M Håkanson - Forskning om djurens inverkan - Vårdalinstitutet

FORSKNING OM DJURENS INVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA –
DÄR DJURKUNSKAP OCH MÄNNISKOKUNSKAP MÖTS
Margareta Håkanson
Leg sjukgymnast, Med Lic
[2010-03-18]

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-03-18
1
Forskningen om interaktioner mellan människor och djur utförs vid många olika institutioner och
universitet världen runt. Ämnesområdet är brett och rymmer många olika aspekter. Vissa
forskningsstudier har genomförts vid de Jordbruksvetenskapliga universiteten/fakulteterna, andra
inom vårdforskning, ytterligare andra via humanvetenskapliga fakulteter. En del av forskningen ligger
inom traditionella forskningsområden och betecknas inte primärt som forskning om interaktion mellan
människa och djur. Det handlar till exempel om forskning om effekter av rehabiliteringsinsatser,
forskning om ny pedagogik eller arbetsmiljöforskning där djur av olika slag ingått i insatsen som
utvärderats. Med hänsyn till detta är det svårt att ge en fullständig bild av forskningen inom området.
Forskningsområdets karaktär omfattar en mångfald aspekter. Det kan handla om att förstå kvalitéer i
relationer mellan individer, att särskilja effekter av den miljö där den studerade individen befinner sig
från den insats med djurkontakt eller djurnärvaro som studeras, eller mikrobiologiska beräkningar av
samband mellan hälsa och djurkontakt. Området innehåller både traditionella kontrollerade studier
som redovisar statistisk signifikans och jämförelse mellan grupper, och den kvalitativa forskning som
beskriver kvaliteter, värdeomdömen och upplevelser.
För att skapa en ökad kunskap om interaktionen mellan människa och djur krävs adekvat metodik.
Såväl människa som djur är aktörer i interaktionen. I allt för hög grad har studierna varit ensidigt
riktade mot den ena eller den andra arten och samspelet och interaktionen har egentligen aldrig
studerats särskilt ingående, vilket även avspeglas i den forskning som presenterats hittills.
I olika länder har vi olika traditioner av forskningsmetodik. Det präglar den forskning som pågår. Vi
har också olika tradition av att forska inom olika yrkesgrupper. Interaktionen mellan djur och människa
är en vardagshändelse som har uppmärksammats i samband med att människors hälsoläge visat sig
förändras positivt till följd av närvaron av ett djur. Sådana här vardagshändelser upplevs och
dokumenteras vanligen av de yrkesgrupper som inte är forskare. Användningen av djur i samband med
vård och rehabilitering har mestadels vuxit fram via praxiserfarenheter de senaste femtio åren. Det är
en viktig grund för förståelsen av den forskning som finns i området – och den som saknas.
Först under 1980 talet blev det möjligt för yrkesgrupper som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och
sjuksköterskor att forska inom det egna yrkesområdet i de nordiska länderna. Först sedan 1990-talets
slut har forskningen tagit fart och börjar nu bli omfattande. Även interaktionen mellan människa och
djur i vård och behandling börjar nu studeras i allt större studier.
Ett exempel på de olika förutsättningarna för forskning om interaktionen mellan djur och människa är
forskningen om hästar i vård och behandling. Forskningens inriktning styrs dels av forskarens
profession, dels av vilka yrkesgrupper som av samhället accepterats som användare av hästar i sin
behandling. I de nordiska länderna används hästar vid sjukgymnastisk rörelsebehandling inom
neurologisk rehabilitering sedan 1950-talet. I Danmark, Norge och Island är terapiridning eller
ridefysioterapi, en specialitet endast bland yrkesgruppen fysioterapeuter det vill säga sjukgymnaster.
Hästunderstödd psykoterapi och hästunderstödd pedagogik är områden som är växande, men som
fortfarande endast används i liten omfattning. Dessa metoder är inte en del av det danska, norska och
isländska sjukvårdssystemet på samma sätt som terapiridning/ridfysioterapi.

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-03-18
2
I de övriga nordiska länderna, Finland och Sverige, är det flera yrkesgrupper som använder hästar i
vården; som rörelseterapi, som psykoterapi och som specialpedagogisk metod. Även inom
kriminalvården har hästar använts som behandlingsresurser. Forskningen om effekter av att använda
hästar som resurs i vård och rehabilitering finner man således mest bland medicinsk forskning och där
oftast bland forskning genomförd av sjukgymnaster.
Yrkesgruppernas möjligheter att forska och anknytning till universitet och högskolor har styrt vilken
forskning som har kunnat genomföras. Viss forskning har utgått från vårdperspektivet och har
studerat effekter av behandling där djur använts eller har försökt förstå de mekanismer som förklarar
hur djuret kan ha ett så stort värde i vårdsituationen. Annan forskning har utgått från
djurskyddsperspektivet och studerat djurens situation vid terapeutisk verksamhet. Ytterligare studier
utgår från pedagogiska perspektiv och studerar djurens inverkan på inlärning eller på det sociala
klimatet i skolan. Andra forskare utgår från fysiologiska perspektiv där den biokemiska och
neurofysiologiska reaktionen på kontakt med djur, exempelvis genom beröring, studeras. Slutligen har
förekomsten av sällskapsdjur och dess effekter på folkhälsa bildat ett annat forskningsområde.
Svensk vårdforskning studerar bl a hästen som resurs i rehabilitering och som resurs vid autism samt
hunden som resurs i äldrevården. Inom etologisk forskning studeras hundens samspel med människan
samt matchning av människa och häst i samband med ridsport. Då studeras även det fysiska samspelet
mellan människan och hästen vid ridning. Inom medicinsk och fysiologisk forskning studeras den
fysiologiska mekanismen vid interaktion mellan djur och människa vid beröring, fysisk och
känslomässig, samt beröring i relation till teorier om anknytning. Där pågår även studier om
sällskapsdjur och allergier.
En sammanfattning av pågående forskning i Norden och i världen finns i Manimalisrapporten 2009
och i forskningsöversikten Husdjur och folkhälsa 2008.
Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddat och får inte användas i kommersiellt syfte.
Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats.
Ange referensen på följande sätt:
Håkanson, M. (2010). Forskning om djurens inverkan på människors hälsa : där djurkunskap och
människokunskap möts. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Kultur i vård och omsorg.
Tillgänglig: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.