Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Läs boken online - Centrum för Välfärd efter Välfärdsstaten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Personalökningar<br />
Det finns ett annat skäl till att inte omedelbart kasta mer pengar över<br />
sjukvården. Trots allt tal om besparingar har vården i dag fler<br />
läkare och sjuksköterskor än någonsin. Institutet <strong>för</strong> hälso- och<br />
sjukvårdsekonomi, IHE, konstaterar att ”den svenska sjukvården<br />
har expanderat i snabb takt. Mellan 1970 och 1990 mer än <strong>för</strong>dubblades<br />
antalet sysselsatta i sjukvården. Antalet läkare ökade<br />
med 126 procent och antalet sjuksköterskor med 156 procent.” 1<br />
Under 1990-talet har dessa personalkategorier ökat ännu<br />
mer. 1995 var antalet läkare 27 000, att jäm<strong>för</strong>a med 24 000 år<br />
1990 och 9 800 år 1968. För sjuksköterskorna är talen 94 600<br />
(1995), 89 200 (1990) och 29 600 (1968).<br />
Visserligen har antalet undersköterskor och -skötare reducerats<br />
under 1990-talet, ner till en nivå som i mitten på 1970-talet.<br />
Men den ändrade personalmixen <strong>för</strong>klaras av en ändrad vårdstruktur,<br />
där vårddagar inom korttidsvården har minskat och<br />
medelvårdtiderna sjunkit. Detta som en effekt av nämnda<br />
utveckling av behandlingsmetoder, där patienter inte längre<br />
behöver skrivas in och ligga över i slutenvård. Om patienterna<br />
kan opereras över dagen, minskar arbetsuppgifter <strong>för</strong> omsorg<br />
om patienterna.<br />
I jäm<strong>för</strong>else med Danmark, Storbritannien och USA konstateras att<br />
Sverige ligger bra till vad gäller tillgång på läkare och sjuksköterskor<br />
per 1 000 invånare. Bortsett från USA har Sverige den<br />
högsta sysselsättningen inom sjukvårdssektorn (i och <strong>för</strong> sig<br />
inräknat <strong>för</strong>valtnings- och administrativ personal) av dessa länder.<br />
I andelar av BNP är avståndet mindre, främst på grund av<br />
att läkare och sjuksköterskor är betydligt sämre betalda i Sverige<br />
än annorstädes. Detta som ett resultat av ”generella <strong>för</strong>delningspolitiska<br />
strävanden på den svenska arbetsmarknaden, inte<br />
1. Personalresurser i svensk sjukvård, 1996<br />
39
Change language