BERGSJÖN - Kreativ Metapol

BERGSJÖN
RAPPORT FRÅN ETT
PILOTPROJEKT
Samarbete mellan SDF Bergsjön, Familjebostäder, Park och naturförvaltningen,
Kulturförvaltningen, Tryggare och mänskligare Göteborg, Stadsbyggnadskontoret.
Katarina Norling, ”Påfågelns öga”, mosaik, betong
1

INNEHÅLL
BAKGRUND
Metod 4
• Så här gick arbetet till
IDÉER OCH FÖRSLAG KRING OLIKA VERKSAMHETER
Stadsdelsförvaltningen 6
• Personal
• Inre miljö
• Extern miljö i stadsdelen
• Externa relationer
Medborgarkontor 9
Bibliotek 9
Barn och ungdom 14
• Förskola
• Skola
• Kulturskola
Äldreomsorgen 16
• Äldreboende
• Träffpunkter
EXTRA BONUS
• Drömmen om Bergsjöns internationella kulturhus 18
ÖVRIGT
• Aktörer och föreningar i Bergsjön 20
• Slutord 23
2

BAKGRUND
Den 29 januari 1998 antog Göteborgs kommunfullmäktige en kulturpolitisk strategi för Göteborgs
stad. En del av strategin omfattar kulturplanering. Syftet med kulturplanering är att skapa en attraktiv
livsmiljö i staden. Begreppet kultur används i en bredare definition än vad som vanligtvis är brukligt
och ska genomsyra all verksamhet.
Om samverkan
Samverkan är ett ledord idag i kommunal verksamhet och uppmuntras också av kommunledningen genom
att man ordnar rådslag, koncernråd, 9-grupper, 20-grupper mm
Det finns ett positivt samarbetsklimat i Göteborg som innebär möjligheter till ytterligare utveckling. I
Göteborg är den kommunala verksamheten på väg bort från stuprörsorganisationer till förmån för ökad
samverkan. Detta påverkar också det vardagliga arbetet.
Samarbetsprojektet i Bergsjön är ett pilotprojekt avsett att komma ett steg längre i processen med utökat
samarbete över förvaltning- och bolagsgränser.
Om kulturförvaltningens roll
Varför kan kulturförvaltningen vara en motor och ha en samlande roll i det här arbetssättet?
De flesta verksamheter inrymmer kulturella aspekter, som det går att knyta an till. Kultur och konst
uppfattas som något positivt som kan förena olika verksamheter.
Nyckelord i sammanhanget är livskvalité, humanism, helhetssyn, kreativitet, innehåll och fördjupning.
Kulturförvaltningen har också en rad experter som kan bidra med sin kunskap och sina erfarenheter till
arbetsprocessen.
Om stadsdelsförvaltningen
Stadsdelsförvaltningen är expert på lokalsamhället och har en mycket viktig roll, som koordinatör,
sammankallande och som länk mellan de olika aktörerna.
Stadsdelsförvaltningen har också kontakten med medborgarna. Det är väsentligt att den kontakt som
etableras med befolkningen är varaktig och långsiktig och det kan bara de som arbetar i stadsdelen uppnå.
Om övriga förvaltningar och bolag
De övriga förvaltningar och bolag som deltar i processen är alla på något vis redan en del av stadsdelens
verksamhet. Ofta arbetar man parallellt med olika projekt oberoende av varandra. Ibland känner den ena
till vad den andre gör, men inte alltid.
Genom en ökad kunskap och ett ökat samarbete kan vi bättre ta tillvarata de befintliga resurser som finns.
Resurserna räcker också ibland längre om vi samordnar våra insatser.
De olika aktörerna besitter också en avsevärd expertkunskap som ger nya perspektiv och infallsvinklar i
arbetsprocessen. Det blir både ett lärande och ett utvecklande arbete.
Det är roligt att lära känna kolleger i andra verksamheter och få känslan av att arbeta gemensamt för staden
Göteborg och dess framtid.
3

METOD
En samarbetsgrupp bildades i mars 2004. I den gruppen fanns representanter för stadsdelsförvaltningen,
kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen, Tryggare och mänskligare
Göteborg samt Familjebostäder.
Arbetet inleddes med att vi fick en presentation av stadsdelen av stadsdelschefen Christina Börjesson, sedan
gick vi igenom den kulturpolitiska strategin och särskilt då avsnittet om kulturplanering. Hur får man in ett
kulturperspektiv i olika verksamheter i staden? Kulturförvaltningen vill finna en metod som kan användas
i alla stadsdelar. Bergsjön är en bra stadsdel att börja med. Här finns en god grund genom de tidigare
satsningar av olika slag som gjorts. Hur kan man utveckla stadsdelen ytterligare inom ramen för de resurser
som finns i ordinarie verksamhet på respektive förvaltning och bolag. Det är viktigt att tillvarata det som
redan gjorts när man utvecklar nya idéer.
Fyra områden kom att stå i fokus – Förvaltningens inre miljö, ytte miljö, kultur för barn och ungdom, samt
äldreomsorg.
Den metod för arbetet som vi använde innebar att vi först försökte skapa en gemensam bild av stadsdelen.
Vi diskuterade styrka och svagheter och gjorde en kartläggning av stadsdelens möjligheter och eventuella
brister. Arbetsgruppen genomförde också en rundvandring där vi tittade på den fysiska miljön. Vi fann
mycket bra saker men också sådant som kunde förbättras.
Efter denna första analys bildade vi mindre arbetsgrupper utifrån olika verksamheter.
En barn- och ungdomsgrupp, en grupp för äldreomsorgen, en grupp för den yttre miljön och en inre
miljögrupp, samt en grupp kring ett konstprojekt av konstnären Esther Shalev-Gerz.
Dessa arbetsgruppsmöten varvades med att den större gruppen träffades återkommande för att följa och ge
bränsle till processen.
Slutligen började en gemensam handlingsplan ta form. Denna fanns ganska länge i en preliminär version
som nu slutligen sammanställs.
Processen fick ta ganska lång tid och ibland blev det glest mellan våra möten. Det är bra att ha tålamod i en
process som den här. Vissa delar fick chans att mogna och falla på plats.
Arbetsformen visade sig vara fruktbar och gav idéer till det dagliga arbetet som gått att realisera under
resans gång.
4

DEFINITIONER AV BEGREPP
De begrepp vi använder oss av i arbetet följer de definitioner vi gjort i den kulturpolitiska strategin. Det
innebär att när vi använder vissa ord är de definierade på ett bestämt sätt
Konst
Med konst avses i detta sammanhang gestaltandet av upplevelser, erfarenheter, idéer och kunskap i
konstnärlig form inom litteratur, bildkonst, arkitektur, konsthantverk, musik, teater, dans, opera, film,
video, foto, multimedia, design, gränsöverskridande konstprojekt mm
Konstnärlig kompetens
Konstnärlig kompetens innebär att man använder den kunskap som konstnärer erhållit i sin konstnärliga
verksamhet och låter denna tillsammans med konstnärens erfarenhet verka inom ett annat område.
Förmågan till analys och det faktum att konstnären har ett utifrånperspektiv ger nya infallsvinklar och
idéer till den ordinarie verksamheten.
Kultur
Kultur definieras här som de värderingar, traditioner och livsformer som håller samman en grupp, en
befolkning eller ett samhälle i en social gemenskap. I ett demokratiskt samhälle präglas kulturen av respekt
för oliktänkande och en strävan att skapa lika möjligheter för alla.
I detta begrepp inryms förutom alla konstformer också amatörverksamhet, eget skapande, interkulturella
projekt, folkbildning, undervisning, föreningsliv, idrott m m.
Kulturell kompetens
Med kulturell kompetens avses den enskildes lust, motivation, intresse och förmåga att tillgodogöra sig och
delta i kulturella aktiviteter.
Kulturplanering
Begreppet kultur används här i en bredare definition än tidigare. Det spänner över flera fält: från de
traditionella konstformerna till media, hantverk, mode, design, idrott, stadsplanering, kulturminne, turism,
mattraditioner, nöjesliv, lokalhistoria.
Kulturplanering fokuseras på det som är kännetecknande för stadens offentliga rum och sociala liv, stadens
identitet och dess profil.
Kulturplanering kan identifiera stadens kulturella möjligheter på vitt skilda områden, från fysisk planering,
stadsbildens utformning, turism, kommunikationer, industriell utveckling, handel och marknadsföring, till
samhällsutveckling, skola och utbildning.
Betraktelsesättet överskrider gränsen mellan den offentliga och den privata sektorn, mellan olika
institutionella intressen och mellan olika professionella områden.
Kulturcertifiering
När man utvecklar ett nytt arbetssätt behövs det ibland nya redskap. I arbetet med att finna nya metoder
utvecklades en gammal tanke på att arbeta med kulturcertifiering.
Metoden är redan prövad i annan verksamhet genom miljöcertifiering och vi fick också hjälp av kollegerna
på Miljöförvaltningen med blanketter och utformning.
Tanken är att få ett instrument för att systematiskt kunna gå igenom en verksamhet på ett enkelt sätt.
Vi valde att fokusera på vissa områden inom den centrala förvaltningen: personalen och kontorsmiljön,
förskolor, skolor, kulturskolor, kultursamordnare, äldreboende och hemtjänst.
5

IDÉER OCH FÖRSLAG
STADSDELSFÖRVALTNINGEN – PERSONAL
Kultur är en viktig del i arbetet för att öka trivseln på arbetsplatsen och för att förbättra arbetsmiljön. Det
kan påverka trivsel och arbetsglädje men också ge nya perspektiv på det dagliga arbetet.
”Vy över Bergsjön” Foto Leif Palmqvist
Kulturaktiviteter i vardagen
Det redskap vi valt att använda för att arbeta med dessa frågor är kulturcertifiering som innebär att man
systematiskt går igenom ett antal praktiska åtgärder för att få struktur och kontinuitet i det här arbetet. Vi
har tagit fram en checklista som är gemensam för alla förvaltningar och bolag. Den innebär att man tar
fram både policy och plan för arbetet. Något som ligger i linje med vad stadsdelsnämnderna redan gör idag,
men inrymmer också förslag på olika aktiviteter.
Exempel på aktiviteter som ingår i checklistan:
Förvaltningen utser kulturombud (Skådebanan) på alla enheter. Kulturombuden förmedlar subventionerade
erbjudanden om biljetter till olika kulturevenemang.
Förvaltningen erbjuder all personal kulturaktiviteter som ett komplement till övriga friskvårdsatsningar.
Förvaltningen genomför årligen en personalaktivitet som omfattar all personal och där en kulturaktivitet
ingår.
Med Skådebanans hjälp arrangeras korta kulturupplevelser på förvaltningens olika arbetsplatser.
Lunchkvartar, med jazz, poesi, konstpauser mm
De anställda får tillgång till boklåda/bibliotek i lunchrummet med nyutkommen skönlitteratur med hjälp
av stadsdelsbiblioteket. Böckerna ”återvinns” till biblioteket, för utlån till allmänheten.
Personalen får en ”kulturutbildning” en orientering om det lokala kulturlivet, förvaltningens eget
kulturarbete, en introduktion till den konst som finns i stadsdelen och på förvaltningen.
Alla anställda får följa med på den lokala Walks & Talks – d v s den stadsvandring som tagits fram för
Bergsjön i samarbete med Stadsmuseet och som innefattar kulturhistoria, arkitektur, konst, lokala anekdoter
mm
6

Personal- och organisationsutveckling
Konstnärlig kompetens kan också användas som en resurs i personal- och organisationsutveckling. Rollspel
och kreativitetsövningar kan bidra till att få fram nya dimensioner i ett förändringsarbete och kan också
bidra till att skapa en positiv känsla i en arbetsgrupp. Att utnyttja andra sinnen än bara intellektet kan ge
nya och oväntade perspektiv som verkar frigörande på hela processen.
Att någon ser med nya ögon på den befintliga verksamheten utifrån ett annorlunda synsätt kan bidra till
nya förhållningssätt.
Skådebanans projekt AIRIS, (Artist in Residence) har visat att det kan var fruktbart och givande att ge en
konstnär fria händer under en period.
Inre miljö – kontorsmiljön
Samarbete kring olika ombyggnader
En samarbetsgrupp bildades med stadsdelschef, kulturansvariga i stadsdelen, fastighetsansvarig,
inredningsarkitekt, representanter för kulturförvaltningen mfl. Utgångspunkten var att införa ett
kulturplaneringsperspektiv, avseende behov, funktion, kulturhistoria, etnologi, design och konst i
planeringsprocessen. Gruppen hämtade inspiration ur projektet ”Design med omtanke” som drivs av Västra
Götalandsregionen.
Följande lokaler var aktuella för ombyggnad:
Bergsjöhus, nya lokaler för nämnd, stadsdelsförvaltning, samt socialtjänst. Gemensam reception.
Kombinerat bibliotek och medborgarkontor på andra våningen i Bergsjöns centrum.
Bergsjöskolan.
Samt en ny byggnad - Bergsjöns näridrottshall
BERGSJÖHUS – STADSDELSFÖRVALTNINGENS ARBETSLOKALER
Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön befinner sig i ett positivt läge eftersom man snart kommer att få flytta till
nya arbetslokaler och lämna de nerslitna lokaler som man arbetat i under många år.
Kulturförvaltningen har aktivt deltagit i en av de arbetsgrupper som förberett förändringen.
Det har varit en intressant och lärorik process. En positiv insikt är att genom att arbeta tillsammans med
olika utgångspunkter kan man påverka miljön och förändra den i kreativ riktning. En negativ erfarenhet är
att när vi började arbeta tillsammans var det redan mycket sent i processen. En rad beslut var redan fattade
av de arkitekter som gjort förarbetet och beställningar på mattor, belysning mm var redan gjorda. Det är
viktigt att alla inblandade är med från början. De diskussioner som förs måste vara förutsättningslösa. Då
skulle vi få lokaler som skulle se helt annorlunda ut och förmodligen vara bättre anpassade till de lokala
behoven. Nu lärde vi oss mycket av själva processen, men vissa saker gick inte att påverka så sent utan stora
kostnader.
Att arbeta med arbetsmiljön och miljön för besökare handlar mycket om inlevelse. Hur känns ett rum?
Vilken atmosfär vill vi ha? Behövs det en lugnande färgsättning i receptionen? Kan vi anknyta till andra
kulturvärldar i valet av konst och inredning? Hur värnar vi våra besökares behov av integritet när de kommer
för att söka hjälp i ett ärende. Hur går bemötandet till. Hur ska ett personalrum se ut för att man ska kunna
koppla av, äta sin lunchmat eller ha personalfest?
Det är viktigt att man gör medvetna val. Vi pratade konst, design, kvalité, ekologi men också omtanke. Det
skulle vara vackert och ekologiskt. Alla val skulle dokumenteras i en inredningspärm, för att man skulle
kunna dra nytta av det arbete som lagts ner för framtiden.
Ju tidigare man kommer in i en process, desto bättre val kan man göra beträffande inredning och konstnärlig
utsmyckning för att skapa en vacker och harmonisk helhet.
7

De förslag som kom fram i detta arbete var bland annat
Låt både den inre och yttre miljön spegla stadsdelens själ – det kosmopolitiska. Anknyt till andra mönster
traditioner. Fondtapeter i personalutrymmen av Josef Frank fick spegla både kvalité och en kosmopolitisk
tradition.
Arbeta aktivt med färgsättning och ljus för att skapa atmosfär.
Konst - Konstavdelningen hänger konst i de offentliga utrymmen som finns på förvaltningen.
Det är viktigt att skapa förutsättningar för detta med lämplig färg- och ljussättning för att konsten ska
komma till sin rätt. Om konstavdelningen är med på ett tidigt stadium är det lättare att göra ett lämpligt
urval ur den befintliga samlingen och också fundera på nyinköpt konst.
Komplettera med fotografier och annat material för att spegla den verksamhet som pågår i Bergsjön. Låt
kulturenheten fortlöpande göra vackra informationsutställningar med stora bilder som speglar pågående
verksamhet och projekt.
En genomtänkt satsning med god design på möbler, gardiner, porslin, växter ger både personal och besökare
en känsla av värde och stolthet över de nya lokalerna.
Knyt an till de möbler som av god design som förvaltningen redan äger.
Design och ekologiskt tänkande kan förenas i ett sådant synsätt. Profilpärm till kontoret där all information
samlas om de val man gör.
Om receptionens betydelse
Låt receptionen fungera som ett skyltfönster. Visualisera alla positiva projekt som pågår. Gör en väggtidning
eller en bildvägg av det som sker i stadsdelen. Kommunicera aktivt det som sker. Låt stadsdelens
kosmopolitiska karaktär avspeglas i inredningen genom föremål, val av golvmaterial mm. Ha brukarnas
behov i förgrunden. Gemensam reception för besökare till stadsdelsförvaltning och socialtjänst kräver en
genomtänkt planering och en lugn välkomnande miljö. Tillför musik, dofter och möjlighet till aktivitet för
vuxna och barn som väntar på sin tur. Möjlighet till skilda receptionsdiskar för besökare till förvaltning och
socialtjänst. Konstavdelningen hänger konst i receptionen.
Design – färgsättning, ljussättning, möbler och växter. Skapa personligt uttryck som särskiljer. Syfte att öka
den lokala självkänslan.
Historia - Stadsmuseet gör en permanent exposé över stadsdelens historia i text, foto och föremål.
Lägebeskrivning
Under arbetets gång blev det allt tydligare vilken stor betydelse det mänskliga bemötandet har för hur väl en
reception fungerar. En lösning togs fram som innebär att det finns en liten ståpulpet ute i receptionen där en
receptionsvärd direkt kan ta emot och hänvisa de besökare som kommer, utan barriärer i form av glasskivor
med mera. Ett lugnt och vänligt välkomnande kan betyda mycket för hur förvaltningen uppfattas av de som
kommer på besök i skilda ärenden.
En del idéer fick slopas på grund av att materialval redan var gjort. Det gjorde att ett förslag om golvmosaik
för att spegla en annan bildtradition (den muslimska) fick utgå. Idén om ett lekskåp föll efter kontakter med
en receptionsgrupp med personalrepresentanter som också arbetade parallellt. Väntetiden i receptionen
skulle bli alltför kort för att behovet skulle uppstå.
I personalutrymmen och konferensutrymmen kunde de flesta förslagen tillgodoses. Ett genomtänkt förslag
på möblering med en stomme av redan inköpta kvalitetsmöbler togs fram.
Processen pågår fortfarande men ser ut att kunna bli framgångsrik.
8

BIBLIOTEK OCH MEDBORGARKONTOR
Följande förslag kom fram under den gemensamma arbetsprocessen
• Låt biblioteket och medborgarkontoret bli stadsdelens vackraste rum.
• Låt lokalerna ge uttryck för en lokal självkänsla som hämtar kraft ur historien
(Stadsmuseet bistår.) Lyft fram samtidshistorien i bilder. På 1970-talet fanns s.k.
museiskåp med historiskt material på Rymdtorget. På samma sätt är det idag möjligt att
lyfta fram lokalhistorien genom bilder och föremål på olika publika platser och rum.
• Skapa ett centrum för muntligt berättande, där livsberättelser gestaltas på olika vis.
• Visa fram det positiva som pågår. Kommunicera pågående projekt på en utställningsvägg.
Åskådliggör i bild och text. Skapa en flexibel form som ständigt byts ut och förnyas.
• ”En grön värld”! Skapa inomhusplantering med krukväxter från olika världsdelar i entrén till
Medborgarkontoret. Synliggör de olika ländernas växter.
• Arbeta med medveten färgsättning, ljussättning och design.
• Utnyttja samlokaliseringen med bibliotek och medborgarkontor. Skapa ett tidningsrum med café.
• Utveckla en del av biblioteket till Barnens bibliotek.
• Satsa på läsfrämjande åtgärder som sagoläsning med sagofén Isadora, bokprat, bokjuryn m.m.
• Kan Bergsjöns bibliotek ha en särskild profil? Kosmopolitisk? Natur och trädgård? Film?
• Ordna biblioteksundervisning för skolelever på såväl Bergsjöskolan som Göteborgs folkhögskola
• Arbeta med bokförmedling till Geråshus, Bergsjöhöjd, förskolorna och stadsdelens skolor.
• Litteraturförsörjning till personal inom Individ och familjeomsorgen
Utvecklingsområden
• Arbeta med fler läsfrämjande åtgärder i samarbete med t ex Geråshus
• Utöka litteraturförsörjningen till fler verksamheter inom förvaltningen
• Arrangera familjedagar/öppet hus på biblioteket och i Bergsjöns bostadsområden
• Administrera boklådor till förvaltningens olika arbetsplatser. Bokprat i samband med att de får
välja böcker till sin boklåda.
• Utöka öppettiderna till helger och kvällar. Låt biblioteket bli stadsdelens vardagsrum och
samlingspunkt.
Lägesbeskrivning
Även här präglades den fortsatta processen av tidsbrist. När vi kom in i arbetet hade viss planeringen
redan skett och en rad förutsättningar var redan givna. Det arbete som gjordes fick ta hänsyn till detta. En
gemensam yta skapades dock i entrén för utställningar, kulturaktiviteter, information och tidningsläsning.
Ett närförråd skapades för att underlätta arbetet med utställningsmontrar, gradänger, stolar mm. Cafétanken
fick tyvärr slopas.
Biblioteket kommer att ha en profil, film och också fungera som studiebibliotek med särskilda
studiebibliotekarier (ett samarbete med Vuxenutbildningsförvaltningen och Stadsbiblioteket).
Särskilda dataarbetsplatser skapades med tanke på detta ute i biblioteket. Ett tyst avskilt studierum finns
också med i planerna.
Barnen fick en egen del i anslutning till den förskola som också finns i byggnaden.
9

Film som profilområde
Att profilera Bergsjöns stadsdelsbibliotek med film känns som en självklarhet av flera skäl.
Filmen är ett område som tilltalar ungdomar både när det gäller att uppleva film men även att använda
filmen som uttrycksform. I stadsdelen finns föreningen Kultur- och Medieverkstan som har gjort flera kända
kortfilmer såsom Min pappa gråter inte och Fotbollsspelare vid midnatt, i regi av Shaker K Taher. I filmerna
har flera av Bergsjöns ungdomar, boende och professionella skådespelare medverkat. Den sistnämnda filmen
har även visats på Göteborgs filmfestival. Kultur – och Medieverkstan har med sitt arbete tagit initiativ till
att bredda intresset för film samt satt Bergsjön som stadsdel ”på kartan”.
Filmen kan även ses som ett komplement till skolundervisningen och genom ett utökat filmutbud på
Bergsjöns bibliotek ökar det tillgängligheten av undervisningsmaterial för skolorna i stadsdelen.
Kulturenheten vill profilera biblioteket med film genom att
• Utöka filmutbudet
• Köpa litteratur som handlar om att göra film och om filmens berättarteknik.
• Öka produktionen av lokala filmer i stadsdelen i samarbete med Kultur – och Medieverkstaden.
• Filmvisning på biblioteket (lördagsmatiné)
• Ordna lokal filmfestival
Externa relationer
I den analys som gjordes inledningsvis kunde vi konstatera att mycket positivt sker i Bergsjön men sorgligt
nog, är det svårt att få ut detta budskap till allmänheten. Media väljer ofta att fokusera på de negativa
händelser som också inträffar då och då. Vi kom fram till att det var viktigt att försöka förmedla och föra
fram en mera rättvisande bild av Bergsjön till omvärlden
En viktig del i arbetet med kulturplanering är att stärka den lokala självkänslan.
Vi försökte finna olika vägar att arbeta med de externa relationerna.
Följande förslag togs fram för att åstadkomma detta:
• Informera media regelbundet om vad som sker i Bergsjön. Inte bara dagspress, radio och tv, utan
också Vårt Göteborg samt de kundtidningar som kommunala bolag och förvaltningar ger ut,
mm.
• Hjälp till att sprida boken om Bergsjön. Boken ges ut av Kultur- och Medieverkstan i samarbete
med Göteborgs folkhögskola
• Walk & Talks – skapa en egen stadsvandring för Bergsjön. Dramatiserad rundtur som lyfter fram
stadsdelens historia, konst, arkitektur, naturskönhet, filminspelningsplatser, det kosmopolitiska
mm
• Utöka konferensverksamheten: Erbjud förvaltningar, bolag och privata företag att konferera i
Bergsjön. Ge dem en guidad visning eller introduktion. Berätta om Bergsjöns tillgångar och
möjligheter men också om det som man behöver förbättra. Tänkbara lokaler är Bågskytten,
Galaxen mm. Låt boken om Bergsjön ingå i konferensavgiften samt en Walks &Talks promenad.
• På Stadsmuseet finns en lokal där externa utställare ges möjlighet att ställa ut gratis. Till
Museitorget kan besökare komma utan att betala entré. Under hösten 2004 har Bergsjöns fotoklubb
visat bilder där i samband med utställningen Staden i ungas ögon.
• Gör små ”skrytutställningar” i receptioner, väntrum, centrumbyggnaden och andra offentliga
lokaler.
10

STADSDELENS YTTRE MILJÖ
Den yttre miljön är en viktig del av stadsdelens karaktär. Gruppen gjorde en gemensam rundvandring
i stadsdelen på ett tidigt stadium i arbetet och vi kunde konstatera att den fanns både plus och minus.
Alltifrån q-märkta byggnader, vacker natur och spännanden konst till mindre tilltalande platser som
ropade på upprustning. Efter som en rad kommunala aktörer var representerade i gruppen diskuterade
vi kulturmiljö, ljussättning, trygghetsaspekter, konst och inte minst grönska och planteringar.
Kulturmiljövärden
Stadsmuseet har under en lång tid varit aktivt i Bergsjön. Det har resulterat i en rad projekt och stor
kunskap om stadsdelen.
I den pågående förnyelsen av Rymdtorget har Stadsmuseet samarbetat med Familjebostäder för att
säkerställa de kulturvärden som finns genom att flera hus har blivit q-märkta. Detta innebär bland annat
ökade möjligheter att få s.k. antikvariska bidrag vid en upprustning och att museet mer aktivt kan medverka
i arbetet.
I samband med debatten Staden i ungas ögon den 26 oktober 2004 medverkade ungdomar från BUF
(Bergsjöns ungdomsförening) och berättade om möjligheter och svårigheter till inflytande i frågor som
påverkar deras närmiljö och dem själva.
För att få en känsla för de värden som finns i stadsdelen har barn- och ungdomar fått arbeta med betongslöjd
som resulterat en utsmyckning på bland annat Rymdtorget.
Museet har även tidigare lämnat underlag för den s.k. Bergsjöpärmen med material om stadsdelens moderna
utveckling
Konstnärlig utsmyckning
Förslag kring konsten
De offentliga rummen utgör en resurs som kan utvecklas ytterligare. Det är viktigt att arbeta vidare med
den konstnärliga gestaltningen av den yttre miljön.
• Det finns redan idag inslag av offentlig konst i Bergsjön. För att öka kännedomen om den
offentliga konsten bör man göra en inventering och en presentation av den befintliga konsten.Vad
är det för ”konstnärlig bild” man får när man strövar runt i Bergsjön?
11
”På stadslantgården Galaxen” Foto: Anna Jolfors

• Lägg ut en konstvandring på Stadsdelsförvaltningens hemsida och på Kulturnätet.
• Sjöstjärnan på ny plats. Flytta skulpturen Sjöstjärnan till utrymmet framför Bergsjöskolan.
Arbeta med färgsättningen av fasaden och planteringar. Ge Bergsjön en vacker och inspirerande
entré.
• ”Bergsjön är sina invånare” Skapa ett bildgalleri utomhus. Det kan kanske placeras på
Bergsjöskolans fasad. Det skulle vara ett föränderligt bildgalleri där bilderna byts ut. Bilderna
skulle kunna vara porträtt av Bergsjöns invånare, ord som har betydelse eller barnens teckningar i
storformat. I Barcelona genomfördes ett projekt där varje invånare fick välja ut ett älsklingsord
som de skrev på dukar som hängdes från bostadshusens fönster.
• Artists in residence. Erbjud konstnärer att flytta till Bergsjön både för att bo och att arbeta.
Stadsförnyelse i stora städer som New York och London präglas ofta av att en stadsdel får nytt
liv när konstnärer flyttar in. De gör det ofta för att få tillgång till billiga och bra arbetslokaler,
men mycket positivt följer i deras spår. Genom att erbjuda konstnärer sådana möjligheter i
Bergsjön skulle stadsdelen få en vitamininjektion som kunde smitta av sig på omgivningen. Den
mångkulturella prägel som stadsdelen har borde också kunna vara en inspirerande miljö.
• En ansökan har skickats till Charles Felix Lindbergs donationsfond avseende konstnärlig
gestaltning av stråket Teleskopsgatans hållplats – Lärjeåns dalgång i Bergsjön. Ansökan avser
konstnärlig utsmyckning av ett antal strategiska platser i anslutning till entréer, i parken och
längst stråket förslagsvis skulpturer med återkommande tema samt ett antal konstnärligt
utformade planteringar. (Ansökan vilar i väntan på kommande utdelning av fondmedel)
STADSDELENS GRÖNSKA
Det är viktigt för helhetsintrycket av stadsdelen att det ser vackert och välskött ut mellan husen. Detta gäller
alla platser, såväl torg och parker som natur. Just naturen kan utvecklas så att det gestaltade innehållet blir
mer påtagligt än det blir med bara vanliga skötselåtgärder. Med en estetisk målsättning, kan en övergång
mellan parken och naturen bli en ”gestaltad natur”. Det kan ske med både traditionell konst, tillfälliga
installationer, plantering och friställande, betonande av särpräglade växter och livsmiljöer.
Även ytor som bara blivit över kan, om man slutar se på dem som bara restytor, få ett vackert och
uppseendeväckande uttryck. Ett exempel på detta skulle vara att man i stråket Teleskopgatans hållplats
till Lärjeåns dalgång gjorde vägen upplevelserik och inte bara till en transportsträcka. Här finns klart
uppdelade zoner/funktioner – hållplatsen, parken, gatans entré och slut och naturen – som kan smyckas
och utformas till ett kulturstråk.
Växter har, förutom sin skönhet och avspegling av årstiden, ett kulturhistoriskt och biologiskt värde. Genom
att arbeta medvetet med växter och med hjälp av dessa skapa speciella karaktärer åt olika platser, kan både
konstnärliga, estetiska och pedagogiska värden uppnås.
Att röra sig genom och mellan platser med en stark egen identitet, berikar upplevelsen mycket i förhållande
till att bara gå genom ”grönska”. Att samla växter och föremål med ett specifikt geografiskt ursprung är
ett sätt att uppnå sådana effekter– pinjeberget, rosenträdgården, krukslätten. Ett annat är att renodla
funktionen – torget, bouleparken, stranden.
Att låta växter och konstverk samverka är ett ganska ovanligt sätt att arbeta på. Men att ge funktionella
detaljer som spaljéer, bänkar, markbeläggningar och lekplatser en konstnärlig utformning, skulle kunna
sambefrukta bägge aspekterna.
I Bergsjön omges alla byggnader av svenska träd, både runtom och mellan husen. Många av Bergsjöns
invånare har helt andra minnen av skog och träd. Därför ska vi nu försöka plantera några främmande
arter, som kan ge ett igenkännandets glädje till många. Alla hör hemma i den subtropiska regionen, men
är så härdiga att de ändå överlever i södra Sverige. De har speciella kvaliteter vad det gäller blad, blommor,
grenverk och frukter.
12

Det är:
• Brokbladig asklönn, Acer negundo ´Flamingo`, är ett litet träd med ett bladverk som är både
grönt, rosa och vitt. (Nordamerika – t o m Norra Guatemala)
• Gudaträd, Ailanthus altissima, blir 10 meter högt och har parbladiga löv som blir minst en
halvmeter långa. Ibland utvecklas långa rödaktiga och vridna frukter, men det är egentligen de
jättelika bladen som är den stora kvalitén. Vintertid är det grova grenverket mycket karaktärsfullt
och vackert med sina bruna stora bruna bladknoppar. (Kina)
• Äkta kastanj, Castanea sativa, kan bli 15 meter hög. Den har vackert blankgröna blad och
frukterna är utsökta i sitt ljusgröna tofsiga hölje. (Syd- och östeuropa)
• Valnöt, Juglans mandschurica, har , precis som Gudaträdet, ett ståtligt vinterutseende.
Det blir 10-15 meter högt och har jättestora parblad. Sent på hösten mognar de goda valnötterna och
bladen blir honungsgula. (Sydeuropa, Asien, växer vild i balkan, inre Asien, Kaukasus)
• Magnolia, Magnolia loebneri ´Merrill`är ett litet träd, som blommar på bar kvist med kritvita,
doftande blommor på våren. (Japan)
Charles Felix Lindbergs donationsfond donerade 20 000 kronor till finansiering av fem träd från den
subtropiska regionen. Träden är avsedda att planteras i randen av ängen i parken.
Ytterligare förslag angående grönskan
• Arbeta ihop med bostadsföretagen om rabatter med tema-plantering med växter typiska för olika
världsdelar.
• Utveckla fickparker, kolonilotter, rabatter och fler sinnenas trädgårdar
• Teleskopgatan behöver en allmän upprustning – även entrén mot Lärjedalens trädgårdar och
spårvagnshållplatsen.
• Utveckla torghandeln och gör torgen till mötesplatser
13

Ljussättning mm
Kommunen har rustat upp belysningen på primära gångstråk. Gammal belysning har bytts ut mot ny.
Under 2005 kommer Vattentornet att ljussättas. Vattentornet betraktas som något av ett landmärke för
Bergsjön.
Kommunen har genomfört en röjning av buskage och placerat ut nya parkbänkar i stadsdelen..
STADSDELSFÖRVALTNINGEN: BARN OCH UNGDOM
Barn- och ungdomsverksamheten är redan idag en utvecklad verksamhet.
Mycket aktiviteter pågår redan i stadsdelen. Samarbete pågår mellan konstnärer, skolan, och Trafikkontoret
kring spårvagnshållplatserna i syfte att utsmycka dem med betongkonst.
Kulf och Kulis är aktiva nätverk som bedriver ett intensivt arbete med olika aktörer i stadsdelen, däribland
biblioteket i olika projekt såsom temalådor, sagopåsar, och det nu avslutade projektet Listiga räven mm
Verksamheten när det gäller barn och ungdom är starkt decentraliserad och bedrivs på många håll i
förvaltningen. Kultur i skolan sorterar under kulturenheten. Kulf, Kulis, kulturskola och fritidsverksamheten
sorterar under verksamhetsområdet förskola – skola. Föreningsverksamheten är organiserad i en egen
avdelning för sig. De ansvarar för ”Pröva på verksamheten” i samarbete med skolan samt utbildning av
ungdomsledare och har en mycket viktig funktion.
Den decentraliserade organisationen gör det svårt att få ett helhetsperspektiv på den verksamhet som vänder
sig till barn och ungdom. Kulturverksamheten skulle tjäna på att samordnas under kulturenheten. Det
skulle bidra till att verksamheten blev tillgänglig för alla och de aktiviteter som genomförs blir jämnare
fördelad bland de unga i Bergsjön.
Det är viktigt att ta fram en särskild kulturplan för barn och unga.
Satsningen på barnkultur är stor och omfattande men målgruppen unga vuxna i åldern 16-25 skulle behövas
lyftas fram och erbjudas mer kulturaktiviteter.
I handlingsplanen har vi valt att lyfta fram mycket av det som redan görs för att synliggöra det också i detta
sammanhang. Planen inrymmer dock förslag på nya aktiviteter.
Kultursamordnare, förskola, skola samt kulturskola deltar i kulturcertifieringen.
Under arbetsprocessen blev det möjligt att utveckla generella checklistor som också går att använda i övriga
stadsdelar. Checklistorna i sig innebär en metodutveckling inom respektive område.
KULF
Pågående aktiviteter
• Lån av böcker och tema/sago/rytmiklådor
• Sagostunder på biblioteket
• Teater – och musikföreställningar samt inköp av serier
• Prova på i förskolan – verksamhet (cirkus)
• Förskolans dag
• Inköp av reproduktioner från konstmuseet (bildbanken) och utlån till förskolorna
14

KULTURSKOLAN
Pågående aktiviteter
• Rytmik för alla åldrar upp till årskurs 9
• Undervisning i ämnen som musik, drama, bild, dans samt ensembleundervisning.
• Körsång
• Konsertverksamhet, uppvisningar och vernissager
• ”pröva på” verksamhet och instrumentdemonstration
• Kulturskola för vuxna
• Kulturskolornas dag i Slottsskogen
• Musik/kulturskolornas dag på Liseberg
• Musik/kulturskoleläger
• Sommarunderhållning för barnen i Bergsjön
Förslag på nya aktiviteter för förskola och kulturskola
• Stadsvandringar (museilektioner) med barn för barn
• Vänskapsklasser – elever åker till varandras stadsdelar.
• IDM - aktiviteter ( internationell dans och musik)
• Lördagsöppet på biblioteket
• Satsa mer på filmen i samarbete med Kultur- och Medieverkstan i Bergsjön som gjort flera
uppmärksammade kortfilmer med såväl amatörer från Bergsjön som ”kändisar”.
• Kulturskolan möter andra kulturskolor
Förutom stadsdelens verksamheter såsom förskolor, skolor och äldreboenden samarbetar kulturskolan med
en rad andra aktörer: Bergsjöhöjd, Bergsjöns kyrka, Angereds gymnasium, Broströmsgården (ett hem för
multihandikappade barn i Örgryte) Änggårdens hospis, och Montessoriskolan Casa m. fl.
• Bergsjöskolan, FöreningsForum och Familjebostäder anordnar ett antal aktiviteter under sommaren -
Sommarjobbarna och Famboleken, vars syfte är att skapa meningsfulla aktiviteter för barn/
ungdomar under sommaren.
• Kulturförvaltningens sommarunderhållning genomför sina första program i Bergsjön sommaren
2005 med Riksteaterns föreställning Loranga, Masarin och Dartanjang som ges två gånger
på samma dag på Rymdtorget och Galaxen. Föreställningarna genomförs i samarbete med
FöreningsForum och Familjebostäder.
Skolan och kulturmiljön
Forntidspromenader och visningar ”i fält” har funnits sedan lång tid, men sedan tre år finns åter igen
möjligheter för skolor att delta i olika tematiska projekt i sin egen stadsdel. En särskild satsning har gjorts på
det man kallar ”modern hembygdspedagogik”, där målsättningen är att väcka ett ökat engagemang kring
utformningen av den egna närmiljön och större insikt om sin egen roll för stadsdelens framtid.
Stadsmuseet arbetar för att projektet Museet som läromiljö inom SFI skall bli en del av den ordinarie
verksamheten. En SFI-grupp från Bergsjön ingår i projektet.
15

I samband med den s.k. Storstadssatsningen inleddes samarbete med flera skolor i Bergsjön som resulterade i
olika samverkansprojekt. Solbackeskolan har adopterat sin närmiljö Solbackeskolans grannskap i gränslandet
mellan land och stad inklusive Rymdtorgets spårvagnshållplats, vars utsmyckning man har gjort. Agenda
21 har på samma sätt arbetat med flera andra skolor som har varit med i förnyelsen av olika lokala torg.
Utvecklingsområden
• Hållplatsen på Galileis Gata
• Barnen tar de äldre med på utflykt och visar dem t ex betongplattorna.
• Skapa en slags SDN Bergsjön-låda i skolan.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN: ÄLDREOMSORGEN
Äldreomsorgen har mycket aktiviteter som pågår. De olika äldreboenden som finns i Bergsjön är mycket
aktiva när det gäller att skapa aktiviteter för de äldre. Arbetet med kulturplanering för äldreomsorgen
har generat ett rikt idéflöde som förhoppningsvis inte bara kommer Bergsjön till godo utan också övriga
stadsdelar i Göteborg. Inspiration har hämtats från samarbetet med den engagerade personal som arbetar i
Bergsjön och som med stor entusiasm deltagit i arbetsprocessen. Ur arbetet med äldreomsorgen utvecklades
de första checklistorna för kulturcertifiering.
Idag finns det aktivitetsansvariga på de äldreboenden som finns i Bergsjön. De är också kulturombud och
ingår i VOFF-nätverket, det nätverk som finns för äldreomsorgen.
Arbetet i Bergsjön har också genererat ett förslag till kompetensutvecklingsplan med kulturperspektiv för
personal i äldreomsorgen i hela Göteborg med tyngdpunkt på hemtjänst och träffpunkter som planeras att
genomföras 2006.
PÅGÅENDE VERKSAMHET SAMT NYA FÖRSLAG
GERÅSHUS
Pågående aktiviteter
• Sångstund en gång i veckan i samarbete med Kulturskolans sångpedagog
• Luciafirande i samarbete med förskolan
• Matlaget
• Promenader till Galaxen
• Utflykt till Grötö
• Gudstjänst med kyrkkaffe,
• Sinnenas trädgård och trädgårdsarbete
• Midsommarstång, dans och underhållning
• Alla högtider firas
• Pubafton och söndagscafe
• Räkaftnar eller annan trevlig matstund
• 3 olika bakgrupper
• Allsång
• Gympa
16

• Semester på Grötö, en vecka på sommaren
• Högläsning ur Metro varje dag
• Vävning/handarbete
• Minnesträning – ordspråksbingo och frågebingo
• Bingo och pokerspel
• Teaterbesök
• Videofilmsvisning
Utvecklingsområden
• Relationerna mellan unga och gamla t ex med lässtunder där mellanstadiebarn läser för de äldre.
• ”Se staden i äldres ögon”
• Samarbetet med assyriska föreningen med t ex vävkurser och matlagning.
• Arbetet med volontärer
Geråshus har kulturombud och ingår i nätverket Voff. Nätverk för kulturombud i äldreomsorgen.
Speldags
Speldags kommer till Geråshus varje vecka.
Under året har samarbetet mellan Speldags och Geråshus intensifierats.
Testpublik
Geråshus invånare har blivit Speldags testpublik: De innebär att de får pröva på nya inslag före alla andra
inom musik, rytmik, Voffbio mm. Ny musik testas på försök t ex tango och bossanova. Rytmik kommer
också att ingå som en del av utbudet.
Utställningsarbete
Samarbete pågår med Stadsmuseet. Under tre tillfällen kommer Marie Nyberg från museet ut till Geråshus
för att prata, lyssna och fråga om fritid – arbete inför en utställning. Genom ett samtal i grupp bidrar de
gamlas minnen och tankar med information till utställningen.
Lägesbeskrivning
Speldags fortsätter att testa olika artister på Geråshus.
Samarbetet med Stadsmuseet är färdigt.
Samarbete pågår med Tryggare och Mänskligare stad kring ett projekt som handlar om att bli förberedd på
att möta äldre och deras anhöriga från andra kulturer. Tryggare och mänskligare stad har också varit ute
och pratat om trygghet för äldre på Träffpunkter. Detta skulle också kunna ske i Bergsjön.
17

BERGSJÖHÖJD
Speldags kommer till Bergsjöhöjd varje vecka. De boende önskar sig lite mer modern musik, Gästerna på
Bergsjöhöjd de sk Herrarna på Höjden har också blivit testpublik.
Pågående Aktiviteter
• Bingo
• Danskvällar
• Svenska och finska kyrkan
• Grillning
• Poängpromenad
• Elever från Kulturskolan besöker
• Utflykter
• Videovisning med kaffe å nybakat
• Målning
• Sy
• Vävning
• Fotomontage
• Laga kläder.
Träffpunkt
Speldags besöker även Teleskopsgatans Träffpunkt var 14: e dag.
Övrigt
• Skapa en slags SDN Bergsjön låda, både på äldreboende och i skolan.
BONUS
Konstens plats – ett konstprojekt i Bergsjön
Konstnär Esther Shalev-Gerz
Det som hittills behandlats i den här rapporten har varit vardaglig verksamhet som
finns representerad i kommunens ordinarie arbete men som kan förmeras genom
samverkan. Men… ibland vill man göra något mer. Att spänna bågen ytterligare…
I ett tidigt skede av kulturplaneringsprojektet i Bergsjön fördes tanken fram på att skapa ett särskilt
konstprojekt. Tryggare och mänskligare Göteborg hade via kontakter med kulturföreningen BOB diskuterat
tankar på ett internationellt kulturhus i Bergsjön. Ett sammanträffande ordnades med BOB och konstnären
Esther Shalev-Gerz. Ur detta möte föddes idén att genomföra ett konstprojekt i Bergsjön.
”Det som jag kan erbjuda är min distans, det faktum att jag inte hör hit.” (Citat från konstnären under en
diskussion med lokala kulturarbetare i Bergsjön våren 2004) Det finns en mytologi om Bergsjön som
någonting fattigt och kraftlöst, det är den myten vi borde undersöka och kanske ”avslöja”. Hur kan vi få
18

mytologin ”att arbeta för en förändring”?
Esther Shalev-Gerz är en konstnär med stora delar av världen som arbetsfält. Hon arbetar intensivt med
teman som stadsförnyelse, historia, minne och berättelser.
Konst kan vara en effektiv del i förändringen av livet i en stad .
Esther Shalev-Gerz bor i Paris och är för närvarande professor på Konsthögskolan Valand.
Under våren 2005 arbetade Ester Shalev-Gerz med en förstudie för projektet.
UTDRAG UR ESTHER SHALEV-GERZ PROJEKTFÖRSLAG
Var finns konsten?
Och hur förändras vår konstsyn då vi inser att ett konstverk får sin karaktär av den kontext och det rum
där det finns?
Min avsikt med det nu aktuella projektet är att ifrågasätta den västerländska berättelsen om konstens plats
såsom en autonom sfär.
För att se och uppleva konst i vårt samhälle måste människor lämna sina livsrum och begagna sig av de
främmande, stundtals kränkande koder som krävs i ”konstvärlden”.
Startpunkten för mitt projekt är att vinna insikt i och beskriva konstens plats i olika traditioner, utifrån de
synsätt som människor med olika kulturell bakgrund har.
Jag var inbjuden till Bergsjön för att träffa en grupp lokala konstnärer och aktivister som kallar sig för Bob.
De mobiliserade människor för idén att bygga en konsthall för de boende i sin stadsdel.
Inbjudan till Bergsjön satte fart på tankarna: Var verkligen konstens plats identisk i alla samhällen?
Bergsjön är en plats med många (im)migranter där jag har tänkt mig att från ett femtiotal personer med olika
ursprung samla in personliga minnen och tankar om var konstens plats finns i DERAS ursprungskultur
och hur de integrerar konsten i sina nuvarande liv och rum, i synnerhet nu i en svensk kontext.
Den kulturella mångfalden skulle på så sätt göra området till platsen för en omförhandling av konstens
plats.
Att samla in bergsjöbornas tankar om konstens plats i deras liv är också ett sätt att överlämna ett ansvar till
dem för att gestalta deras omedelbara omgivning i enlighet med sina idéer.
Konst utövas också, och är närvarande, i människors hem. Den är någonting universellt, någonting
som ingår i alla delar av mänsklig aktivitet – i lek, kokkonst, sång, hantverk, trädgårdsskötsel. Jag vill få
människor att definiera var någonstans det är som konsten äger rum just för dem.
Mitt försök är att samla in skilda idéer om konstens plats från olika kulturer. Bergsjöborna kommer här att
kunna lämna förslag som eventuellt också kan ge idéer till en förändring av deras livsmiljö. Jag kommer
att samarbeta med studenter från en konstskola och en arkitekturskola för att omvandla idéerna till en
modell.
En viktig beståndsdel av mitt projekt är deltagarperspektivet: istället för att påföra mina egna, redan träffade
konstnärliga val på andra människor är det min tanke att detta konstverk ska framträda bit för bit genom
mitt samspel med dem som bidrar till det.
För att åstadkomma detta är det viktigt att man inte startar i ett färdigt koncept. Jag vill inleda en process
där hela det känsliga samspelet mellan människor och de idéer som föds i samspelet bildar grunden för det
nya verket och skapar nya förutsättningar för konstens plats.
Lägesbeskrivning
Under våren har Esther Shalev-Gerz arbetat fram ett projektförslag varur ovanstående textavsnitt är
hämtade. Flera förvaltningar och bolag kommer att samarbeta med finansiering och annat stöd till projektet.
19

Förutom Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön, Tryggare och mänskligare Göteborg, kulturförvaltningen är
också Familjebostäder en mycket aktiv part. Elever från Valands konsthögskola kommer att delta i arbetet.
Projektet får också stöd av Statens kulturråd.
En styrgrupp kommer att inrättas med representanter för ovanstående parter. Kulturföreningen BOB ingår
också i styrgruppen. En administrativ koordinator kommer att finnas på Kulturförvaltningen.
Projektet är planerat att starta till våren och kommer att pågå under ett år.
Projektet får stöd från Framtidens Kultur för dokumentation och utvärdering.
AKTÖRER OCH FÖRENINGAR I BERGSJÖN
• Samarbeta med de aktörer som redan finns i Bergsjön
KULTURFÖRENINGEN BOB
Aktiviteter
• Anordnar kulturkvällar i samarbete med stadsdelens föreningar.
Utvecklingsområde
• Bygga det Internationella kulturhuset i Bergsjön
BERGSJÖNS KULTUR – OCH MEDIEVERKSTAD
Föreningen arbetar med tre inriktningar: film, radio, bok och tidningsutgivning.
Aktiviteter
• Filmproduktioner som 58:an Bergsjön och Min pappa gråter inte. Ett samarbete mellan Kultur
– och Medieverkstan och Bergsjöskolan.
• Filmutbildning i samarbete med bland annat Bergsjöskolan
• Filmvisningar
• Närradioproduktion av aktuella ämnen som t ex EU-valet.
• Bokproduktion, Boken om Bergsjön – ett samarbete mellan Kultur – och Medieverkstan,
Göteborgs folkhögskola och SDN Bergsjön.
20
Bergsjöbadet

Utvecklingsområden:
• Vill arbeta mer aktivt med ungdomar och utveckla Radar 72 som en viktig mötesplats och ett
kulturellt centrum.
• Utveckla kurserna i att skriva manus, göra film och radioproduktion
FAMILJEBOSTÄDER
Aktiviteter
• Familjebostäder stödjer och medverkar genom att ingå avtal som sponsrar en förenings
verksamhet och genom att hyra ut lokaler
• Bergsjöskolan och Familjebostäder anordnar ett antal aktiviteter under sommaren -
Sommarjobbarna och Famboleken, vars syfte är att skapa meningsfull aktivitet för barn/
ungdomar under sommaren.
Utvecklingsområden
• Utveckla ett nära samarbete med föreningar i t ex miljöarbetet.
• Finna lokaler/byggnader för föreningar att mötas i.
• Temaplanteringar vid husen.
SVENSKA KYRKAN, BERGSJÖN
Aktiviteter för vuxna
• Café korsningen
• Café 104
• Psalmtoppen
• Gudstjänst och samtal på Geråshus
• Mat och Prat
• Bibelsamtalgrupp
Aktiviteter för ungdomar
• Hörnan – Fritidsgård
• Club Z
• 18+
• Lunarstormgrupp
• Musikundervisning
Aktiviteter för barn
• Söndagsskolan
• Barnsång 0-5 år
• Musik och pyssel 6-12 år
• Musikundervisning
21

ÖVRIGA FÖRENINGAR/ AKTÖRER I STADSDELEN…
ACOS kongolesiska föreningen (musik, dans, kultur)
Afghanska föreningen (fritid, kultur, hemspråk)
Ankkurit ( matlagning, gymnastik, handarbete)
ANTOFOGASTA (dans)
Assyriska Kultur föreningen i Bergsjön (idrott, kultur, samhällsfrågor)
Bergsjöns finska förening (cirkus, kör, vävning, sömnad,
dans, volleyboll, innebandy)
Bergsjöns Närradioförening
Bergsjöns Somali kommitté
Fotoklubben NYANS
Föreningen Galaxen (öppen gårdsverksamhet, café,
minilantgård)
Glätan /odlingsförening (koloniträdgårdsodling)
Göteborgs Folkhögskolor (studieverksamhet, fortbildning)
Irakiska kvinnoföreningen
Irakiska kulturhuset (teater, dans, musik)
KIRIAKA (musik)
Kulturcentrum (Studiecirkelverksamhet, teater, musik,
dans)
Kurdiska kvinnoföreningen (musik, dans)
Sirius Örtagård Foto Lars Wiklund
Kvinnocenter
Kvinnofolkhögskolan (studieverksamhet)
Makedonska ortodoxa församlingen (kontaktverksamhet)
Romani Kulturförening (musik, dans, kultur)
SISU (idrottens studieförbund)
Studiefrämjandet (studieverksamhet)
SV (folkbildning)
Svarta Safirer (musik, kultur, teater)
Studieförbundet ABF Norra stadsdelarna (studieverksamhet)
PRO (studiecirklar, resor, bingo)
22

SLUTORD
Det har varit en spännande resa så här långt.
Den hade inte varit möjlig utan en rad människor som medverkat i projektet.
De har bidragit med sitt engagemang och sin idérikedom.
En del har varit med under en kort tid, andra har följt med på hela resan.
Jag tror att alla vi som varit delaktiga har lärt oss nya saker och också haft roligt under tiden.
Ett stort tack till alla som medverkat!
Christina Hjorth, Kulturutvecklingschef, Kulturförvaltningen
De som medverkade i arbetet var:
STADSDELSFÖRVALTNINGEN I BERGSJÖN
Christina Börjesson, stadsdelschef
Lars Nordlander, verksamhetschef kansli/medborgarservice
Marie Nyman, chef för kulturenheten, kordinator och lokal projektledare i Bergsjön
Marianne Hermansson, miljö- och samhällsplanering
Stina Hall Hellqvist, informatör
Eva-Lotta Wiström, aktivitetsansvarig, Gerås hus
Kaarina Sundberg, enhetschef, Äldre och funktionshindrade
KULTURFÖRVALTNINGEN
Urban Ward, chef för Enheten för fri konst och kultur
Andreas Roth, projektledare, Konstavdelningen
Henriette Ousbäck, verksamhetsansvarig, Konstavdelningen
Ann Hatteböl,verksamhetsansvarig, Barn- och ungdomskultur
Mie Svennberg, arkitekturkonsulent, Barn- och ungdomskultur
Lisa Östman, Stadsmuseet
Anna Brorson, verksamhetsansvarig Speldags
Tarja Häikiö, planeringsledare Barn- och ungdomskultur
Christina Hjorth, kulturutvecklingschef, projektledare för kulturplaneringsprojektet
Ann Bergström/Nils Tengdahl förde protokoll vid de möten som hölls
Stina Thiselius/Madelene Hellström, praktikanter på informationsavdelningen
PARK- OCH NATURFÖRVALTNINGEN
Eva Glader, landskapsarkitekt Utvecklingsavdelningen
STADSBYGGNADSKONTORET
Kristina Hulterström, planarkitekt
TRYGGARE OCH MÄNSKLIGARE GÖTEBORG
Borghild Håkansson, projektledare
Nélida Beccera, kulturfrågor
FAMILJEBOSTÄDER
Agneta Kores, vd
Åsa Mohlin
Elna Hansson, boendekonsulent distrikt Bergsjön/centrum
Helena Mehner, informationschef
23