yrken har Dödsfallsregistret analyserats för två tidsperioder, 1981–86 respektive 1987–92. 2 I Arbetsmiljökommissionens rapport finns en liknande analys för perioderna 1971–75 och 1976–79 (Stefansson, 1989). Tabell 12.3. Yrkesgrupper bland män med en ökad risk för självmord under perioden 1971–92. Skötare inom mentalvård Sjukvårdsbiträden Trädgårdsarbetare Skogsarbetare m fl Däcks- och maskinmanskap Verkstadsmekaniker Svetsare Kemiska processarbetare Grov- och diversearbetare Lager- och förrådsarbetare 2. Analysen omfattar endast yrkesgrupper med minst 10 fall av självmord.
Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 109 Tio yrkesgrupper bland män uppvisar en ökad frekvens av självmord under minst tre av fyra tidsperioder, tabell 12.3. 3 För kvinnor är självmord vanligare bland läkare och sjuksköterskor. Vissa yrkesgrupper har en lägre självmordsfrekvens än genomsnittet under både 1981–86 och 1987–92, tabell 12.4. 4 Bland män gäller det vissa tekniska yrken och företagsledare medan kvinnor uppvisar en låg risk för lärare, affärsbiträden och barnskötare. Tabell 12.4. Yrkesgrupper med minskad förekomst av självmord under både 1981–86 och 1987–92. Analysen omfattar endast grupper med minst 10 fall. Män Ingenjörer El- och teletekniskt arbete Verkstadschefer m fl Systemerare Företagsledare Övriga företagsadministratörer Kvinnor Klasslärare Affärsbiträden Barnsköterskor m fl Det saknas kunskap för att förklara varför självmord är vanligare eller ovanligare än genomsnittet i vissa yrken. Såväl faktorer med som utan relation till yrket kan ha betydelse. Man vet att självmordsfrekvensen är högre bland män, skilda och personer med missbruk. Om missbruk förekommer oftare i vissa yrken kan det vara en del av förklaringen. Det kan också finnas en tendens att personer med t ex psykisk sjukdom i högre grad än andra arbetar i vissa yrken. Arbete på lager har tidigare varit en reträttplats för personer med sjukdom vilket skulle kunna förklara överrisken i denna grupp. Sjukvårdspersonal uppvisar en ökad risk. Som förklaring har föreslagits att arbetet är psykisk pressande med risk för utbrändhet, men också att dessa yrkesgrupper genom sina kunskaper oftare klarar av att genomföra ett självmord. I en enkät i Stockholm anger tolv procent av manliga läkare att de funderat på att ta sitt liv under det senaste året jämfört med två procent bland manliga ingenjörer och företagsadministratörer. Bland kvinnor framkommer inga klara skillnader mellan olika yrkesgrupper (Stockholms läns landsting, 1995). Om dessa resultat är giltiga för hela landet 3. Perioderna är 1971–75, 1976–79, 1981–86 samt 1987–92. 4. Uppgifter saknas för 1971–75 och 1976–79.
- Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
- Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
- Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
- Page 67 and 68: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 71 and 72: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 73 and 74: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 75 and 76: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
- Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 79 and 80: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 81 and 82: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
- Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 85 and 86: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 87 and 88: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
- Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 91 and 92: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 93 and 94: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 95 and 96: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 97 and 98: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 99 and 100: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
- Page 103 and 104: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 105 and 106: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 107: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 111 and 112: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 113 and 114: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
- Page 115 and 116: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 117 and 118: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 119 and 120: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 121 and 122: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
- Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
- Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
- Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
- Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 133 and 134: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 135 and 136: Äldre Arbete personer och kön i a
- Page 137 and 138: Äldre personer i arbetslivet 137 .
- Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
- Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
- Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
- Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
- Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 149 and 150: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 151 and 152: Äldre Invandrare personer i arbets
- Page 153 and 154: Äldre personer i arbetslivet 153 .
- Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
- Page 157 and 158: Funktionshindrade Äldre personer i
108 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan<br />
drabbas uppger dessutom mer än andra anställda att de kän<strong>ner</strong> sig<br />
trötta, illa till mods och att de har sömnsvårigheter. Amerikanska<br />
studier har funnit att varannan kvinna som trakasserats försämrar<br />
sina arbetsprestatio<strong>ner</strong> och så gott som samtliga har psykiska besvär<br />
(Doyal, 1995). Var fjärde amerikansk kvinna som utsatts för<br />
trakasserier söker läkarvård.<br />
Två typiska arbetssituatio<strong>ner</strong> har identifierats där sexuella trakasserier<br />
förekommer (FRID-A, 1987). Den ena är en kvinnodomi<strong>ner</strong>ad<br />
arbetsplats, där chefen är en man som använder sin makt för att ha sex<br />
med en eller flera ”utvalda” kvinnor. Den andra är en mansdomi<strong>ner</strong>ad<br />
arbetsplats, där mannen är norm och kvinnan är underordnad. Trakasserierna<br />
kan här ta sig många uttryck som grova skämt, pornografiska<br />
bilder och sexuella anspelningar i handlingar och ord.<br />
Självmord<br />
Omkring 1 500 dödsfall per år registrerades som självmord under<br />
1980-talet. En tredjedel av dessa var kvinnor. För mer än 500 dödsfall<br />
om året är det svårt att avgöra om döden uppkommit genom<br />
olycksfall eller avsiktligt. Studier har visat att flertalet fall sannolikt<br />
är självmord. I statistiken över det totala antalet självmord brukar<br />
man räkna in dessa fall. Det finns ingen nationell statistik över<br />
självmordsförsök. En uppskattning är att det går cirka tio försök<br />
per fullbordat självmord (Socialstyrelsen, 1994).<br />
För att studera förekomsten av självmord i olika yrken har Dödsfallsregistret<br />
analyserats för två tidsperioder, 1981–86 respektive<br />
1987–92. 2 I Arbetsmiljökommissionens rapport finns en liknande<br />
analys för perioderna 1971–75 och 1976–79 (Stefansson, 1989).<br />
Tabell 12.3. Yrkesgrupper bland män med en ökad risk för självmord under<br />
perioden 1971–92.<br />
Skötare inom mentalvård<br />
Sjukvårdsbiträden<br />
Trädgårdsarbetare<br />
Skogsarbetare m fl<br />
Däcks- och maskinmanskap<br />
Verkstadsmekaniker<br />
Svetsare<br />
Kemiska processarbetare<br />
Grov- och diversearbetare<br />
Lager- och förrådsarbetare<br />
2. Analysen omfattar endast yrkesgrupper med minst 10 fall av självmord.
Change language