Ladda ner - Fas

More documents

Recommendations

Info

106 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan gerwall, 1993). Våld mot åklagarnas familjer hade förekommit hos 2 procent och hot mot familjen rapporterades av 11 procent. Mobbning Ungefär 250 kvinnor och 100 män per år anmälde mobbning som arbetsskada 1992–1993. 1 Fem procent av kvinnorna och männen uppgav i SCB:s Arbetsmiljöundersökningar 1989–93 att de utsattes för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater minst ett par gånger per månad (SCB 1995:5). Totalt sett visar dessa analyser att det är ganska små skillnader mellan olika yrken och mellan olika branscher. Åtta procent av kvinnorna som arbetar på hotell och restauranger uppger att de mobbas jämfört med fyra procent bland samtliga svaranden. Åtta procent av männen som arbetar inom undervisning eller post- och telekommunikation har mobbats jämfört med fem procent bland samtliga. Vid jämförelser mellan kvinnor och män inom olika yrkesgrupper är det endast kvinnor i tillverkningsindustri och män i pedagogiskt arbete som urskiljer sig beträffande mobbning. I övrigt tycks det med enstaka undantag vara så att mobbning inte i någon högre grad bestäms av yrkestillhörighet eller bransch. Andra studier har visat att problemet är vanligast i undervisningssektorn där 14 procent av de anställda är mobbade jämfört med 3,5 procent inom samtliga näringsgrenar (Leyman, 1991). Drygt 75 procent av mobbade män angav 1991 att de attackerades av andra män och 3 procent av kvinnor. För kvinnor gällde att 40 procent mobbades av andra kvinnor och 30 procent av män. Övriga attackerades av både män och kvinnor. Att kvinnor i så hög utsträckning mobbas av män tolkas som att de mobbas av sina manliga chefer (Leyman, 1991). I SCB:s Arbetsmiljöundersökningar 1989–93 fann man att omkring 80 procent av alla som utsattes för mobbning kände olust inför arbetet, medan drygt 30 procent av icke-mobbade kände olust. Bland de mobbade var olustkänslor vanligare bland kvinnor än män. Dessutom uppgav mobbade personer oftare att de var trötta, hade sömnproblem, huvudvärk och oro i magen (SCB 1995:5 och specialanalyser). Mobbning kan utlösa en krisreaktion, där det är viktigt att förstå chockens olika faser (von Schéele, 1992). 1. Mobbning=kränkande särbehandling.
Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 107 Det råder dock brist på kunskap och forskning om hur mobbning påverkar människors hälsa och livsvillkor. Mobbning uppfattas av forskarna ofta bero på problem i organisation och ledning. Det uppstår sällan i arbetsgrupper där det finns en bra dialog mellan arbetsledning och medarbetare (von Schéele, 1993). Sannolikt är det lättare att åtgärda mobbning i lindrigare former och dess konsekvenser blir också mindre. Det finns ganska lite systematiserad kunskap och erfarenhet om hur mobbning på enskilda arbetsplatser ska upptäckas och åtgärdas, särskilt i lindrigare former. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier brukar definieras som ”ovälkommet sexuellt uppträdande i ord och handling som leder till att personen känner sig förnedrad, stressad eller på annat sätt illa till mods”. Enligt jämställdhetslagen är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetstagare inte utsätts för sexuella trakasserier. Två procent av kvinnorna och en procent av männen uppgav i SCB:s Arbetsmiljöundersökning 1993 att de utsattes för sexuella trakasserier (SCB 1995:5). För hela den yrkesverksamma befolkningen skulle det motsvara 35 000 kvinnor och 18 000 män. Andra svenska och internationella studier har redovisat högre frekvenser för kvinnor, mellan 13 och 23 procent (Lagerlöf, 1993). Skillnaderna beror troligen på en kombination av olikheter i intervjuteknik och definitioner. Vid två svenska universitet hade 12 respektive 15 procent av de anställda kvinnorna utsatts för sexuella trakasserier under 1990-talet. Bland kvinnliga studerande på fyra universitet hade mellan 7 och 21 procent trakasserats. Vid en analys av arbetsmiljöundersökningen 1993 framkom att sexuella trakasserier av kvinnor är vanligast bland dem som arbetar på restauranger och hotell samt bland buss- och taxiförare. SCB: s undersökningar skiljer inte på om trakasserierna är från arbetskamrater, kunder eller andra personer. Sexuella trakasserier är ovanligare bland män och skillnaderna mellan olika yrken och branscher faller inom den statistiska felmarginalen. Drygt varannan kvinna och man som trakasserats känner olust inför arbetet (SCB:s Arbetsmiljöundersökning 1993). De som
Page 1 and 2:
Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Psykisk Ett föränderligt ohälsa,
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Psykisk Arbetslivet ohälsa, - orga
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Psykisk Fysikaliska, ohälsa, kemis
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Psykisk Psykosociala ohälsa, fakto
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 49 and 50:
Psykisk Dödlighet ohälsa, i olika
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 55 and 56: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 57 and 58: Psykisk Arbetsmiljö ohälsa, och v
Page 59 and 60: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 61 and 62: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 63 and 64: Psykisk Yrken och ohälsa, cancer v
Page 65 and 66: Yrken Psykisk och ohälsa, cancer v
Page 69 and 70: Psykisk Luftvägssjukdomar ohälsa,
Page 77 and 78: Psykisk Hudsjukdomar ohälsa, våld
Page 83 and 84: Psykisk Fosterskador ohälsa, våld
Page 89 and 90: Psykisk Arbetsrelaterade ohälsa, v
Page 101 and 102: Arbetsrelaterade Psykisk ohälsa, v
Page 105: Psykisk ohälsa, våld och trakasse
Page 123 and 124: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 125 and 126: Psykisk Arbetslöshet, ohälsa, fö
Page 127 and 128: Äldre personer i arbetslivet 127 I
Page 129 and 130: Äldre personer i arbetslivet 129 .
Page 131 and 132: Äldre Arbete personer och kön i a
Page 139 and 140: Äldre personer i arbetslivet 139 D
Page 141 and 142: Äldre personer i arbetslivet 141 v
Page 143 and 144: Äldre personer i arbetslivet 143 F
Page 145 and 146: Äldre personer i arbetslivet 145 k
Page 147 and 148: Äldre Invandrare personer i arbets
Page 155 and 156: Äldre Funktionshindrade personer i
Page 157 and 158:
Funktionshindrade Äldre personer i
Page 159 and 160:
Äldre Funktionshindrade personer i
Page 161 and 162:
Äldre personer i arbetslivet 161 .
Page 163 and 164:
Äldre Tidsbegränsade personer i a
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Hälsorisker i byggnadsarbete 173 V
Page 175 and 176:
Hälsorisker i byggnadsarbete 175 .
Page 177 and 178:
Hälsorisker Skolarbetets i miljö
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Hälsorisker Yrkesförare i byggnad
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Hälsorisker i byggnadsarbete 191 D
Page 193 and 194:
Hälsorisker i byggnadsarbete 193 I
Page 195 and 196:
Hälsorisker i byggnadsarbete 195 1
Page 197 and 198:
Arbetsliv och hälsa - en kartlägg
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Arbetsliv Arbetslivsinriktad och h
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Arbetsliv Arbetsmiljöstatistik och
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Arbetsliv Arbetsmiljö och och häl
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
show all

Ladda ner - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?