Vidarkliniken 2009

Vidarkliniken 2009 

V IDARK LINIK E N 

EN UNIK KOMB INATION AV SKOLME DICIN 

OCH ANTR O P O S OFIS K LÄKEKONS T 

Verksamhetsrapport 

Stiftelsen Vidarkliniken

Innehållsförteckning 

Vidarkliniken – en unik kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst 4 

Vårdutveckling 4 

Slutenvård 5 

Öppenvård 6 

Vidarklinikens avtal och ekonomi 7 

Bemanning och rekrytering 8 

Utbildning 9 

Forskning och utveckling 9 

Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 10 

EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken 14 

Patientstatistik 19

4 Vidarkliniken – Verksamhetsberättelse 2009 

Vidarkliniken – en unik kombination 

av skolmedicin och antroposofisk 

läkekonst 

Vidarklinikens ändamål är att utan vinstsyfte bedriva 

hälso- och sjukvård baserad på en kombination av 

skolmedicin och antroposofisk läkekonst. 

Vidarkliniken ska dessutom bedriva vetenskaplig 

forskning och utbildning med inriktning på antroposofisk 

medicin och behandling. 

Vidarklinikens kompetensområden 

Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus 

och bedriver somatisk specialistvård och rehabilitering, 

samt palliativ vård främst för cancerpatienter. 

Kliniken driver dessutom en antroposofisk integrativ 

vårdcentral i Järna. 

Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade 

och ger vård där konventionella metoder 

och vårdformer integreras med antroposofiska mediciner, 

konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. 

En del i behandlingen består av antroposofiska 

mediciner för vilket Vidarkliniken har regeringens 

särskilda tillstånd. Vården på Vidarkliniken utgår 

från en helhetssyn på människan som innebär att 

man ser hur kroppsliga, själsliga och existensiella/ 

andliga aspekter påverkar varandra i hälsa och sjukdom. 

Medicinsk profil 

Vidarkliniken har totalt 74 slutenvårdsplatser, men 

det är inte möjligt att utnyttja fler än 54 platser med 

dagens krav på enkelrum, samt särskilda arbetsmiljökrav. 

Under 2009 har kliniken utnyttjat cirka 36 

platser. Antalet inkommande remisser är fortfarande 

stort. Under året har en förskjutning skett från 

cancerrehabilitering och smärtrehabilitering till 

medicinsk rehabilitering. Liksom tidigare år har de 

flesta patienter som remitteras till Vidarkliniken flera 

diagnoser och en förskjutning mot andra diagnoser 

har skett, vilket är en av förklaringarna till denna 

förändring. Smärtrehabilitering för patienter med 

bl a fibromyalgi och reumatologiska sjukdomar, 

cancerrehabilitering och stressrehabilitering är fortsatt 

stora vårdtyper i Vidarklinikens verksamhet. 

Utöver avtalad sluten och öppen vård finns Vidarklinkens 

vårdcentral med ca 6000 listade patienter. 

Vårdutveckling 

Hela organisationen 

Under hela år 2009 har det pågått ett intensivt och 

målmedvetet arbete med att vidareutveckla organisationen 

på Vidarkliniken. Syftet är att skapa en decentralisering 

av hela verksamheten och bl a införa 

teamarbete. Målet är att göra arbetet effektivare 

genom att besluten fattas där kompetensen finns. 

Alla stödfunktioner har fått en ansvarig chef. Varje 

vårdavdelning har ett ledarpar, alltså två ansvariga 

chefer, bestående av en läkare och en sjuksköterska. 

Dessa leder teamet där alla behandlare och terapeuter 

på respektive vårdavdelningen ingår. Avdelningscheferna 

bildar tillsammans ledningsgruppen. I ledningsgruppen 

fattas bara sådana beslut som rör hela 

verksamheten övergripande. Där följs också arbetet 

på avdelningarna genom regelbunden rapportering 

av pågående projekt. Rådgivande till ledningsgruppen 

är Medicinska rådet – ett forum för vård cheferna 

vars syfte är att uppdatera och samordna den medicinska 

kompetensen. 

Vården 

Eftersom utvecklingsarbetet har tagit sin utgångspunkt 

i kärnverksamheten genomfördes en uppdatering 

av vårdprogrammen. Varje vårdavdelningsteam 

äger sitt vårdprogram och ansvarar för genomförande 

och uppföljning med stöd av kvalitet- och utvecklingsavdelningen. 

Under året har två vårdprogram 

för slutenvården och två för öppenvården uppdaterats 

och implementerats. Fortsatt arbete pågår med 

uppdatering av fler vårdprogram. 

Kvalitetssystemet 

En processkartläggning av hela verksamheten, med 

stöd av ett webb-baserat modelleringsverktyg, har 

också genomförts i syfte att identifiera förbättringsområden. 

Ett konsultföretag, anlitades för att stödja 

denna process. Detta är en nödvändig del i vidareutvecklingen 

av kvalitetssystemet och därför har 

programvaran köpts in och fyra medarbetare utbildats 

till sk modellörer. 

Vårdutvecklingsprojekt 

Ett projekt som syftar till att följa upp effekten av vårdprogrammen 

har initierats. Uppföljningen kommer 

att sträcka sig över en längre tid på 2 till 3 år. I samarbete 

med Forskningsenheten ska relevanta mätmått 

tas fram. Avsikten är både att mäta effekten för 

patienterna och att få fram underlag för beräkning 

av hälsoekonomiska effekter.

Slutenvård 

Medelbeläggningen i Slutenvården har under 2009 

varit drygt 35 patienter per dygn för hela året. 

Under 2009 har 98% (2008: 96%) av totalt 

12 169 vårddygn (2008: 11 663 vårddygn) och 97% 

av (2008: 93%) av 672 vårdtillfällen (2008: 649 vt) 

finansierats av landstingen. Fördelningen av betalningskategorier 

framgår av tabellen nedan: 

Fördelning av betalningskategorier 

Kategori Vård Andel Vård- Andel 

tillfällen VT dygn Vårddygn 

Landsting 650 97% 11 931 98% 

Privat 8 1% 69 1% 

Fond 7 1% 61 1% 

Försäkringsbolag 3 0% 56 0% 

Utland 3 0% 45 0% 

Övriga 1 0% 7 0% 

Summa 672 12169 

Andelen patienter som privat eller via fond finansierar 

sitt uppehälle på Vidarkliniken har fortsatt att 

minska liksom antalet patienter från utlandet. 

Under 2009 har remissflödet varit stort med ett 

ökande antal remisser från bl a Landstinget i Östergötland 

och Västra Götalandsregionen. I slutet av 

året skedde förhandlingar om nytt avtal inför 2010 

med Landstinget i Sörmland. Regelbundna uppföljningar 

har skett tillsammans med övriga landsting 

med avtal. 

Slutenvården har under 2009 disponerat tre 

vårdavdelningar: 

Avd 1 med 24 sängplatser där i snitt 17 vårdplatser 

använts. Avdelningen har huvudsakligen haft patienter 

med diagnoserna fibromyalgi, kronisk smärta 

och patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. 

Trots en viss omsättning av läkare har avdelning 1 

kunnat upprätthålla en hög beläggning. Inte minst 

tack vare en kontinuitet hos det övriga teamet och 

de vårdansvariga. 

Avd 3 har 13 sängplatser i 9 rum och har i snitt 

använt 9,2 platser och vårdperiodens längd har varierat 

mellan 2-3 veckor. Avdelningen har i huvudsak 

haft palliativa patienter samt patienter med cancer 

i rehabiliteringsfasen. Under året tillträdde en ny 

ansvarig avdelningssjuksköterska och två byten på 

läkarsidan ägde rum. 

Vidarkliniken – Verksamhetsberättelse 2009 5 

Avd 4 har 13 sängplatser i 9 rum där i snitt 9,5 

platser använts. Avdelningen har i huvudsak haft 

patienter med utmattningssyndrom, men även övriga 

patientgrupper (se avdelning 1). Situationen på 

avdelning 4 har präglats av en stabil personalgrupp 

med marginell sjukfrånvaro. Liksom de andra vårdavdelningarna 

arbetade avd 4 intensivt med utveckling 

av nya vårdprogram och teamarbete under hösten. 

Vårdtillfällen – Huvuddiagnoser 

Tumörer - C 

Psykiska sjd. - F 

Muskulosk. sjd. - M 

Matsmältningsorg. sjd. - K 

Andra symtom - R 

Cirkulationsorg. sjd. - I 

Nervsjd. - G 

Endokrina sjd mm - E 

Faktorer av betydelse - Z 

Andningsorg. sjd. - J 

Antalet patienter med enbart cancer-, smärt-, eller 

stressdiagnos har minskat och andelen patienter 

med flera olika diagnoser, sk multisjuka patienter, 

har fortsatt att öka under året. Denna grupp representerade 

278 vårdtillfällen eller 42% av antalet 

vårddygn. 

Patienter med cancer i olika stadier är fortfarande 

en stor grupp inom slutenvården, med 142 vårdtillfällen. 

Den största gruppen är dock patienter med 

fibromyalgi och smärta (muskoleskeletala sjd och 

cirkulationsorganens sjd) med 153 vårdtillfällen. 

Vårdtyp 2009 

Vå rdtillfä llen - Huv uddia gnos er 2009 

20 

32 

32 

31 

30 

Vårdtyp Vårdtillfällen Vårddygn 

Cancerrehabilitering 123 2077 

Cancervård 5 96 

Medicinsk rehabilitering 278 5102 

Medicinsk vård 3 48 

Palliativ vård 83 1361 

Smärtrehabilitering 125 2402 

Stressrehabilitering 52 1054 

Övrig rehabilitering 3 29 

38 

38 

124 

121 

142 

Serie1


Vårdtid 

Den genomsnittliga vårdtiden har varierat mellan 

16,5 och 19,6 vårddygn beroende på diagnos. Medelvårdtiden 

har legat på 18,4 dygn, vilket är högre 

än tidigare (2009: 17,9). En orsak till detta kan vara 

det stora antalet patienter som har flera diagnoser 

samt att rehabiliteringsbehovet är stort. 

Tumörer - C 

Psykiska sjd. - F 

Muskulosk. sjd. - M 

Matsmältningsorg. sjd. - K 

Faktorer av betydelse - Z 

Nervsjd. - G 

Andra symtom - R 

Andningsorg. sjd. - J 

Cirkulationsorg. sjd. - I 

Endokrina sjd mm - E 

Patienternas hemlän 

Patienterna från Stockholms län utgör den största 

andelen med 405 vårdtillfällen. 2009 uppvisar 

färre vårdtillfällen från län som inte har avtal med 

Vidarkliniken. Utöver dessa vårdtillfällen har även ett 

fåtal utländska patienter vårdats. Dessa har främst 

kommit från Norge och Finland. 

Län Vårdtillfällen Vårddygn 

Stockholm 405 7424 

Västra Götaland 148 2805 

Östergötland 56 994 

Skåne 23 443 

Sörmland 9 180 

Halland 3 74 

Uppsala 3 69 

Jönköping 2 27 

Västerbotten 1 21 

Dalarna 1 18 

Västmanland 1 14 

Norrbotten 1 13 

16,5 

17,3 

18,5 

18,4 

18,5 

18,7 

18,9 

19 

18,9 

653 12082 

19,6 

Öppenvård 

Vårdcentralen i Järna 

2009 präglades av stora förändringar. Filialen i 

Stockholm stängdes i december. Under hela året 

var läkarunderbemanning ett stort problem, sjuksköterske 

teamet byttes ut, organisatorisk-tekniska 

förändringar gjor des och den ekonomiska utredningen 

ledde till besparingsåtgärder. 

Stängning av filialen ledde till att BVC och MVC 

överlämnades till Kirsten Familjehälsa AB. Hemsjukvården, 

provtagningen och diabetesmottagningen 

fick byggas upp på nytt och hälften av distriktskötersketeamet 

fick inarbetas på nytt. Läkarresurserna 

kunde dubbleras i Järna vilket gav en bättre tillgänglighet 

för patienterna. 

Ett nytt datajournalsystem installerades under året. 

Telefonbokning och rådgivning förbättrades med 

hjälp av ny teknik. 

Genom fokus på teamarbete och utveckling av 

vårdprogrammen kunde vårdcentralen effektivisera 

omhändertagandet av patienterna, inte minst inom 

området psykisk ohälsa. 

Detta förbättringsarbete bekräftades vid lands tingets 

verksamhetsuppföljning. I tillgänglighets bedömning 

av patien terna, samt deras förtroende för läkarna 

och tillfredsställelse av besöket som helhet gav 

mätningarna ett utomordentligt betyg och resulterade 

i en ersättningsbonus. 

Mottagning i Stockholm 

Filialverksamheten i Stockholm stängdes i december 

2009. Alla listade hus läkarpatienter hänvisades 

till vårdcentralen i Järna. Listningsstatistiken visar en 

minskning efter stängningen av filialen i Stockholm, 

men inte i samma omfattning som förväntat. 

Vidarkliniken fortsätter med en mottagning i Stockholm 

även efter stängning av vårdcentralenfilialen. 

Men nu med inriktning att bedriva uppföljning av 

Vidarklinikens slutenvård i Järna. 

Öppenvård – Norrköping 

Efter att Norrköpingsmottagningen har etablerats 

ökar nu efterfrågan. Detta medförde nya förhandlingar 

med landstinget och ledde till en ökning av 

avtalsramen med 250 000 kr.

Detta kommer en förbättrad samverkan med 

slutenvården tillgodo, så att behandlingskontinuiteten 

förbättras och öppenvårdsinsatser efter slutenvårdstid 

effektiviseras. Arbetet med vårdprogrammen 

ger mer behandlingseffekt genom en mer justerad 

terapisamverkan. 

Dagrehabilitering och poliklinisk terapi 

Poliklinisk terapi erbjuds förutom på Vidarkliniken 

även på mottagningarna i Norrköping och Rosenlund 

i Stockholm. Dagrehabiliteringen på Vidarkliniken 

återupptogs igen hösten 2009, denna gång med 

ett fast team som består av sjuksköterskor, massörer, 

läkeeurytmister, samtals terapeut, konsterapeut och 

trädgårdsterapeut. Det pågick kontinuerliga teammöten 

med utveckling av behandlingsperioder vad 

gäller dagrehab och poli kliniska terapier i patientens 

rehabilitering. 

Terapigruppen blev upplöst och ingår nu i de olika 

vårdavdelningarnas team. Terapeuterna möts också 

i ett utbildnings- och inspirationsforum varje vecka, 

med ett gemensamt tema utifrån olika terapeutiska 

perspektiv. 

Formell kompetens för terapeuter 

Flera av klinikens terapeuter med lång utomlandsutbildning 

och lång erfarenhet tar nu del av 

kompetensgivande formell utbildning med Bachelor 

och Master-grader inom konstterapi och eurytmi i 

Sverige, Tyskland och England. 


Vidarklinikens avtal och ekonomi 

Vidarkliniken hade under 2009 som tidigare år 

vårdavtal med följande landsting: Stockholms läns 

landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget 

i Östergötland, Landstinget Sörmland samt Region 

Skåne. Det finns dessutom ett avtal för vård i livets 

slutskede med Södertälje kommun samt en överenskommelse 

med Landstinget i Uppsala län. 

Intäkter och utgifter 

Vårdintäkterna under 2009 har varit 61 501 191 kr. 

De totala intäkterna har uppgått till 78 919 120 kr. 

Personalkostnaderna uppgick till -51 980 683 kr. 

Externa bidrag har under året uppgått till 6 282 839 

kr. Övriga rörelseintäkter 11 135 090. 

Resultat för 2009 blev + 294 118 kr. Det egna kapitalet 

uppgår därmed till 1 409 746 kr. 

Under 2009 har Vidarkliniken återigen fått ett 

utvecklingsbidrag från regeringen totalt på 3 mkr, 

vilket är ett stort erkännande för klinikens arbete.” 

Drift och service 

Under 2009 har avdelningens fokus varit att implementera 

ett elektroniskt tidrapporteringssystem 

med schemaläggning och integration mot ekonomisystem 

med besparingar i alla led som följd. Avdelningen 

har också lagt stor tid på att stötta vården 

i bytet av journalsystem från Journal III till PMO 

(Profdoc Medical Office). Ett viktigt arbete var också 

att se över organisationens processer och arbetssätt. 

Förbättrade inköpsavtal var i fokus under våren och 

besparingar på mellan 10 och 60% har uppnåtts.


Bemanning och rekrytering 

Den 31 december 2009 hade kliniken 118 (2008: 

137) medarbetare med tillsvidareanställning (därav 

25 män och 93 kvinnor). 

Antalet med tidsbegränsad anställning den 31 

decem ber 2009 var 74 (18 män och 56 kvinnor), 

varav merparten timanställda s k ”ring in”-vikarier. 

Totalt har 241 (2008: 240) personer på ett eller 

annat sätt arbetat på kliniken under 2009, varav 

4 utomlandsbosatta. 

Tillsvidareanställda som slutat under 2009 var totalt 

29 personer, (4 män och 25 kvinnor) eller 19,7 % av 

alla som varit tillsvidareanställda under året (2008: 

14,5 %) Av dessa 29 personer har 3 gått i pension 

och 9 sagts upp på grund av arbetsbrist i samband 

med driftsinskränkningar och omorganisation. 

Under 2009 har det varit en viss omsättning av läkare 

i slutenvården. Men genom ett bra teamarbete 

har situationen ändå präglats av en stabilitet. 

Inom öppenvården har behovet för flera allmänläkare 

varit stort och speciellt för flera med antroposofisk 

inriktning. Det har också varit en lönefråga 

och lönen för läkare i öppenvården har därför ökats. 

Rekrytering av sjuksköterskor till öppenvården har 

förbättrats. 

Löneutveckling 

Kliniken har under 2009 inte kunnat företa någon 

lönerevision men den planeras till 2010. Däremot 

har det förekommit en nödvändig löneglidning i 

förhållande till enskilda personer för att behålla och 

rekrytera. 

Samarbetspartners och nätverk 

Vidarkliniken är som tidigare representerad i olika 

nationella och internationella sammanhang. Till de 

viktiga nätverken hör: NIKA – Nätverket för Integrativ, 

Komplementär och Alternativmedicin i Riksdagen, 

FAMNA – Riksförbundet för vård och omsorg 

utan vinstsyfte, IAAH – International Association of 

Anthroposophical Hospitals samt Nätverk Integrativ 

Medicin i Landstinget i Östergötland. 

Att Vidarkliniken deltar och är synlig också i dessa 

sammanhang är en betydelsefull del av marknadsföringen 

i tillägg till att kliniken både ger och mottar 

impulser för vidareutveckling. 

Förankringsarbetet av Vidarklinikens verksamhet 

bygger också på strategiskt viktiga kontakter till 

myndigheter, politiker och professionen.

Utbildning 

Under året projekterades det för en utbildningsenhet 

vid Vidarkliniken. Ursula Flatters fick i uppdrag 

att utforma denna enhet och hon har under 2009 

deltagit vid ett flertal internationella utbildningskonferenser 

inom antroposofisk medicin. 

Introduktionskursen i Antroposofisk Medicin (IPULSgodkänd) 

som påbörjades i november 2007, avslutades 

i juni 2009. En kärngrupp på 40 – 50 läkare 

och medicinstuderande har deltagit vid merparten 

av kurstillfällena. Sammantaget har mer än 75 kursdeltagare 

deltagit vid en eller flera av kurserna. 

Ett fristående kurstillfälle gavs i november 2009. 

Klinikundervisning 

Det har varit 4 kurser i rytmisk insmörjning enligt 

Wegman/ Hauschka både intern och extern utbildning. 

Annemarie Ehrlich eurytmist från Holland med 

många års erfarenhet inom organisationsutveckling 

inom olika företag i Europa – arbetade sista åren även 

på Sekem i Egypten, genomförde det årliga arbetet 

med medarbetare på Vidarkliniken tre dagar i mars. 

Rolf Heine Koordinator i Det internationella Forum 

för Antroposofisk omvårdnad i Medicinska Sektionen, 

Goetheanum i Dornach/ Schweiz, kom i oktober 

för vidare arbete med 12 vårdgester och fördjupning 

av dessa. Gick igenom femstjärneinsmörjningen. 

Internt har det arbetats med fördjupning och uppdatering 

av omvårdnaden enligt internationella kvalitetskriterier 

för god professionell antroposofisk omvårdnad 

i praktiken. 8-10 sjuksköterskor med minst 

5 års erfarenhet från Vidarkliniken har deltagit i internt 

utvecklingsarbete. Varje sjuksköterska har valt 

ett tema som fördjupats och bearbetats vidare. 

För nya medarbetare har det varit 2 introduktionskurser. 

Forskning och utveckling 

Vidarkliniken bedriver sedan många år forskning och 

utvecklingsarbete såväl internt som i samarbete i 

nationella och internationella externa sammanhang. 

Under 2009 projekterade Vidarkliniken för en egen 

forskningsenhet där såväl sammanställning av befintlig 

forskning inom antroposofisk vård, som start av 

nya forskningsprojekt ska ske. I september tillträdde 


klinikens forskningschef Torkel Falkenberg, docent 

vid Karolinska Institutets enhet för integrativ vård 

inom sektionen för omvårdnad, och som dessutom 

har bred erfarenhet av – och kunskap kring – integrativa 

frågor nationellt och internationellt. 

Intresset för komplementär- och alternativ vård i 

Europa är stort. 

Vidarkliniken är ett exempel på en integrativmedicinsk 

vårdgivare – konventionell medicin integreras 

med antroposofisk medicin. Då den antroposofiska, 

integrativa medicinen (AIM) har stor efterfrågan i 

Europa – ca 30 000 föreskrivare av antroposofisk 

medicin, ca 2 000 antroposofiska läkare och ca 2 200 

vårdplatser – och då den i nyligen gjorda schweiziska 

studier har fått ett resultat av medicinska utvärderingar 

som indikerar att AIM-behandlingar är säkra, 

verksamma och kostnadseffektiva så kan Vidarkliniken 

även i inter nationellt perspektiv ses som ett 

lämpligt forskningscenter. Av studien, som har beställts 

av den schweiziska regeringen, framgår också 

att ytterligare högkvalitativ forskning efterfrågas. 

Forskningsenheten kommer att bedriva forskning 

inom det integrativmedicinska området generellt 

och i synnerhet forskning som i bred bemärkelse är 

relevant för AIM. Forskning kring effekter av antroposofisk 

integrativ vård i jämförelse med omhändertagande 

inom hälso- och sjukvården i allmänhet 

kommer att vara viktig. 

Viktiga blir även hälsoekonomiska analyser, undersökningar 

kring effekter av antroposofiska terapier 

och läkemedelsbehandlingar, farmakologiska verkningsmekanismer 

för utvalda läkemedel och forskning 

med fokus på vårdutveckling och reform vid 

Vidarkliniken. 

Arbetet med forskning och utveckling kommer att 

ske såväl enskilt som i samarbete med universitet 

och högskolor nationellt och internationellt. 

Vidarklinikens forskningsstödsfond 

Det finns planer på en fond för stöd till forskning 

inom integrativ medicin i Sverige, i synnerhet med 

relevans för AIM. I första hand kommer innovativa 

pilotprojekt att premieras. På sikt är målet 

att bidra till evidensbaserad utveckling av svensk 

hälso- och sjukvård med påvisad relevans/effekt 

av integrativ vård.


Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 2009 

Inledning 

Vidarkliniken genomför en enkätundersökning, under 

hösten varje år, för att ta reda på hur patienter 

upplever vårdvistelsen på Vidarkliniken. En utförligare 

bakgrund och metodbeskrivning har publicerats 

i ’Rapporter från Vidarkliniken 2006’. Själva patientenkäten 

redovisas i bilaga 1. 

I samband med undersökningen 2008 lämnades 

totalt 50 enkäter till de tre vårdavdelningarna i slutenvården. 

Enkäterna delades ut till alla inskrivna 

patienter från och med början på november. Patienten 

fick enkäten sista dagen av vårdvistelsen – efter 

utskrivningssamtal med läkare och sjuksköterska. 

Könsförde lning bland dem som svarat på enkäten 

var 2 män och 41 kvinnor – medelåldern var 52 år. 

Av de 50 enkäterna blev 43 besvarade och återläm 

nade. 

Svaren på de öppna frågorna har genomgått en 

innehållsanalys och redovisas sammanfattande under 

’Resultat öppna frågor’. Det är gjort med hjälp 

av kategoriserande uttryck och beskrivningar, hämtade 

ur svaren, som summerar vad flera patienter 

på liknande sätt beskrivit i sina svar. Då citat som 

återges inte har någon absolut motsvarighet i andra 

svar anges de med citat-tecken. 

Svaren på de slutna frågorna anges på en sjugradig 

skala från 0 till 6. En översikt över resultaten från de 

slutna frågorna tillsammans med en jämförelse med 

tidigare år finns under ’Resultat slutna frågor’. 

Resultat öppna frågor 

Fråga 1-3: här besvarar patienterna frågor om ålder, 

kön och vårdtidens längd. 

Fråga 4: Vilka förväntningar på vården/vistelsen 

hade Du innan du kom till Vidarkliniken? 

Få vila, lugn och ro – återhämtning och samla krafter. 

Lindring av symptom som smärtor, ångest, 

trötthet/fatique och stress. Må bättre, bli (själsligt) 

inspirerad och få nya tankar/nya perspektiv. Hitta 

alternativ/komplement till traditionell skolmedicin. 

Få individuellt avpassad vård och behandling. Stora 

förväntningar bl a på engagemang från vårdmedarbetare. 

Få verktyg för att bättre kunna hantera sin 

livssituation. 

”…hitta en nystart, sörja”, ”få struktur/ordning på 

mitt liv”, ”Stå ut med att vara med mig själv”, ”… 

samla kraft och energi inför kommande cellgiftbehandling…”, 

”minska på skolmediciner…”. 

Fråga 6: Blev du rekommenderad/uppmuntrad 

av någon att söka vård vid Vidarkliniken? 

Det är ungefär lika vanligt att patienterna rekommenderats 

av anhörig/vän, fått förslaget av läkare 

eller tagit eget initiativ. 

Fråga 7: Vad anser Du om det mottagandet 

Du fick då du kom till kliniken, inklusive 

första dagen? 

I övervägande delen av svaren (80%) anger patienterna 

att de blivit mer än bra mottagna och att de är 

mycket nöjda. Några exempel på patienternas upplevelse: 

”angenämt”, ”professionellt”, ”storartat”, 

”respektfullt”, ”fantastiskt”, ”informativt”, ”proffsigt”, 

”kärleksfullt”, ”utöver vad man kan förvänta 

sig”. 

Några patienter hade andra synpunkter: ”rörigt 

första dagen”, ”Förståelsen av min sjukdom var dålig 

i början”. 

Fråga 9: Har Du uppskattat maten/kosten? 

Det framkommer olika uppfattningar om maten – 

ungefär lika många positiva som negativa omdömen 

med anledning av att det huvudsakligen serveras vegetarisk 

mat, som dessutom är gluten och laktosfri. 

Fråga 10: Upplever du att ditt psykiska 

hälso tillstånd blivit bättre under vistelsen på 

Vidarkliniken? 

Upplevelser av att känna sig lugnare, mer i balans, 

gladare, mindre trött, mindre stressad, mindre oro 

och känsla av hanterbarhet. ”Att slippa offerrollen 

som annars sjukvård och ofta samhället lägger på 

en är befriande och att känna att man verkligen får 

arbeta på att bli bättre.” ”Mycket bättre att hantera 

mina panikattacker och ej bli stressad eller rädd.” 

”Känner mig lugnare och är mer förankrad i mig 

själv. Inte lika orolig för framtiden.” 

Några patienter beskriver hur de kommit in i en process 

av ökad insikt som känns mycket bra men också 

leder till känsla av sårbarhet – och att de vill arbeta

vidare med denna process för de tror den bidrar till 

ytterligare förbättrat hälsotillstånd. ”Genom stöd i 

en sorgeprocess som jag gick igenom. Att jag upplever 

att jag är nu på väg ur depressionen.” ”Har förstått 

hur nedgången jag var. Har fått vila maximalt, 

känner mig mer i balans, ’i mig själv’, men skörare 

(nu idag) inför hemgången!”. ”Uppelver mer skydd 

och att jag vilar mer djupt i mig själv. Fast det får jag 

ständigt i nuet bidra med till mig själv för att bevara 

det, om och om igen.” 

Fråga 11: Upplever du att ditt fysiska hälsotillstånd 

blivit bättre under vistelsen på 

Vidarkliniken? 

Här anger patienterna olika effekter i det fysiska 

som t ex upplevelse av att ha fått mer energi, lättare 

att röra på sig/mer rörliga, varmare eller att de 

förbättrat/delvis förbättrat sitt fysiska hälsotillstånd 

men utan att precisera närmare. 

Av de patienter som svarade på denna fråga var 

det 20% som uppgav att deras smärtor minskat 

eller försvunnit. Några av dessa uppgav också att de 

kunde hantera sin smärta bättre. 

Fråga 12: Har Du kunnat iaktta några förändringar 

(andra än ovan) under vistelsen? 

Som svar på denna fråga syns mest en upprepning 

och utveckling av svaren i fråga 10 och 11. Några 

citat: ”Jag känner att jag är något på spåret och 

det kommer jag att jobba vidare med”. ”Den vikt 

man lägger vid de existentiella frågorna gör att man 

glömmer sin cancerdiagnos och hittar LIVSKRAF 

TEN.” ”Att ha fått göra denna inre resa vid 48 års 

ålder är stort. Nästan obeskrivbart. Denna nya självinsikt 

ger svar på många frågor, om varför jag är den 

jag är, hur min barndom format mig osv.” 

Fråga 13: Tror du att du efter vistelsen vid 

Vidarkliniken kommer att ha bättre förutsättningar 

att klara av din livssituation? 

Det var 27 patienter som svarade på denna fråga 

och av dem svarade knappt hälften att de under 

vårdvistelsen fått nya krafter, ny kunskap och redskap 

som de var säkra på skulle hjälpa dem att hantera 

sin livssituation bättre även hemma. Något färre 

än hälften hoppades och trodde att de skulle kunna 

genomföra och upprätthålla de livsstilsförändringar 

de påbörjat under vårdvistelsen. 


Fråga 14: Om Din syn på Din sjukdom har 

ändrats under vistelsen – kan Du i så fall 

beskriva på vilket sätt? 

I ungefär hälften av svaren anger patienterna sådant 

som innebär en förändrad syn på sjukdom som: ”Jag 

är inte rädd för den längre. Jag har accepterat den 

och går vidare.” Att inte se sjukdomen som hinder i 

framtiden.” Jag har fått lära mig att leva med smärtan 

på ett positivt sätt.” Skäms inte lika mycket inför 

mig själv när det gäller ångest, att jag är deprimerad.” 

”Förstår nu hur kropp och själ hör ihop.” ”Möjligen 

insikten hur olika ’till synes enkla vardagssaker’ 

kan påverka hjärnan och smärtstatusen och hur jag 

kan träna mig ytterligare att se mina egna, men också 

familjens mönster…” 

I de resterande svaren har patienterna istället utvecklat 

sina tankar om vården i allmänhet och några 

patienter uttrycker att de fått sin egen syn på sjukdom 

bekräftad. Det är även några patienter som 

uppger att deras syn på sin sjukdom inte har ändrats. 

Fråga 19: Har det funnits kontinuitet i vården 

(t ex samma läkare, samma vårdpersonal och 

terapeuter? 

Här har lite mindre än hälften av patienterna uppgett 

brister i kontinuiteten. Flera av patienterna påtalar 

att det berodde på den stängning av en vårdavdelning 

som gjordes inför december och Jul samt sjukfrånvaro 

för flera medarbetare. ”Samma terapeuter 

och läkare, men många byten av personal pga att 

det var jul/nyår.” ”Fick byta läkare efter halva tiden. 

Hade gärna haft kvar den första men den andra var 

också bra.” ”Jag började med sångterapi men terapeuten 

blev sjuk så jag fick prova på målning istället. 

Men jag är nöjd.” 

I svaren från den andra dryga hälften av patienterna 

framkommer olika svar – att det har funnits kontinuitet, 

att de allmänt är nöjda men det är också några 

som inte direkt svarat på frågan. ”Har fått en bra 

och nära kontakt med alla, även när det kom personal 

från de andra avdelningarna.” ”Det har funnits 

en mycket god kontinuitet alla dagar från dag 1.” 

”Saknade samtalen med prästen (Ylva).”


Fråga 20 och 21: Betydelse för patienten av 

antroposofiska terapier och behandlingar 

under vårdtiden? 

Terapierna 

Patienterna uppger att de upplevt terapierna (som 

ges av läkeeurytmist, konstnärlig terapeut, sjukgymnast, 

samtalsterapeut) avslappnande, stimulerande, 

balanserande, smärtlindrande, integritetsstärkande 

samt förbättrad kroppskännedom. ”Gav mig struktur. 

Nya tankar. Redskap inför framtiden.” ”Det har 

gett mig krafter och inspiration – lugn och harmoni 

– satt igång läkeprocesserna.” 

Behandlingarna 

Upplevelsen av behandlingarna (som ges av legitimerade 

sjuksköterskor och undersköterskor) har 

upplevts avkopplande, lugnande, ångestlindrande, 

smärtlindrande och förbättrat sömnen. Många patienter 

påtalar att behandlingarna givit en känsla av 

Resultat slutna frågor och jämförelse med tidigare år 

trygghet – att vara omhändertagen och ompysslad. 

”Bidragit till att förhöja känslan av omhändertagande 

och varmt medkännande.”, ”Jag kände mig omhändertagen 

och inte utlämnad som i den vanliga 

vården”, ”Fotbaden har definitivt hjälpt min känsel 

i fötterna”. 

Fråga 23: Saknade Du någonting under vistelsen 

vid Vidarkliniken eller har Du några andra 

synpunkter på hur vi kan förbättra vården? 

Det var 40 patienter som skrev ner sina synpunkter. 

Tre patienter har lämnat synpunkter på förbättringar 

avseende praktiska saker såsom utbudet av och variationen 

på maten, att det är lyhört samt önskan om 

bättre tillgång till dator och musikevenemang. Två 

patienter upplevde att det fanns bristfällig kunskap 

om deras diagnoser men att de upplevde att det blivit 

bättre under vårdvistelsen. Övriga patienter lämnade 

positiva synpunkter på vård och behandling.

Sammanfattning 

Sammanställningen av enkätresultatet visar att mer 

än 90% av patienterna är nöjda eller mer än nöjda. 

De flesta upplever att de mår bättre och att de har 

hämtat krafter, uppnått symptomlindring samt förbättringar 

av sitt psykiska hälsotillstånd. Flera patienter 

beskriver även förbättringar av sitt fysiska hälsotillstånd. 

Svaren visar också på en tydlig tendens att 

patienterna får med sig redskap för livsstilsförändringar. 

Dessa sk redskap beskrivs på olika sätt. Dels i 

form av praktiska övningar och dels i form av ny kunskap 

om och insikt i sitt hälsotillstånd och hur det går 

att förändra sitt förhållningssätt/sitt beteende för en 

hälsosammare livshållning. Det framkommer tydligt 

att det upplevts som mycket betydelsefull för patienterna 

att de känt sig sedda som individ och som hel 

människa. Att det hjälpt dem att se sig själva och 

sitt beteende - vilket kan ha bidragit till att patienterna 

tycks uppleva hopp och tillit till sin förmåga att 

genomföra livsstilsförändringar. 

Vidarkliniken har under året uppdaterat sina vårdprogram 

och det innebär bl a en tydligare satsning 

på fortsatt terapi, behandling och uppföljning i öppenvård 

över tid. Genom de uppdaterade vårdprogrammen 

och den förbättrade, även långsiktiga, 

uppföljningen av vårdens effekter hoppas vi kunna 

ytterligare befästa de förbättringar patienterna beskriver 

att de upp lever. 

Ett projektarbete har påbörjats, i samarbetet med 

forskningsenheten, med att ta fram bra mått på vårdens 

effekt för patienterna. Detta kommer att bli ett 

viktigt verktyg för uppföljning och kommer även att 

kunna ge ett underlag för beräkning av hälsoekonomiska 

effekter. 

De synpunkter på vården som framkommer i enkätsvaren 

tas som rutin alltid med i underlaget för 

förbättringsarbete på kliniken. 

Referenser 

1. Lilje, K Schneider, T, 2007. Patienters upplevelse 

av vården på Vidarkliniken 2006, Rapporter från 

Vidarkliniken. Vidarkliniken: SE15391 Järna. P.16 

Vidarkliniken – Verksamhetsberättelse 2009 13


EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken 

Bakgrund och metod 

Vidarkliniken följer varje år upp vården av alla 

patienter inom slutenvården med hjälp av hälsoenkäten 

EQ5D. Enkäten består av fem dimensioner där 

varje dimension har tre nivåer som indikerar upplevt 

hälsotillstånd (1-3). Patienterna fyller i enkäten själv 

och den uppskattade tidsåtgången är cirka fem 

minuter. I enkäten ingår även att patienterna gör 

en självskattning av sitt hälsotillstånd på en visuell 

analog skala (0-100). 

Patienterna besvarar frågeformuläret vid ankomsten 

till Vidarkliniken före inskrivning samt efter avslutad 

vårdvistelse efter utskrivning. För att följa hur patienternas 

hälsotillstånd förändras över tid görs en uppföljande 

enkätundersökning tre och nio månader 

efter utskrivningen. Då skickas enkäten i ett brev 

med bifogat svarskuvert – ingen påminnelse görs. 

Frågeformuläret EQ5D är ett internationellt vedertaget 

och validerat instrument som också rekommenderas 

av Stockholms läns landsting. Utifrån enkätsvaren 

skapas ett hälsoindex (1, 2). Indexvärdet, 

som teoretiskt ligger mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), 

kalkyleras med hjälp av en viktningsalgoritm som 

baseras på referensparametrar för respektive land. 

Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar 

för Sverige användes vanligen viktningen från en 

brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt 

och man bortser då från eventuella skillnader mellan 

den brittiska och den svenska populationen. 

Data har analyserats i Microsoft Excel 2008 och 

STATA 10. 

Resultat 

Under år 2009 har ca 620 patienter vårdats på 

Vidarkliniken. Den största patientgruppen tillhör kategorin 

medicinsk rehabilitering/vård, se fördelning 

nedan i Tabell 1. Majoriteten av patienterna (cirka 

90 %) är kvinnor. 

Vårdkategori Antal Procent 

Cancer rehabilitering/vård 113 18 

Medicinsk rehabilitering/vård 254 41 

Palliativ vård 76 12 

Smärtrehabilitering 115 18 

Stressrehabilitering 50 8 

Övrig/ospec rehabilitering/vård 14 2 

Totalt 622 100 

Tabell 1. Antal patienter fördelat per vårdkategori 

avrundat till närmaste heltal.

Nedan redovisas EQ5D-index (Figur 1) samt självskattad 

hälsa (Figur 2) deskriptivt över tid baserat 

på alla enkätsvar som inkommit vid respektive 

tidpunkt. 


Figur 1. EQ5D-index för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år 2009. Antal patienter som svarat på 

enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=109, n2=91, n3=51; Medicinsk rehab/ 

vård, n1=225, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=66, n2=54, n3=27; Smärtrehab, n1=103, n2=84, n3=44; 

Stressrehab, n1=42, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=11, n2=7, n3=5. 

Figur 2. Självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år 2009. Antal patienter 

som svarat på enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=106, n2=89, n3=50; 

Medicinsk rehab/vård, n1=231, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=69, n2=52, n3=27; Smärtrehab, n1=108, 

n2=83, n3=44; Stressrehab, n1=43, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=13, n2=8, n3=5.


Statistiska analyser över förändringar av EQ5D-index 

(Tabell 2) och självskattad hälsa (Tabell 3) över tid 

inom respektive vårdkategori redovisas nedan. 

Tabell 2. Förändring av EQ5D-index (0-1) över tid 

inom de olika vårdkategorierna. 

Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 

Cancer 0.11±0.21 0.03±0.26 

rehab/vård n=87, p

För att få en uppfattning om patienterna upplever 

att deras hälsotillstånd, vid tre och nio månaders 

uppföljning, påverkats av vistelsen på Vidarkliniken 

ställdes följande fråga: ”Hur upplever du att ditt nu- 


Figur 3. Patienters självskattning (1-5) av hur deras hälsotillstånd har påverkats av vistelsen på Vidarkliniken. 

Diskussion 

Utvärderingsmetodiken baseras på självrapporterade 

svar i frågeformuläret EQ5D. Antalet patienter 

som besvarat EQ5D-enkäten är högst vid inskrivning 

och utskrivning och minskar sedan över tid. Svarsfrekvensen 

på mättillfälle fyra, vid nio månader, var 

endast 5-10% och således inte relevant underlag för 

signifikansberäkning varför detta ej är med i denna 

rapport. För den största vårdkategorin, medicinsk rehabilitering/vård, 

har till exempel 158 av 254 patienter 

besvarat enkäten så att EQ5D-index har kunnat 

beräknas - både vid inskrivning och vid utskrivning. 

Vid det tredje mättillfället tre månader efter utskrivning 

är det generellt färre patienter som har svarat 

på enkäten. På liknande sätt förhåller det sig för övriga 

vårdkategorier (Tabell 2). Detta bör beaktas vid 

tolkning av resultaten, framför allt med hänsyn till 

uppföljning och analys av förändringar över tid. 

De deskriptiva resultaten från EQ5D-enkäterna vid 

respektive mätpunkt visar en trend att patienter 

inom alla vårdkategorier förbättrar sin hälsorelaterade 

livskvalitet/hälsostatus (EQ5D-index, 0-1) samt 

sin självskattade hälsa (VAS, 0-100) efter vistelsen på 

Vidarkliniken (Figur 1 och 2). Förändringen är generellt 

störst mellan inskrivning och utskrivning. Dessa 

förbättrade hälsovärden tycks även hålla i sig över tid 

tre månader efter vistelsen på Vidarkliniken. 

varande hälsotillstånd har påverkats av din vistelse 

på Vidarkliniken?” Här nedan (Figur 3) presenteras 

en sammanställning av patienternas självskattning 

från 1 till 5 där 1 = inte alls och 5 = i hög grad. 

Vid en mer detaljerad statistisk analys baserad på 

EQ5D-data från de patienter som besvarat enkäten 

både vid inskrivning samt vid de olika uppföljande 

mättillfällena framkommer också en trend att både 

hälsotillståndet (EQ5D-index, 0-1) och den självskattade 

hälsan (VAS, 0-100) förbättras över tid (Tabell 

2 och Tabell 3). Direkt efter vistelsen på Vidarkliniken 

har alla vårdkategorier förbättrat sitt hälsostatus 

(EQ5D-index) med 0.10 till 0.19 enheter i medeltal 

och den självskattade hälsan (VAS) med 10.17 till 

20.75 enheter (Tabell 2 och 3). Tre månader efter 

utskrivning ses fortfarande en förbättring för alla 

vårdkategorier varav medicinsk rehabilitering/ vård, 

stressrehabilitering samt övrig/ospec rehabilitering/ 

vård uppvisar den största kvarstående förbättringen/ 

tillfrisknandet. 

Intressant att notera är att EQ5D-index för patienter 

som vårdats för cancerdiagnoser samt de som blir 

inlagda för palliativ vård rapporterar ett högre initialt 

hälsotillstånd jämfört med övriga grupper (Figur 

1). Patienter som inkommer för smärtrehabilitering 

rapporterar däremot det lägsta hälsotillståndet vid 

inskrivning (Figur 1). Å andra sidan så utgör smärtrehabilitering 

och medicinsk rehabilitering/vård de patientgrupper 

som påvisar störst klinisk och statistiskt 

signifikant förbättring vid utskrivning jämfört med 

övriga grupper (Tabell 2). Den självskattade hälsan


tycks följa samma förbättringstrend över tid som 

EQ5D-index (Figur 1 och Figur 2). 

Vårdutvecklingsprojekt 

Det har genomförts en kartläggning av vårdprocesserna 

på Vidarkliniken. I samband med denna gjordes 

också en bedömning av den samlade kliniska 

erfarenheten av effekten av vården för patienterna. 

Den säger att för en övervägande andel av patienterna 

uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. 

Genom ett forskningsförberedande 

utvecklingsprojekt kommer en mer systematisk uppföljning 

av patienterna att göras när de genomgår 

vårdprogram på Vidarkliniken. Uppföljningen kommer 

sträcka sig över 2-3 år och innehålla både sjukdomsspecifika 

och icke sjukdoms specifika mätmått. 

Referenser 

1. Burström, K. and C. Rehnberg, 2006. Hälsorelaterad 

livskvalitet i Stockholms län 2002. Resultat per 

utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp 

– en befolkningsundersökning med EQ5D. 

Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, 

enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 

2. Dolan, P., 1997. Modeling valuations for EuroQol 

health states. Med Care, 35(11): p. 1095-108. 

3. Henriksson, M. and P. Carlsson, 2002. Att mäta 

hälsorelaterad livskvalitet – en beskrivning av instrumentet 

EQ5D. CMT: Linköping

Patientstatistik 

2009

20 Vidarkliniken – Patientstatistik Skåne 2009 

 

vårdregister - Statistik 

Kommun ICD10 - Kapitel 

Vårdtillfällen 

2010-04-14 

Vårddygn 

BROMÖLLA Tumörer - C 2 27 

Summa 2 27 

ESLÖV Tumörer - C 1 10 

Summa 1 10 

HELSINGBORG Nervsjd. - G 1 21 

Summa 1 21 

HÄSSLEHOLM Muskulosk. sjd. - M 1 28 

Tumörer - C 1 21 

Summa 2 49 

HÖGANÄS Tumörer - C 1 21 

Summa 1 21 

HÖRBY Tumörer - C 3 56 

Summa 3 56 

HÖÖR Matsmältningsorg. sjd. - K 1 20 

Summa 1 20 

KRISTIANSTAD Tumörer - C 2 42 

Summa 2 42 

LUND Matsmältningsorg. sjd. - K 2 58 


Psykiska sjd. - F 1 21 

Summa 6 121 

MALMÖ Andningsorg. sjd. - J 1 21 

Muskulosk. sjd. - M 1 21 


Summa 3 55 

SIMRISHAMN Psykiska sjd. - F 1 19 

Summa 1 19 

VELLINGE Hudsjd. - L 1 2 

Summa 1 2 

Skåne 

Sida 2 av 3

Vidarkliniken – Patientstatistik Skåne 2009 21 



Skåne 2009 


2010-04-14 

Vårddygn 

Totalsumm 24 443 

Skåne 

Sida 3 av 3

22 Vidarkliniken – Patientstatistik Stockholm 2009 

 




2010-04-14 

Vårddygn 


Summa 2 42 

BOTKYRKA Muskulosk. sjd. - M 4 69 


Matsmältningsorg. sjd. - K 2 42 

Öronsjd. - H 1 21 

Summa 10 176 

DANDERYD Tumörer - C 4 60 

Cirkulationsorg. sjd. - I 2 43 


Andra symtom - R 1 21 

Summa 9 159 

EKERÖ Andra symtom - R 2 33 



Summa 4 68 

HANINGE Tumörer - C 6 120 



Summa 8 161 

HUDDINGE Tumörer - C 4 77 





Nervsjd. - G 1 18 

Summa 15 273 

JÄRFÄLLA Tumörer - C 3 43 






Summa 10 177 

Stockholm 

Sida 2 av 6


Vidarkliniken – Patientstatistik Stockholm 2009 23 



2010-04-14 

Vårddygn 

LIDINGÖ Skador mm - T 2 50 




Andningsorg. sjd. - J 1 14 

Summa 8 153 

NACKA Tumörer - C 9 160 




Skador mm - T 1 18 

Summa 16 280 

NORRTÄLJE Muskulosk. sjd. - M 5 109 




Faktorer av betydelse - Z 1 21 

Summa 17 308 

NYKVARN Tumörer - C 1 13 

Summa 1 13 

NYNÄSHAMN Tumörer - C 2 39 

Summa 2 39 

SALEM Tumörer - C 2 35 


Summa 3 49 

SIGTUNA Andningsorg. sjd. - J 2 42 



Summa 4 81 

Stockholm 

Sida 3 av 6


 




2010-04-14 

Vårddygn 

SOLLENTUNA Muskulosk. sjd. - M 3 63 


Endokrina sjd mm - E 1 21 




Summa 10 181 

SOLNA Tumörer - C 3 62 





Summa 9 184 

STOCKHOLM Tumörer - C 69 1202 








Hudsjd. - L 3 47 




Infektionssjd. - A 1 21 

Blodsjd. - D 1 21 

Summa 195 3520 

SUNDBYBERG Tumörer - C 1 21 


Summa 2 22 

Stockholm 

Sida 4 av 6


Vidarkliniken – Patientstatistik Stockholm 2009 25 



2010-04-14 

Vårddygn 

SÖDERTÄLJE Muskulosk. sjd. - M 15 292 







Sjd urin-könsorg. - N 1 21 



Summa 48 923 

TYRESÖ Tumörer - C 2 26 


Summa 3 37 

TÄBY Tumörer - C 5 82 





Summa 9 147 

UPPLANDS VÄSBY Muskulosk. sjd. - M 3 67 



Summa 5 109 

UPPLANDS-BRO Endokrina sjd mm - E 1 28 



Summa 3 70 

VALLENTUNA Faktorer av betydelse - Z 1 19 

Summa 1 19 

VÄRMDÖ Ögonsjd. - H 2 36 




Summa 7 93 

Stockholm 

Sida 5 av 6


 




2010-04-14 

Vårddygn 

ÖSTERÅKER Psykiska sjd. - F 2 42 


Summa 4 77 

Stockholm 2009 


Stockholm 

Sida 6 av 6


Vidarkliniken – Patientstatistik Sörmland 2009 27 



2010-04-14 

Vårddygn 

ESKILSTUNA Muskulosk. sjd. - M 2 42 


Summa 3 56 

FLEN Tumörer - C 2 47 

Summa 2 47 

GNESTA Tumörer - C 1 14 

Summa 1 14 

STRÄNGNÄS Tumörer - C 2 28 

Summa 2 28 

Sörmland - avtal 2009 


Sörmland - avtal 

Sida 2 av 2

28 Vidarkliniken – Patientstatistik Västra Götaland 2009 

 




2010-04-14 

Vårddygn 



1 21 


Summa 4 83 

ALE Tumörer - C 1 21 

Summa 1 21 

ALINGSÅS Psykiska sjd. - F 3 58 




Summa 6 120 

BORÅS Psykiska sjd. - F 2 40 





Summa 7 130 

FÄRGELANDA Tumörer - C 1 14 

Summa 1 14 

GRÄSTORP Skador mm - T 1 28 

Summa 1 28 

GÖTEBORG Psykiska sjd. - F 13 286 










Summa 59 1141 

Västra Götaland 

Sida 2 av 5


Vidarkliniken – Patientstatistik Västra Götaland 2009 29 



2010-04-14 

Vårddygn 

HERRLJUNGA Tumörer - C 1 21 


Summa 2 35 

HÄRRYDA Tumörer - C 3 46 


Summa 4 67 

KUNGÄLV Cirkulationsorg. sjd. - I 1 19 



Summa 3 50 

LERUM Muskulosk. sjd. - M 2 42 


Summa 3 63 

LIDKÖPING Cirkulationsorg. sjd. - I 1 10 


Summa 2 13 

LYSEKIL Muskulosk. sjd. - M 2 47 



Summa 5 92 

MARIESTAD Psykiska sjd. - F 1 28 

Summa 1 28 

MARK Psykiska sjd. - F 2 35 



Summa 5 78 

MÖLNDAL Psykiska sjd. - F 1 21 



Summa 3 56 


Sida 3 av 5

30 Vidarkliniken – Patientstatistik Västra Götaland 2009 


 



2010-04-14 

Vårddygn 

ORUST Muskulosk. sjd. - M 2 46 




Summa 5 98 

PARTILLE Skador mm - T 1 21 


Summa 2 38 

SKARA Endokrina sjd mm - E 1 21 

Summa 1 21 

Skyddad identitet Andra symtom - R 1 21 



Summa 3 62 

SKÖVDE Psykiska sjd. - F 1 22 



Summa 3 61 

SOTENÄS Andra symtom - R 1 26 

Summa 1 26 

STENUNGSSUND Tumörer - C 1 21 

Summa 1 21 

STRÖMSTAD Tumörer - C 1 21 

Summa 1 21 

TIBRO Muskulosk. sjd. - M 1 21 

Summa 1 21 

TRANEMO Skador mm - T 1 14 

Summa 1 14 

TROLLHÄTTAN Muskulosk. sjd. - M 3 59 



Summa 5 101 


Sida 4 av 5




2010-04-14 

Vårddygn 

UDDEVALLA Psykiska sjd. - F 4 51 






Summa 10 149 

VÅRGÅRDA Muskulosk. sjd. - M 2 39 



Summa 4 81 

VÄNERSBORG Muskulosk. sjd. - M 2 35 


Summa 3 47 

ÅMÅL Infektionssjd. - A 1 23 


Summa 2 37 

Västra Götaland 2009 



Vidarkliniken – Patientstatistik Västra Götaland 2009 31 

Sida 5 av 5

32 Vidarkliniken – Patientstatistik Östergötland 2009 


 



2010-04-14 

Vårddygn 


Summa 2 42 

FINSPÅNG Muskulosk. sjd. - M 2 38 

Summa 2 38 

LINKÖPING Muskulosk. sjd. - M 9 165 





Summa 23 385 

MOTALA Psykiska sjd. - F 2 45 



Summa 4 89 

NORRKÖPING Muskulosk. sjd. - M 11 185 





Summa 19 330 

NYKÖPING Muskulosk. sjd. - M 1 30 

Summa 1 30 

SÖDERKÖPING Skador mm - T 1 21 

Summa 1 21 

VADSTENA Tumörer - C 1 21 


Summa 2 38 

ÅTVIDABERG Nervsjd. - G 1 14 


Summa 2 28 

Östergötland 

Sida 2 av 3

Vidarkliniken – Patientstatistik Östergötland 2009 33 



Östergötland 2009 


2010-04-14 

Vårddygn 


Östergötland 

Sida 3 av 3

Vidarkliniken 2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?